Föreningen Skydda Skogen deltar sedan en tid tillbaka i ett samarbetsprojekt tillsammans med miljöorganisationer, forskare och naturvårdare från Finland och Ryssland. Det främsta syftet med detta är att skydda de sista skogarna med höga naturvärden i dessa länder, men också att utbyta erfarenheter och att utveckla ett samarbete sinsemellan för att driva naturvårdsarbetet framåt såväl nationellt som internationellt.

Under Almedalsveckan har Skydda Skogen anordnat en studieresa på Gotland där forskare och naturvårdare från dessa länder under experters ledning har guidats i Ojnareskogen på norra Gotland samt områdena däromkring som nu är aktuella för den föreslagna nationalparken Bästeträsk nationalpark.
- Naturen i Ojnareskogen med omnejd är världsunik med sin rika flora och varierade växtsamhällen. Många växtarter är endemiska och rödlistade och vissa av dem är extremt ovanliga eller finns inte ens i Finland eller Ryssland, säger Elena Glazkova, forskare på Komarovs botaniska institut i Sankt Petersburg och expert på floran vid öar och kustområden i Östersjön.

- Mosaiken av växtsamhällen inkluderar olika alvarsamhällen, gammeltallskogar, lövskogar med hög diversitet av kärlväxter, inklusive många arter av orkidéer. Alla dessa habitat är biologiskt värdefulla och måste omedelbart skyddas på en internationell nivå, säger Nadezhda Liksakova, specialist på växtsamhällen, Komarovs botaniska institut i Sankt Petersburg.

För att ta det hela ytterligare ett steg framåt inbjöds till detta evenemang även representanter från Center for Biological Diversity i USA.

Under ett par dagar bedrevs studier i fält. I Visby genomfördes ett seminarium under rubriken ”Varför skydd av Ojnareskogen och andra skogar med höga naturvärden är nödvändigt från såväl ett lokalt som ett globalt perspektiv”.

Den biologiska mångfalden är nu starkt tillbakapressad på de flesta håll i världen och enligt forskningen är det faktiskt det område där vi människor genom vår verksamhet överskrider den här planetens begränsningar som allra mest. När det gäller skogsekosystemen och utarmningen av den biologiska mångfalden där beror den utan tvekan till den absolut största delen på det storskaliga skogsbruket där de naturliga ursprungliga skogarna kalhuggs och ersätts av artfattiga plantager med endast ett trädslag från plantor framtagna på plantskolor. Resultatet blir en trädodling med mycket få likheter med en naturlig skog. I dessa odlingar har många av de arter som tidigare levde i skogen inte en chans att överleva.

- Det är viktigt att alla återstående gamla naturskogar med höga naturvärden nu skyddas för det finns så lite kvar av dem, säger Rhiannon Lewis-Stephenson, Center for Biological Diversity, Oakland, USA.

- Sverige har varit ett föregångsland när det gäller utvecklingen av metoder för att identifiera värdefulla nyckelbiotoper med sällsynta arter i skogen och den kunskapen är vida spridd och används flitigt i Finland och Ryssland idag. Trots detta saknas det ibland ett vidare perspektiv på skydd av natur i Sverige, vilket fallet med Ojnareskogen är ett tydligt bevis på. Denna naturliga hällmarkstallskog på alvarmark är helt klart ett unikt naturområde i hela Europa. Det finns inget liknande i Finland eller Ryssland och ett kalkbrott skulle förstöra det - på en internationell nivå - värdefulla området, säger biologen Olli Turunen från finska naturskyddsföreningen FANC.

Med anledning av det akuta läget för den biologiska mångfalden har nu ett antal miljöorganisationer, forskare och naturvårdare från ovanstående länder antagit en resolution för världens ursprungliga naturliga gammelskogar.

Presskontakt: Robert Svensson 076-135 76 00, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Refresh
Refreshing...