Svenskt ohållbart skogsbruk avslöjas i tysk dokumentär
Träffar: 2203
Svenskt skogsbruk uppmärksammas i tysk TV. Lina Burnelius från Greenpeace, skogsbiologen Sebastian Kirppu från Skydda Skogen och miljökämpen Margareta Wikström från Naturskyddsföreningen i Dalarna är med i en dokumentärfilm om skogsbruk. De är i Ore Skogsrike. Filmen är på tyska och alla intervjuer är dubbade men berättelsen och bilderna talar för sig själva.
I filmen berättas att Sverige avverkar stora skogsytor som blir servetter, pappersmuggar och andra onödiga engångsartiklar. Tyskland har mål om att bevara sin skog men samtidigt köper Tyskland in papper från Sverige och Östeuropa. Mer än var femte pappersfiber i Tyskland kommer från svenska skogar.
Sveaskogs Olof Johansson säger i filmen att ”vi aldrig har haft så mycket skog förut i Sverige”. Ett argument som klingar falskt om man vet hur Sveriges skogar ser ut, för det är ju inte riktiga skogar han pratar om utan plantager. I Rumänien avverkas skog med höga naturvärden illegalt inne i nationalparkerna. Träden hamnar i pelletsproduktionen och i rumänska spånskivefabriker där de blir billiga möbler. Filmen avslöjar att en del av virket köps upp för möbeltillverkning av svenska IKEA!
Tack till Marion Janson som hjälpt till med översättning/sammanfattning.
Unik tätortsnära skog i Nacka hotas av exploatering
Träffar: 1279
Torraka i Ryssbergen. I skogen har setts spillkråka, mindre hackspett, duvhök och talltickor. Foto: Kristina Bäck
En tätortsnära skog i Ryssbergen i Nacka med 400-åriga tallar, ovanliga mossor, lavar och skalbaggar ska exploateras. 25% av skogen ska bebyggas och politikerna i Nacka står bakom. Nätverket Rädda Ryssbergen och den lokala Naturskyddsföreningen i Nacka protesterar.
Skogen ligger inklämd på ett berg mellan en vik i Saltsjön och den hårt trafikerade Värmdöleden och är en viktig grön oas i ett annars exploaterat landskap. Det är en rest av gammelskog som har blivit kvar, opåverkad av skogsbruk, endast 5 km från Sergels torg.
Skanska äger marken och de ska bygga i den artrika gamla skogen via ett dotterbolag. Det ska bland annat bli bensinmack, 550 bostäder i flera 16-våningshus och bilaffär på 25 procent av ytan. De övriga 75 procenten av skogen planeras att bli naturreservat på grund av de höga naturvärdena. Naturskyddsföreningen och Rädda Ryssbergen vill att hela området skyddas. På Rädda Ryssbergens hemsida står det:
-Området är så pass litet att ytterligare exploatering av skogen skulle hota de höga naturvärdena och den biologiska mångfalden. Upplevelsen av orördhet och vildmark skulle på sikt dramatiskt försämras om delar av skogen skövlades.
Det finns en namninsamling för att stoppa exploateringen av skogen. Enligt texten till namninsamlingen så är skogen lättillgängligt och används därför av många för rekreation. Skogen har även viktiga ekosystemtjänster som dagvattenhantering med möjlighet till infiltration i ett i övrigt bergrikt område, luftrening, temperaturreglering och bullerdämpning.
Ronny Fors från Naturskyddsföreningen har haft välbesökta vandringar i skogen. Han säger i en artikel i Natursidan:
– Vi kan försöka påverka politiker så att de tar sitt förnuft till fånga. Det kanske går om det blir ett kraftigt opinionstryck. Jag hoppas också att länsstyrelsen inser naturvärdet och förstår problemet med dagvattenfrågan. Kommunen har erkänt öppet att de inte vet hur den ska lösas.
De viktigaste naturvärden är den stora mängden gamla träd och död ved i olika nedbrytningsstadier, enligt en inventering som har gjorts av företaget Calluna. ÅF och Pro Natura har också inventerat och alla tre företag rekommenderar att området bevaras i sin helhet. Uppåt 70 eller fler naturvårdsarter, varav många rödlistade, har hittills observerats. Det har aldrig bedrivits skogsbruk på Ryssbergen och troligen har skogen fått sköta sig själv ända sedan istiden.
”Tjädern och kalhyggesbruket” en rapport om hur skogsbruket decimerar en art
Träffar: 14734
Hönorna väntar på tuppen som jagat iväg en rival. Foto: Svante Joelsson
Ett 30-tal erfarna tjäderkunniga skogsmänniskor är samstämmiga– tjädern har påverkats starkt negativt av de senaste 70 årens kalhyggesbruk och flera forskningsrapporter säger samma sak. Detta enligt den nyutkomna och välskrivna lilla boken ”Tjädern och kalhyggesbruket” av Göran Rönning och Bengt Oldhammar.
Två upprop som Tjäderkommittén/Tjäderobservatörerna har gjort med tio års mellanrum redovisas i boken. Tjäder- och skogskunniga personer i hela Sverige har fått svara på en utskickad enkät. Deras svar är berättelser om hur skogsmaskiner har förstört hundraåriga spelplatser och gammelskog och om hur dessa levande skogar har ersatts av hyggen och sterila barrträdsplantager. Tjäderspelen har upphört och tjädrarna har decimerats eller helt försvunnit från landskapen tillsammans med de äldre skogarna och alla dess arter. Ibland är enstaka tuppar kvar och spelar här och där men det är inte alls som förr. De forskningsrapporter och studier som tas upp av författarna stärker denna berättelse med tydliga fakta. Författarna skriver:
-Vi hoppas att den här lilla skriften ska bli en väckarklocka för alla som vill värna gammelskogen och tjäderns lekplatser. Fortfarande finns inga kantzoner på 20-25 meter längs bäckar och åar, det finns inget hyggesfritt skogsbruk och naturskogarna/kontinuitetsskogarna fortsätter att falla. Man kör så det ryker.
”Tjädern och kalhyggesbruket” kan beställas från Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den., 100kr+frakt 39kr. Eller betalas med Swish 1234272449, där man då anger namn och postadress.
Protester mot planerad avverkning kring kallvattenkälla i Nacka
Träffar: 1423
Sörmlandsleden etapp 1 går genom skogen ner till källan. Foto: Kristina Bäck
Avverkning hotar skogen runt Sandakällan, en populär kallvattenkälla i Nacka kommun söder om Stockholm. Källan ligger i ett område där Sörmlandsledens etapp 1 passerar och det är både nyckelbiotop och vattenskyddsområde. Många oroas att avverkningen kommer att påverka omgivningen och vattnet negativt, både i källan och i den intilliggande bad- och fiskesjön.
Namninsamlingen ”Bevara skogen runt Sandakällan” har på en vecka fått över 900 underskrifter. Ellen Bergseth är intiativtagare till den, hon har även startat en Facebookgrupp med samma namn. Hon säger:
-Just nu hoppas vi att markägaren Erstaviks Gård och Skogsstyrelsen tar fram och formulerar ett naturvårdsavtal. Men ett naturvårdsavtal ersätter max 60% av skogens värde och Erstavik vill ha ersättning för den resterade delen. Det tycker jag är fullt rimligt, bara för att det råkar vara en välbesökt skog och vattenskyddsområde ska skogsägaren inte gå back. Därför vill vi att Nacka kommun går in och ersätter Erstavik och uppdaterar det befintliga avtal som finns mellan parterna.
Engagemanget från Ältabor och Nackabor finns, säger hon men okunskapen är stor. Många tror att det är naturreservat kring Sandakällan, vilket det tyvärr inte är. Skriv under namninsamlingen här.
Naturorganisationer inte inbjudna på möten om Ore Skogsrikes framtid
Träffar: 752
Brännvinsberget i Ore Skogsrike, foto: Sebastian Kirppu
Ideell naturvård är inte inbjudna på projektmöten om de hotade skogarna i Ore Skogsrike, möten som sker tillsammans med Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och markägaren Sveaskog. ”Det är djupt beklagande och förvånande” säger Naturskyddsföreningen. Länsstyrelsen menar att eftersom föreningen enbart är intresserade av formellt skydd, exempelvis ett naturreservat, finns inget stöd för att de ska delta.
Olaglig jätteindustri pågår när skyddad regnskog fortsätter att avverkas
Träffar: 1286
Manú nationalpark i Peru. Foto: Corey Spruit via Wikipedia
Regnskog avverkas olagligt i Peru, Bolivia, Brasilien, Ecuador och Colombia och blir timmer som inkorporeras i den internationella marknaden med hjälp av förfalskade dokument. Skyddade skogar i reservat och på mark som tillhör ursprungsbefolkningar avverkas och flera trädslag har huggits så mycket att de nu är utrotningshotade. Ländernas regeringar gör inget.
I en undersökning som heter ”#MaderaSucia”, översatt till “smutsigt timmer”, har det olagliga timrets väg följts: Från olaglig avverkning till laglig försäljning på den globala marknaden. Undersökningen utfördes av tidskriften OjoPúblico och nyhetssajten Mongabay Latam tillsammans med ett reporterteam från Colombia (Semana, El Espectador), Bolivia (El Deber), Mexico (Connectas) och Brazil (InfoAmazonia).
Globalt är den illegala timmerindustrin värd 50 miljarder dollar, enligt FNs Miljöprogram och 30% av det timmer som säljs i världen har avverkats illegalt, enligt undersökningen. Det finns ett uppbyggt system i flera länder i Amazonas som underlättar för det olagliga timret att fraktas ut ur regnskogen, säljas och exporteras. De officiella dokumenten, som ofta inte verifieras, tillåter att skog plundras i Amazonas. Ofta hamnar det illegala timret i USA och Kina och säljs som exempelvis möbler.
I de flesta fallen har timret sålts med papper som uppger att träet kommer från ett godkänt område för avverkning. Men i själva verket har timret huggits i ett område där avverkning är förbjudet, exempelvis ett naturreservat eller på ursprungsbefolkningens områden.
En rapport som tar upp åtgärder som kan öka skogstillväxten på produktiv skogsmark i Sverige har precis släppts av Skogsstyrelsen. Men de flesta åtgärder som tas upp är tyvärr sådana som inte främjar den biologiska mångfalden, klimatet eller skogens hotade arter. Det handlar bland annat om ökad dikesrensning, ökad kvävegödsling, mer askåterföring och torvmarkgödsling, att främja mer främmande träslag och plantförädling. Skydda Skogen är kritisk.
I P1 Ekot, cirka 12 min in i programmet, intervjuas Skydda Skogens David van der Spoel. Han säger bland annat:
-Det är ju välbelagt i den vetenskapliga forskningen att gödsling utarmar miljöer, för det är så många miljöer som behöver vara näringsfattiga. Det finns många dåliga förslag i rapporten och vi hoppas att dessa förslag inte blir verklighet.
Naturskyddsföreningen som har varit med på förarbetet av rapporten kan inte heller ställa sig bakom de förslag som tas upp. De menar att man inte har haft miljömålen som den yttersta ramen. Dessutom saknas en definition för hållbart skogsbruk och åtgärderna har inte granskats vetenskapligt.
Rapporten ska nu ut på remiss och diskuteras på seminarier runt om i landet.
Iegelvárre, ett av de områden som skyddas. Foto: Frédéric Forsmark
Skydda Skogen har länge kämpat för att skydda det enorma skogsområdet Karatj-Råvvåive i Jokkmokks kommun. Nu har en överenskommelse nåtts mellan markägaren och myndigheter där norra halvan av området skyddas. Tusentals hektar gammelskog i södra delen av området går dock en oviss framtid till mötes, och Skydda Skogen menar att det är viktigt att även de delarna får ett långsiktigt skydd.
11 skogsområden med sammanlagt mer än 10 000 hektar skog med höga naturvärden i Jokkmokks kommun ska skyddas. Det största av dem är den norra delen av det Karatj-Råvvåive, där ca 5700 hektar nu kommer att skyddas. Det är en glädjande delseger för Skydda Skogen, som har varit med och kämpat för detta område i över tio år.
- Det är helt fantastiskt att en av landets största oskyddade skogar äntligen får skydd! Det är viktigt att all kvarvarande gammelskog bevaras, för än idag huggs sådana här skogar, säger Daniel Rutschman från Skydda Skogen.
Klimatkatastrof, skogsförstörelse och övergrepp mot mänskliga rättigheter i bioekonomins kölvatten
Träffar: 1515
En internationell allians av över 120 organisationer från 40 länder varnar för att den globalt och snabbt växande bioekonomin utgör ett allvarligt hot mot klimatet, naturen och mänskliga rättigheter.
Utöver att offentliggöra ett öppet brev, lanseras ett upprop i samband med den internationella aktionsdagen mot bioenergi (7 november 2018), som uppmanar regeringar runt om i världen att främja beprövad teknik med låga koldioxidutsläpp, agera för minskad överkonsumtion och att skydda skogar och andra ekosystem.
Under de senaste åren har regeringar från bland annat Sverige, Storbritannien, Brasilien och Sydkorea förordat förbränning av skogsbiomassa för energiändamål för att motverka klimatförändringarna. Ett stort och växande antal vetenskapliga studier visar dock att förbränning av biomassa inte ger mindre koldioxidutsläpp än fossilt kol, samtidigt som biologisk mångfald och mänskliga rättigheter hotas.
Plockhugget arbetar på många fronter för ett skogsbruk utan kalhyggen. En del i deras koncept är kurser och utbildningar för att sprida kunskap om hyggesfritt skogsbruk generellt, och naturnära skogsbruk specifikt. Nedan finns information om Plockhuggets seminarium i samarbete med Naturskyddsföreningen 5 december, och om deras kurs i Dalarna i februari.
Kurs i naturnära skogsbruk - i Dalarna 2-3 februari 2019
Träffar: 387
Vad innebär naturnära skogsbruk, hur påverkar det miljön och plånboken och hur går man rent praktiskt tillväga som skogsägare? Det får du svar på under denna tvådagarskurs!
Vi går igenom grunderna för naturnära skogsbruk (Lübeckmodellen), som är en ekosystembaserad och hyggesfri skogsbruksform där man arbetar med plockhuggning och naturlig föryngring.
Efter genomförd kurs kommer du som skogsägare kunna börja staka ut en ny och hyggesfri riktning för skogsbruket på din mark. Du kommer att lära dig vad du ska tänka på samt hur du väljer träd vid avverkning. Kursen är även intressant för dig som inte är skogsägare men är nyfiken på vad naturnära skogsbruk är och innebär. Teori inomhus varvas med praktik utomhus.
Plats: Stjärnsunds Herrgård, Annalisa Forsbergers väg 9, Stjärnsund
Datum och tid: Lördag 2 februari 10-17, söndag 3 februari 9-15.
Pris: 595 kr
Kursen anordnas med stöd av Naturskyddsföreningen Dalarna och Biosfärområde Nedre Dalälven
Hyggesfritt - möjligheternas skogsbruk - seminarium i Stockholm 5 december 2018
Träffar: 635
Kom och lyssna till den inspirerande berättelsen om Göteborgs stads väg till att bruka sin skog helt kalhyggesfritt, lär dig mer om naturnära skogsbruk och hör om de spännande planerna för en ny märkning för hyggesfritt skogsbruk!
Dagen är ett samarrangemang mellan Plockhugget och Naturskyddsföreningen.
Seminariet vänder sig främst till dig som arbetar med skogsfrågor inom en kommun eller Svenska kyrkan. Representanter för dessa organisationer har förtur vid anmälan före 14 november. Representanter för andra organisationer/företag som arbetar med skogsfrågor är välkomna i mån av plats (detta är alltså inte ett arrangemang för privatpersoner).
Plats: Naturskyddsföreningens lokal, Åsögatan 115, Stockholm.
FN varnar: Bevara den biologiska mångfalden annars utrotas vi
Träffar: 314
Lappuggla, en rödlistad art vars största hot är skogsavverkning. Foto: Tobias via Wikimedia
Vi har två år på oss att stoppa förlusten av biologisk mångfald i världen med ett nytt globalt avtal, säger FNs chef för biodiversitet Cristiana Pașca Palmer. Problemet är lika stort som klimatförändringen men sker helt i det tysta, ”en tyst död”.
Människor i alla länder måste snarast öka trycket på sina regeringar för att teckna ambitiösa mål till 2020 om skydd för insekter, fåglar, växter och djur som är livsnödvändiga för den globala matproduktionen, för rent vatten och för kollagring, säger Cristiana Pașca Palmer i en artikel i The Guardian.
— Förlusten av biologisk mångfald sker i det tysta och märks därför inte lika mycket som klimatförändringen. Men när vi väl lägger märke till det kan det redan vara för sent.
"Skrämmande att tro att allt är frid och fröjd i Sveriges skogar"
Träffar: 354
Sebastian Kirppu, foto: Erik Hansson
Den prisbelönte skogsbiologen och Skydda Skogenmedlemmen Sebastian Kirppu intervjuas på Natursidan.se. Han säger bland annat:
-Politiker och allmänhet tror att allt är bra i Sveriges skogar. ”Vi har aldrig haft så mycket skog som nu” har ju alla i landet hört sägas i debattartiklar, inslag i radio och tv och läst på reklamannonser i stan. De många lögnerna från skogsnäringens sida har effektivt slagit ut kritiskt tänkande från allmänheten, politiker och marknaden. Ju större lögnen är och ju oftare den upprepas desto mer sann blir den – det är en teknik som många despoter använts sig av genom historien. Och den funkar fortfarande. Det finns klockrena exempel på det, inte bara från skogsnäringen.
I Ryssland, Kanada, Australien, USA och Brasilien finns 70% av världens ännu någorlunda orörda natur kvar. Dessa naturområden kan skyddas om de erkänns inom ett internationellt politiskt regelverk, säger forskare från universitetet i Queensland. I en artikel om deras studie om de sista intakta ekosystemen på jorden står det: ”Jordens sista fragment av orörd natur är viktiga buffrar mot förändringar orsakade av människan. Men de är inte skyddade genom internationella ramverk ännu”.
77% av landområden och 87% av havsområdena på jorden har påverkats direkt eller indirekt av människor. Forskarnas studie presenteras snart på COP 14- som är en FN- konferens om biologiskt mångfald som ska hållas i Egypten. En plan för skydd av biologisk mångfald som gäller efter 2020 håller på att arbetas fram och flera nationer som deltar på COP14 kommer att bli undertecknare.
Ny studie: Europas skogar måste anpassas för framtida klimat
Träffar: 872
Naturskog nära tättbebyggt område. Foto: Kristina Bäck
En studie som beskrivs i tidskriften Nature visar att det hållbara skogsbruk som utförs i Europas skogar för att öka kolupptaget ger liten eller ingen klimatvinst. Istället måste Europas skogsbruk ställas om för att anpassas till framtida klimat, enligt ett internationellt forskarteam vid Vrije universitet i Amsterdam.
Ny rapport: Gör Unnån och dess säregna svämskogar till reservat!
Träffar: 1612
Grov gran på örtrikt svämsediment intill sidofåra med färsk skada efter is. Janolof Hermansson på bilden har studerat svämskogar vid republiken Komi nära Uralbergen och kunde vid sitt besök i Orsa se flera likheter mellan miljöerna. Foto: Bengt Oldhammer
Unnån i Dalarna är en fyra mil lång oreglerad å som slingrar sig fram genom landskapet. Längs vattnen finns naturskogar som ännu inte avverkats med döende träd och en rikedom av arter. Under sommaren inventerades ån med dess flöden, fokus var på de säregna svämskogsmiljöerna. Nu finns rapporten här: ”Svämskogar vid Unnån i Orsa” av Peter Turander, Bengt Oldhammer och Kjell Hedmark från Naturskyddsföreningen i Orsa. De föreslår att hela Unnån blir ett naturreservat.
Skydda Skogen yttrar sig om Cementas ansökan om utökad täktverksamhet vid Slite på Gotland
Träffar: 2181
Cementa AB:s nuvarande kalkbrott på File hajdar, 5 km väster om Slite på Gotland, där företaget brutit kalksten sedan 1980-talets början. Cementa har ansökt om tillstånd att utvidga täktområdet med 45 hektar i västlig och nordlig riktning, för att där årligen kunna bryta 3,8 miljoner ton kalksten och märgelsten per år fram till 2041. Längst i väster syns Tingstäde träsk, dricksvattentäkt för Visby. Foto: Gunnar Britse
Skydda Skogen yttrar sig om Cementa AB:s ansökan till Mark- och miljödomstolen om tillstånd enligt miljöbalken till fortsatt och utökad täktverksamhet vid Slite, Gotlands kommun, Gotland län.
Har Energimyndigheten fryst sitt avtal med Green Resources i Uganda?
Träffar: 1020
Tallplantage i Kachung. Inhemska trädslag har avverkats för att bereda plats för stora plantager med antingen tall eller eukalyptus. Foto: Kristen Lyons.
Igår skickade Oakland Institute tillsammans med Skydda Skogen, Klimataktion, Jordens Vänner i Sverige, Natur og Ungdom i Norge, Timberwatch i Sydafrika och Justiça Ambiental i Moçambique ett brev till Energimyndigheten om deras klimatkompenseringsprojekt i form av industriella trädplantager i Kachung i Uganda som ägs av norska företaget Green Resources.
Över 120 miljöorganisationer från hela världen har gått samman för att gemensamt protestera mot användningen av biobränslen från skog. Organisationerna menar att biobränslen är en villfarelse som inte löser klimatproblemet. Satsningen bör istället vara på skydd och restaurering av skog. I Sverige har Skydda Skogen skrivit under.
- Vi tror inte på förbränning av skogens biomassa. Vi vänder oss till regeringar, finanssektorn, företag och det civila samhället för att stoppa expansionen av bioenergi. Subventioner till skogsbiobränslen måste bort! Att skydda och restaurera världens skogar är en klimatlösning men att bränna upp skog är inte det.
SLU rapport: Nyckelbiotoper viktiga för arters bevarande
Träffar: 938
Nyckelbiotop i Uppland. Foto: Kristina Bäck
Nyckelbiotoper är viktiga för bevarandet av floran och faunan eftersom de oftast har fler arter och fler rödlistade arter än omgivande skog. Det är en av slutsatserna i en ny rapport från SLU där 20 års forskning om nyckelbiotoper har sammanställts.
Lena Gustafsson från SLU har lett studien, hon säger i ett pressmeddelande:
-Det finns nu starka belägg för att nyckelbiotoperna verkligen har ett rikare växt- och djurliv än omgivningarna. Många studier visar också att de små nyckelbiotoperna är känsliga för avverkning i omgivande skog eftersom kanteffekterna är stora.
En slutsats i rapporten är att nyckelbiotoperna kan utgöra ett viktigt nätverk som kan bidra till att arter sprider sig i ett fragmenterat skogslandskap. Nyckelbiotoper är alltså viktiga i ett landskapsperspektiv, trots att de ofta är små.
Avverkning och bränder i regnskog är en betydligt större utsläppskälla av koldioxid än EUs samlade utsläpp, enligt en undersökning från Global Forest Watch (GFW). Att skydda och restaurera regnskog är därför nödvändigt för att nå klimatmålet i Parisavtalet, skriver Global Forest Watch.
Forskare från Global Forest Watch har analyserat data från växthusgasutsläpp som uppstått vid avverkning och nedbränning av regnskog. Under 2017 så har 15,8 miljoner hektar regnskog försvunnit, ett område lika stort om Bangladesh. Något som leder till ökade utsläpp av koldioxid.
En sekvens från den tyska TV-dokumentären "Who is protecting our forests?".
Forest Stewardship Concil (FSC) är en internationell organisation som förordar att världens skogar ska brukas ansvarsfullt. Men skyddar verkligen organisationen den biologiska mångfalden i skogen? Denna tyska TV-dokumentär från oktober 2018 visar FSC-standardens baksidor.
Värdefull regnskog avverkas i Kongo och Amazonas. Ursprungsbefolkningar körs över och förlorar sina hem. Skogar avverkas illegalt i Kambodja och säljs internationellt som FSC-certifierat via Vietnam. Skogar med höga naturvärden kalavverkas i Sverige och Ryssland och ersätts av trädplantager.
- Det här är inte hållbart skogsbruk. Det är att döda skogar. Det är så här du dödar skogens ekosystem i Sverige, säger skogsexperten Sebastian Kirppu.
I dokumentären konstateras att kalhyggena i Sverige vore illegala i Tyskland och Frankrike men i Sverige är de tillåtna.
Vad har FSC åstadkommit sedan organisationen bildades för 25 år sedan? Dramatiskt ökad avskogning på jorden med medföljande kalhuggning och bildande av trädplantager.
50 procent av jordens natur måste skyddas, menar den amerikanska biologen EO Wilson och flera andra forskare. EO Wilson har vunnit journalistutmärkelsen Pulitzerpriset två gånger och har skrivit boken ”Half Earth: Our Planet’s Fight For Life”. Genom ett sammanhängande system av gröna korridorer och landskap med skyddad natur från norr till söder, är det möjligt, menar han. Måndag 22 oktober är det Half Earth Day som uppmärksammas bland annat på American Museum of Natural History i New York.
Just nu pågår den sjätte massutrotningen av arter på jorden, en utrotning som människan har skapat. Utrotningen började redan för 60 000 år sedan när homosapiens lämnade Afrika. Först skedde det långsamt och nu sker det mycket snabbt. EO Wilson säger att det är en ”biologisk förintelse” (biological holocaust) som pågår.
Varmare klimat trolig orsak bakom kollaps av insekter i regnskog
Träffar: 424
Regnskogen El Yunque i Puerto Rico. Foto: stanthejeep via Wikipedia
Leddjur som insekter, spindeldjur, mångfotingar och kräftdjur har minskat med ungefär 90-98,3 procent på 40 år i Puerto Ricos regnskog och orsaken är troligtvis den globala uppvärmningen. Detta enligt en ny studie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften PNAS.
Huvudförfattaren till studien, Bradford Lister, besökte Puerto Ricos regnskog Luquillo på 1970-talet och gjorde flera undersökningar av förekomsten av leddjur och övrig fauna. 40 år senare återvände han och märkte genast en tydlig förändring.
I studien samlade forskarna in småkryp med samma metod, bland annat genom att svepa med håvar hundratals gånger och i samma områden som för 40 år sedan. De insamlade leddjurens biomassa vägdes och det visade sig att den har minskat med 10 till 60 gånger jämfört med 1976. Antalet insektsätande fåglar, grodor och ödlor har också minskat som en konsekvens av detta. I sammanfattningen av studien kan man läsa:
– Under de senaste 30 åren har temperaturen i regnskogen stigit med 2°C. Vår studie visar att uppvärmningen av klimatet är drivkraften bakom att skogens näringsväv har kollapsat. Om detta får stöd av ytterligare forskning kan klimatförändringarnas påverkan på tropiska ekosystem vara mycket större än man hittills trott.
Skydda Skogen vann domstolsprövning i Kammarrätten
Träffar: 1049
Skydda Skogen vann nyligen en domstolsprövning i Kammarrätten i Göteborg som kan komma att förändra Skogsstyrelsens tillsyn av skogsbruket och kanske hela skogsbruket. Detta då domen innebär att det nu blir betydligt större möjligheter till insyn och till juridiska prövningar av Skogsstyrelsens verksamhet.
Kammarrätten har kommit fram till att de av Skogsstyrelsen, i samband med skogsavverkningar, utfärdade ”Vägledningar” är beslut som får överklagas. Tidigare har både Skogsstyrelsen och domstolar hävdat att vägledningarna ej får överklagas.
Grunden för en rättsstat är att myndigheternas beslut kan överprövas i högre instans. Själva lagtillämpningen och de myndigheterna som skall tillämpa lagarna är beroende av att lagen prövas i högre instanser. Något som enbart kan ske genom överklagande. Det är så det skapas praxis, vilka myndigheterna måste följa. Att skogsbruket och Skogsstyrelsen under så lång tid kommit undan överprövningar av beslut i samband med skogsavverkningar är mycket allvarligt. Detta har skapat en myndighetskultur där man kan ta sina beslut utan risk att de överklagas. Myndigheterna har då kunnat tolka lagen ”efter eget huvud” och har aldrig fått någon vägledning i sin myndighetsutövning från högre rättsliga instanser.David van der Spoel, talesperson för Skydda Skogen, säger:
-Skydda Skogen är mycket nöjd med att Kammarrätten delar föreningens syn på Skogsstyrelsens myndighetsutövning i samband med skogsavverkningar och att vägledningarna nu kan få prövas av domstolar. Domen öppnar för att miljöföreningar kan få överklaga Skogsstyrelsens beslut på samma sätt som andra myndighetsbeslut. Detta borde välkomnas av myndigheter, skogsnäringen och alla som verkar för att lagen ska styra i ett demokratiskt samhälle.
Foto: Tage Olsin, Wikipedia
Hällsnäs gammelskog, öster om Göteborg, är akut avverkningshotad!
Träffar: 2802
Hällsnäs gammelskog. Foto: Michael Nilsson
Trots att skogen har höga naturvärden och rymmer en rik och mycket värdefull biologisk mångfald planeras det avverkningar. Ett flertal miljöföreningar är engagerade för skogens skydd och har slagit larm till Skogsstyrelsen, länsstyrelsen och till skogsbolaget Sydved som avser genomföra avverkningen. Trots detta kvarligger planerna på en avverkning av den värdefulla gammelskogen.
Hällsnäs gammelskog är en rest av de gamla naturskogarna där olika trädarter och dimensioner och rikligt med död ved förekommer.I skogen har över 30 naturvårdsarter noterats. Ett flertal är nationellt rödlistade som exempelvis skogstrappmossa, kornknutmossa, hållav, brandticka, gransotdyna, duvhök, spillkråka och nötkråka.
I Hällsnäs gammelskog finns rikligt med granar över 150 år gamla. Foto Michael Nilsson
Skydda Skogen, Göteborgs Ornitologiska förening och Naturskyddsföreningen i Härryda har gemensamt informerat de ansvariga myndigheterna Skogsstyrelsen och länsstyrelsen. Båda myndigheterna har vägrat att agera för dess bevarande. Avverkningen genomförs av skogsföretaget Sydved som också informerats. Trots egen miljöpolicy och miljömärkning anser Sydved att man kan hugga ner skogen. De tre miljöföreningarna anser att det är en miljöskandal att Sverige fortsätter hugga ned de sista gammelskogarna. Skogar som Sverige dessutom i enlighet med EU:s miljölagstiftning är skyldiga att bevara.
Naturskyddsföreningen i Härryda, Göteborgsornoitologiska förening, Skydda Skogen
För mer information: Michael Nilsson, Naturskyddsföreningen i Härryda Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den., Elin Götmark, Skydda Skogen Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den., Morgan Johansson, Göteborgs Ornitologiska förening Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Naturskogsliknande barrskog vid Hällsnäs planerad för avverkning i Härryda kommun
Träffar: 640
Karta över den värdefulla skogen vid Hällsnäs. Den avverkningsplanerade skogen (3,6 ha) syns längst norrut mot Landvettersjön.
Naturskyddsföreningen i Härryda, Göteborgs Ornitologiska förening och Skydda Skogen anmäler idag en förekomst av ett naturskogsliknande skogsområde med höga naturvärden till Skogsstyrelsen. Skogsområdet ligger strax väster om Mölnlycke vid Hällsnäs i Härryda kommun. Den nordligaste delen av skogen (ca 3,6 ha) är nyligen anmält för avverkning.
I det långsträckta skogsområdet som sträcker sig från Yxsjön i söder till Landvettersjön i norr området finns ett stort antal träd med en ålder som bedöms vara runt 200 år. Skogen utgörs av blandskog och anses vara västlig taiga vilket är en skogsnaturtyp som skall prioriteras och skyddas vid myndigheternas naturvårdsarbete i enlighet med EU:s art- och habitatdirektiv. Död ved förekommer rikligt och det saknas spår i området av modernt skogsbruk. Totalt har 11 rödlistade arter noterats och ca 30 olika signalarter. I den avverkningsanmälda skogen har 9 rödlistade arter och 25 signalarter noterats.
Undertecknade föreningar begär att Skogsstyrelsen inventerar det berörda skogsområdet avseende naturvärden, artförekomster och miljöer och skyndsamt agerar för att bevara dess naturvärden.
Läs föreningarnas brev till Skogsstyrelsen om den värdefulla skogen vid Hällsnäs här.
Skydda Skogen skickar brev till Sveaskog om avverkningsplanerad naturskog
Träffar: 1464
En av många över 200-åriga naturvärdesgranar i den avverkningshotade skogen vid Tjittjer.Foto: Björn Mildh
Skydda Skogen skriver till Sveaskog med krav om att bolaget genast drar tillbaka avverkningsanmälan på en naturskog vid Tjittjer i Arvidsjaur kommun. Skogen har hänglavsdraperade 200-åriga granar och många rödlistade arter. Föreningen stödjer Björn Mildh från Naturskyddsföreningen i Norrbotten som har uppmärksammat det hela och skrivit brev till Sveaskog och krävt att de sparar skogen.
Vattenfall har tidigare planerat en ledningsgata rakt genom skogen men på grund av skogens höga naturvärden fick planeringen göras om och den följer nu landsvägen och rundar skogen. Men nu vill Sveaskog själv slutavverka och markbereda hela skogen. Björn Mildh skriver i sitt mail till Sveaskog:
”Sveaskog har allvarlig brist på skog som kan avverkas på grund av tidigare gjorda överavverkningar. Naturskogar med höga naturvärden, som den vid Tjittjer, nerklassas därför till produktionsskog och avverkas. Samtidigt vägrar Sveaskog att visa sina naturvärdesbedömningar som man säger sig ha gjort. De tål ingen granskning. I stället yves bolaget över sina virkesleveranser till industrin. Ännu en gång Sveaskog: Naturvärdesbedömningar som hemlighålls kan inte godtas som grund för avverkning. Skogar med höga naturvärden skall sparas, inte huggas. Riksdagsbeslut skall följas (Riksdagsbeslut M2014/593/Nm).”
De rödlistade vedsvamparna kötticka (NT) och ullticka (NT) på samma granlåga. Foto: Björn Mildh
Skydda Skogen skriver att det är ytterst beklämmande att Sveaskog tänker avverka skogen och uppmanar Sveaskog att genast dra tillbaka sin avverkningsanmälan.
Skogen vid Tjittjer är bara ett exempel av många naturskogar som Sveaskog nu vill avverka och avverka.
Subtropisk regnskog, ett exempel på en artrik skog. Foto: Adbar via Wikimedia commons
Subtropiska skogar som består av flera trädarter kan i genomsnitt ta upp dubbelt så mycket koldioxid som monokulturer. Det har ett forskningsteam från Zurichs universitet kommit fram till efter att ha gått igenom fakta gällande 150 000 planterade träd i Kina. Redan efter åtta år tar en skog planterad med många trädarter upp mer än dubbelt så mycket koldioxid jämfört med en monokultur.
Forskningsprojektet är ett samarbete mellan institutioner i Kina, Tyskland och Schweiz. Fokus är på betydelsen av varierade trädarter för funktionella skogsekosystem. Projektet startade 2009 och då planterades träden. Dels skog bestående av en enda trädart och dels skog med 16 olika trädarter. Efter åtta år så har den skog som består av flera trädarter lagrat 32 ton kol per hektar i sin biomassa ovanför jorden. Medan monokulturerna hade lagrat i snitt 12 ton per hektar. En av rapportens huvudförfattare Bernhard Schmid från universitetet i Zurich säger:
-Vår studie visar att skogar är olika när det gäller skydd av klimatet. Monokulturer som består av en enda trädart ger inte ens hälften av de ekosystemtjänster som finns i en skog som rik på arter. Endast artrika skogar kan ta upp tillräckligt med kol för att mildra den globala uppvärmningen. Artrika skogar bidrar dessutom till att skydda jordens hotade biologiska mångfald. Skogar bestående av flera arter är mindre sårbara för sjukdomar och extremt väder, något som blir allt vanligare vid klimatförändringen.
De forskare som har utfört projektet säger att undersökningsresultaten har stor ekologisk och ekonomisk betydelse. Särskilt eftersom experimentet visar att en skog med ett stort antal trädarter är mer produktiv än en monokultur eftersom den utvecklar större biomassa. Redan efter fyra år var det tydliga skillnader mellan de två olika skogarna.
Mer träd ska planteras globalt och fler skogar ska återplanteras i världen med målet att skydda klimatet. I Kina har 1,5 miljoner hektar planterats med träd varje år mellan 2010 och 2015, främst är det snabbväxande monokulturer.
Alla trädhus i skogen har rivits. Foto: Tim Wagner, (CC BY-NC 2.0) via Flickr
Den tyska energikoncernen RWE får inte längre avverka i Hambacher Forst i Tyskland. Detta enligt högsta förvaltningsdomstolen i Nordrhein-Westfalen som ger den stora miljöorganisationen BUND rätt om att skogen har höga naturvärden och hotade arter.
Förbudet gäller tills den tyska utredningen om kolkraftsavvecklingen blir klar vilket är tidigast 2020. Utredningen förmodas leda till ett snabbare stopp för brunkolet än 2050, det datum som sagts tidigare. Möjligheten finns att Hambacher Forst kommer att skyddas permanent..Särskilt eftersom en färsk opinionsundersökning visar att 73% av det tyska folket vill ha stopp för kolkraften innan år 2030. I samma undersökning säger tre av fyra tyskar nej till avverkning av Hambacher Forst.
Den senaste tiden har det varit stora demonstrationer i Hambacher Forst mot avverkningen och mot kolkraften. Förra helgen var det 15 000 personer som demonstrerade och till kommande helg väntades demonstrationen bli dubbelt så stor. Både TV och dagspress har tagit parti för motståndet mot avverkningen.
Källa: Chris Ceder, fri journalist och natur- och miljöskyddare
Maria Westerberg i Naturmorgon: Om rätten att sörja en skog - dags för #treetoo
Träffar: 434
Maria Westerberg i skogen.
Konstnären och poeten Maria Westerberg höjer rösten för rätten att få sörja en förlorad skog i Kråkvinkeln i Naturmorgon 29 september 2018.
Hon vill att fler ska berätta om sorgen efter borthuggna stigar, bär- och svampställen och överkörd poesi. Dela med er av era erfarenheter på #treetoo.
Maria Westerberg:
"Låt oss ge röst åt de som inte kan vårt språk, de som länge fått sätta livet till under människans skogstrakasserier. Låt #treetoo ta sin början!
Det blir trängre, svårare och fulare platser att vistas på i markerna, att leva av och i. För alla. Men om den förlusten talar vi sällan. Istället fortsätter vi förtälja om vilda, väglösa skogar. I turistbroshyrer, kommunslogans, i dikter och runt middagsbord. Om ödemarker utan slut. Som om vi på det sättet skulle ha dem kvar.
Fråga vilken skogsekolog som helst om de svenska urskogarnas hälsa, om gammelskogarnas framtid? Sjumilaskogen finns inte längre. Någonstans. Endast fyra tvåmilaskogar finns kvar i hela landet idag och alla fyra ligger i Jokkmokk. Inga urskogsdikter kvar att skriva här. Inte många protester hörs för det anses mycket oartigt att sörja en förlorad sagoskog eftersom den som huggit kan få dåligt samvete. Så vi, som ändå sörjer, gråter oftast ensamma. Tystnadskulturen kring detta släpar sig också fram och åter i det svenska skogsbrukets vågor.
I smyg drömmer jag om hur ett uppror tar form. Där vi tar bladet från munnen. Där vi berättar om borthuggna stigar, bär och svampställen. Om skövlade minnen, överkörd poesi och en andhämtningsglänta som är borta för alltid. Där vi återger hur vi sedan tvingats till samtycke. Hur någon klappat oss på huvudet och kallat oss överkänsliga. Kallat vår sorg för naiv och överdriven. Berättat för oss att det snart växer upp igen. I smyg drömmer jag om ett slags Tree Too. Ett utrymme för vittnesbörd. En plats där det i allafall är tillåtet att sörja. Jag kan börja med att säga ifrån. Ifrån."
Lyssna på Maria Westerberg i Kråkvinkeln i Naturmorgon 29 september 2018 här.
Replik i DT: Upp till bevis Sveaskog – skogarna i Ore Skogsrike måste skyddas i sin helhet
Träffar: 632
Avverkad skog med höga naturvärden av Sveaskog i Ore Skogsrike, vintern 2017. Foto: Leon Afsahi
Replik till Anders Almäng, resultatområdeschef på Sveaskog, i DT 28 augusti 2018:
Är regeringens politik att ett av Sveriges mest värdefulla tallnaturskogslandskap ska avverkas? Tydligen ska inte miljömålen för skogen samt regeringens etappmål om att minst 20 procent av Sveriges landområden ska bevaras till år 2020 nås. Bara drygt 2 % av den produktiva skogsmarken är formellt skyddad i mellersta Sverige (nedan fjällnära gränsen). I Rättviks kommun är siffran mindre än 1,5 % (2016).
Vi uppskattar självfallet att Sveaskog avsätter en del av sina skogar i Ore Skogsrike. Enligt ”Ekoparksplan Ejheden” är målet att skydda ca 46 % av den produktiva skogsmarken medan virkesproduktion bedrivs på drygt 50 % av marken. Utöver den skyddade arealen, där underligt nog kvarlämnade enskilda träd och trädgrupper på hyggen ingår, finns både kalhyggen och unga trädbestånd i ekoparken medan äldre tallnaturskogar avverkas. De rödlistade arterna i skogen överlever inte kalavverkning även om enskilda träd och trädgrupper lämnas kvar. Stora sammanhängande skogslandskap behövs för att upprätthålla livskraftiga populationer. Var ska arterna sprida sig när det mesta i landskapet förvandlas till kalhyggen och plantager?
Metria bedömer att det finns en stor andel kontinuitetsskogar (K-skogar) i Ore Skogsrike. Det är skog som inte påverkats av kalhyggesbruket som infördes i stor skala under 1950-talet. K-skogarna utgör ett viktigt underlag för Länsstyrelsen i arbetet med att hitta värdefulla skogar för formellt skydd. Stora delar av Ore Skogsrike anses även vara en värdetrakt d.v.s. ett landskapsavsnitt med särskilt höga ekologiska bevarandevärden. Ore Skogsrike bedöms också ha högsta skyddsklass och prioritet i det framtida naturskydds- och naturvårdsarbetet enligt en rapport från Länsstyrelsen Dalarna om hotade skalbaggar på tallved i Dalarna (2012).
Alla de avverkningsanmälda skogarna i Ore Skogsrike har inte inventerats i fält av Länsstyrelsen. Myndigheten har begränsade resurser i sitt arbete med formellt skydd och har dessvärre inte valt att prioritera skogarna i Ore Skogsrike.
Anders Almäng skriver att Sveaskog gör en naturvärdesbedömning inför alla avverkningar. Med tanke på att Sveaskog avverkar skogar med en rad olika värdefulla arter fungerar bevisligen inte bolagets naturvärdesbedömningar tillfredställande. Sveaskog tar inte hänsyn till förekomsten av signalarter och rödlistade arter utan bedömer istället historik och skogliga strukturer i form av bl.a. naturvärdesträd, trädslag, ålder på träden och antal lågor. Trots att Naturskyddsföreningen funnit 30 olika rödlistade arter på ca 450 punkter i den avverkningsanmälda skogen vid norra Brännvinsberget anses skogen inte vara skyddsvärd av Sveaskog. Dessa arter är ett kvitto på att skogen har höga naturvärden och de är starkt beroende av att deras livsmiljö hålls intakt och inte fragmenteras ytterligare.
Det tål att upprepas att Naturskyddsföreningen aldrig blev meddelad om att Sveaskog avverkade den värdefulla skogen vid Brännvinsberget där fynd av 40 olika signalarter och rödlistade arter gjorts. Det var först när en representant från Naturskyddsföreningen besökte området flera månader senare som avverkningen avslöjades. Vi vill inte få fler sådana överraskningar utan önskar att Sveaskog är tydliga med vilka skogar de tänkt avverka härnäst och när, det vill säga en dialog, vilket även ingår i FSC certifieringen.
Vi önskar för övrigt se Sveaskogs inventeringsresultat från Ore Skogsrike eftersom vi inte har fått se dessa än. Skogsstyrelsen meddelar att de inte kan dela med sig av resultaten eftersom Sveaskog äger dem.
För att hindra en fortsatt utarmning är det mycket viktigt att motverka den fortgående fragmentering som sker i Ore Skogsrike. De skogar som Naturskyddsföreningen pekat ut som skyddsvärda kan och får omöjligt klassas som produktionsskogar. Området utgör troligtvis ett av nordvästra Europas mest värdefulla tallnaturskogslandskap. Upp till bevis, Sveaskog. De värdefulla skogarna i Ore Skogsrike måste skyddas i sin helhet. Vi ber också Länsstyrelsen att omvärdera sitt ställningstagande gällande norra Brännvinsberget. De rödlistade arterna riskerar utarmning i takt med planerade avverkningar även om naturhänsyn tas.
.jpg){kind=link}
