Föreningen Skogen hävdar att skogsavverkningar kan rädda klimatet - med skogens hjälp kan vi fortsätta som förut, bara vi ersätter fossil olja med trä! Men det är tyvärr en önskedröm.
De citerar forskning som stöd, men nämner inte bristen på vetenskaplig konsensus. Enligt en ny utvärdering av den svenska skogsmodellen i forskningsprogrammet Future Forests så ignorerar svensk skogspolicy den vetenskapliga debatten och osäkerheten kring skog och klimat. Istället väljs den tolkning som bäst passar det ekonomiska målet att ha så hög produktion som möjligt.
Är vårt skogsbruk koldioxidneutralt? Nej. När en skog avverkas hamnar det mesta av kolet i atmosfären, och tas inte upp förrän skogen vuxit upp igen. Mycket kol finns också lagrat i marken, och en fjärdedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser kommer från marken på kalhyggen (enligt forskning från Lunds universitet). Det tar lång tid för marken att ta upp kol igen efter störning, och vid intensivt brukande får skogsekosystemet ett totalt sett lägre kolinnehåll.
Bränsle från skog är fortfarande bättre än fossilt bränsle som ju tillför helt nytt kol till kolcykeln, men på kort sikt (några tiotals år) är det lika dåligt och ger samma växthuseffekt. Och om några tiotals år kan skadan på klimatet redan vara för stor. Valet verkar då stå mellan något mycket dåligt (fossila bränslen) och något dåligt (skogsavverkning). Då ska vi inte hylla det som är lite mindre dåligt och avverka så mycket skog som möjligt - för vi kan ju också minska vår konsumtion.
Förlust av biologisk mångfald är ett minst lika stort hot mot mänskligheten som klimatförändringar, eftersom jordens artmångfald är grunden för vår existens. Dagens skogsbruk ger stora påfrestningar på ekosystem och artmångfald. Att avverka ännu mer för att ersätta fossila bränslen till t ex flyg och massbilism i städerna är inte hållbart. Vi måste också hitta skonsammare brukningsmetoder som hjälper till att bevara både biologisk mångfald och skogens kolförråd, genom att marken inte lämnas kal.
Självklart är vi överens om att använda trä för våra grundbehov. Folk har alltid byggt hus i trä och eldat för uppvärmning. Men om skogsindustrin menade allvar med att bidra till att rädda klimatet borde de fundera över sin egen energianvändning, 20-25 % av Sveriges energi, som främst går åt till pappers- och massaprodukter. Är det försvarbart? Används alla de produkterna till att tillfredsställa verkliga mänskliga behov?
Skogsindustrin har förstås svårt att tänka så, därför att de har en stark drivkraft att gå med vinst. Det är upp till oss alla att vara med och bestämma vad vi ska göra med skogen. Visst är det svårt att ändra ett ekonomiskt system! Men vi har inget val, för vårt ekonomiska system bygger på ständig tillväxt, och vi kan inte i grunden ändra det ekologiska systemet, som har gränser. Gör vi inte det, blir konsekvenserna värre längre fram. Vi måste helt enkelt dela demokratiskt på de resurser som det finns ekologiskt utrymme att använda.
Elin Götmark Talesperson för Skydda Skogen
Ny internationell rapport om bioenergi
Träffar: 1322
Global Forest Coalition har idag släppt en ny kritisk rapport om bioenergi på klimatmötet i Paris: "Biomyths - the costly carbon scam of bioenergy". Läs mer om rapportens slutsatser här. Global Forest Coalition är en samarbetsorganisation som består av miljöorganisationer från många olika länder; Skydda Skogen är en av dem.
Slavokgraven: nytt exempel på Sveaskogs nedklassningar
Träffar: 1731
Uppdatering: Sveaskog har meddelat att Slavokgraven är klassad som nyckelbiotop och en avsättning som de inte tänker byta ut. På grund av en teknisk miss syntes inte detta i Sveaskogs kartor på nätet eller på Skogens Pärlor, men de ska rätta till det. Vi välkomnar detta besked!
(Fortsättningen är vår ursprungliga artikel.) Inga gammelskogar står säkra när Sveaskogs nerklassningståg drar fram. Även urskog som innan varit klassad som ej utbytbar naturvårdsskog och nyckelbiotop har degraderats till produktionsskog för slutavverkning. Slavokgraven är en sådan urskogsrest ägd av Sveaskog, avsides i Arvidsjaurs kommun. Som framgår av namnet ligger urskogen kring en gravsänka med flera olika biotoper omgivet av hyggeslandskap. Området är på uppskattningsvis 10 hektar och har koordinaterna: x 7289456; y 1695400.
Nere i gravsänkan rinner en liten skogsbäck genom sumpskog. Här finns även en liten myr omkransad av urskog. På sluttningarna där marken gradvis blir torrare växer gammal barrskog och sparsamt med lövträd, främst björk, men även grova sälgar. Skogen är mycket olikåldrig och fullskiktad. Gammelgranar håller en ålder på upp till 300 år. På den sydvända sluttningen finns många grova gammeltallar vars ålder torde vara 400 år eller mer. Det finns ovanligt rikligt med död ved och grova lågor i olika nedbrytningsstadier. Detta avspeglas även i den rika artförekomsten.
Denna urskogsrest har redan under AssiDomäns tid varit nyckelbiotopsklassad. Det var den även när Sveaskog tog över. Men vid kontroll i juli 2014 fanns den inte längre med ens som naturvårdsskog. Tillsammans med Björn Mildh som inventerat och uppmärksammat skogen ser vi fram emot att Sveaskog ger tillbaka skogen sin status som nyckelbiotop och avsättning.
SR: "De sista större naturskogarna hotas av avverkning"
Träffar: 3622
"Väster om väg 45 från Torsby i Värmland och norrut finns än så länge större sammanhängande äldre skogar kvar. Skogar som förvisso har brukats men som inte varit kalavverkade. Just att skogarna är sammanhängande och gamla gör att de är viktiga boplatser och växtplatser för många hotade djur och växter."
Vill du lätt få koll på vilka skogar som ska avverkas, utan att behöva logga in på Skogsstyrelsens hemsida? Nu finns två olika verktyg för detta: http://skog.luben.se/ och http://avverkningskoll.se/. Testa dem och gå ut och titta efter vad som ska huggas ner i din närhet!
Skogsmingel: Forskningsresans rapport
Träffar: 8213
PLATS: Naturskyddsföreningen, Åsögatan 115, 2tr, 11691 Stockholm
TID: 16:e november kl 18-21
Mingla med andra som är intreserade av skog! Lyssna på hur de svenska skogarna mår, och hur vi man få dem att må bättre!
Forskningsresan i naturvårdens utmarker går varje år till hotade skogar, oftast i Norrland. I år gick resan till Härjedalen. Vad hittade resans deltagare? Hur såg skogarna ut?
Rapporten från Forskningsresan 2015 presenteras. Mikael Karlsson från Silva Skog berättar om CTNF - close to nature forestry, ett sätt att bruka skogen som inte förbrukar den.
FÖR ANMÄLAN Skicka e-post till Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. för att anmäla dig och berätta vad du har för kostbehov. Målet är att servera ekologiskt vegetariskt. Vi bjuder på dryck och tilltugg!
Med reservation för ändringar.
Debattartikel: Gammelskog registreras fel
Träffar: 3846
Läs debattartikel i SvD från deltagare i Forskningsresan i naturvårdens utmarker: Gammelskog registreras fel.
Debatt om skyddad skog
Träffar: 1882
Debatten om vad som räknas som skyddad skog fortsätter. Elin Götmark svarar Gunnar Lindéns (LRF) debattartikel:
Skydd är inte skydd om det inte är långsiktigt
Gunnar Lindén, naturvårdsexpert på LRF Skogsägarna, tar tag i en angelägen diskussion om mängden skyddad skog i Sverige. Bakgrunden är Sveriges miljömål och naturvårdsforskning som visar att ca 20 procent av skogen måste skyddas för att rädda den biologiska mångfalden. Skogsnäringen och miljörörelsen är inte överens om hur mycket som är skyddat, och för den oinvigda kan debatten verka snårig.
Enligt officiell statistik är totalt 7,5 procent av all skog skyddad i reservat eller liknande, inklusive impediment (improduktiv skog, till exempel hällmarker eller glesbevuxna myrar). 51 procent av skogen i den fjällnära regionen är skyddad på detta sätt, men i den produktiva skogen är det bara 4 procent, varav endast 2 procent nedanför fjällnära-gränsen. Storskaligt skogsbruk är också förbjudet i all improduktiv skog, även om man fortfarande får hugga i liten skala. Detta är alla överens om. Var går skiljelinjerna?
1) Ska markägarnas frivilliga avsättningar räknas som skyddad skog? Ja, säger Lindén (och resten av skogsnäringen). Ja, säger vi också – så snart avsättningarnas skydd blir långsiktigt och kvalitetssäkrat. Som det är nu kan ägaren prioritera om eller sälja skogen när hen vill. Frivilliga avsättningar behöver registreras av en myndighet och kontrolleras på kvalitet och kvantitet med stickprover, och offentliggöras så att allmänheten kan granska dem.
2) Ska generell hänsyn på hyggen räknas som skyddad skog? Ja, säger Lindén (och resten av skogsnäringen). Nej, säger vi. Forskningen som visar att cirka 20 procent av skogen behöver undantas från skogsbruk utgår från att allt skogsbruk utanför de skyddade områdena tar god generell miljöhänsyn (se rapport 4, 2010 från Skogsstyrelsen). Tyvärr visar Skogsstyrelsens egna undersökningar att en stor del av alla hyggen inte uppfyller lagens minimikrav på hänsyn, och det finns många exempel på att hyggeshänsyn inte alltid är så beständig. I ett domslut från i år i Sundsvalls kammarrätt (mål 3312-13) ville Sveaskog gå tillbaka och avverka en gammal kantzon åtta år efter avverkning, men fick avslag av rätten. Sveaskog fann tanken på att hänsynen skulle stå kvar under hela omloppsperioden "svindlande".
3) Räcker det att titta på den totala mängden skyddad skog, utan att göra skillnad på produktiv och improduktiv skog? Ja, säger skogsnäringen; nja, säger Lindén. Nej, säger vi. Enligt Artdatabanken är det i den produktiva skogen som de flesta hotade skogsarter har sin huvudsakliga hemvist, vilket inte är så konstigt eftersom det är just den produktiva skogen som är hårdast brukad. Vi måste skydda proportionellt mycket av varje naturtyp (vilket vi också förbundit oss att göra i Nagoyaprotokollet), och göra det på landskapsnivå. Det betyder att produktiv skog inte kan ersättas med improduktiv, och att det i många landskap återstår att ge 18 procent av den produktiva skogen ett långsiktigt skydd. Bristen på samsyn här beror givetvis på att det ekonomiska värdet på produktiv skog är så mycket större än för improduktiv.
Vi i Sverige tror gärna att vi är bra på naturvård, men i själva verket ligger vi bara på 19:e plats bland EU:s 27 länder när det kommer till arealen skyddad natur. Vi kan bättre.
Rapport från Fältbiologernas inventeringsresa släppt
Träffar: 1601
Fältbiologernas skogsnätverk konstaterar att Holmens skogs bryter mot sin FSC-certifiering - igen. Ny inventeringsresa, men tyvärr samma skogsbruk. Läs Fältbiologernas pressmeddelande och rapport.
Byggnationen av Götalandsbanan mellan Mölnlycke och Landvetter flygplats strax öster om Göteborg med kringliggande exploatering hotar att förstöra Yxsjöområdet, ett av södra Sveriges mest skyddsvärda naturområden. Detta konstateras i en ny konsultutredning* som visar att tidigare järnvägsutredning har mycket stora brister i beskrivningen av miljökonsekvenserna vilket står i strid med miljölagstiftning, miljömål och en hållbar utveckling.
Utredningen visar tydligt att tidigare järnvägsutredningar kring miljökonsekvenserna för höghastighetsbanan varit mycket bristfälliga. Konsekvenserna för miljön har inte beskrivits och någon sammanvägd bedömning utifrån ett nytt stationsläge med kringliggande byggnation har ej gjorts. Vilket strider mot EU:s miljölagstiftning och den svenska miljöbalken. Trots detta fortskrider planeringen för byggnationen mitt i ett unikt naturområde med högsta naturvärde med förekomst av ett stort antal skyddsvärda växt- och djurarter.
För att byggnationen skall kunna genomföras inom ramen för miljölagstiftning och miljömål så krävs enligt utredningen en alternativ dragning av höghastigsbanan och en minskning av kringliggande byggnation. Ett alternativ föreslås i utredningen som enbart skulle innebära en ökad restid med 3,9 sekunder mellan Landvetter flygplats och Mölnlycke. Samtidigt skulle oersättliga naturvärden kunna bevaras (se bifogat pressmeddelande). Utredningen "Yxsjöområdets miljövärden i ett landskapsperspektiv - exploatering, konflikter och lösningar" kommer att presenteras vid en pressinformation av författaren Peter Nolbrant, BioDiverse Naturkonsult.
* Utredningen "Yxsjöområdets miljövärden i ett landskapsperspektiv - exploatering, konflikter och lösningar" har gjorts på uppdrag av Naturskyddsföreningen i Härryda och Göteborgs Ornitologiska Förening.
Götalandsbanan hotar unik natur
Träffar: 1609
Den planerade Götalandsbanan hotar att förstöra ett för södra Sverige helt unikt naturområde med mycket höga naturvärden. Dragningen av höghastighetsbanan och planerad byggnation riskerar förstöra oersättliga miljöer med rödlistade och skyddade arter om Trafikverkets planer genomförs.
Rapporten som Naturskyddsföreningen och Göteborgs Ornitologiska förening låtit ett konsultföretag göra visar att Yxsjöområdet strax öster om Göteborg rymmer en unik natur med över 100 skyddsvärda arter varav 48 nationellt rödlistade. Konflikterna mellan byggnation och naturvärdena beskrivs i rapporten och ett förslag till alternativ dragning av höghastighetsbanan och byggnationen presenteras.
På press- och informationsmötet presenterar rapportens författare Peter Nolbrant, BioDivers Naturvårdskonsult, rapporten och visar på möjliga alternativ för både byggnation och naturbevarande.
Naturskyddsföreningen i Härryda, Göteborgs Ornitologiska Förening och Skydda Skogen.
Gör Rönnbäck till ett naturreservat!
Träffar: 2663
Pressmeddelande 2015-09-14
Idag lämnar föreningen Skydda skogen över ett naturreservatsförslag till länsstyrelsen Västerbotten. Vi hoppas att regeringens beslut att skydda Ojnareskogen på Gotland som Natura 2000-område ska inspirera till att skydda Västerbottens egen pärla Rönnbäcksnäset. Också här borde fantastiska naturvärden med allt vad det innebär prioriteras framför de kortsiktiga arbetstillfällen gruvindustrin lockar med.
I veckan beslutade regeringen att Ojnareskogen på Gotland ska utses till Natura 2000-område, vilket med stor sannolikhet sätter stopp för planerna att omvandla den otroligt rika naturen på platsen till ett gigantiskt kalkbrott. Det är ett efterlängtat beslut som mottas med stor glädje hos alla som i många år kämpat för att de ovärderliga naturvärdena inte ska utplånas. För växter och djurs skull, men också för att inte riskera dricksvattenförsörjningen och slå ut de fina möjligheterna att driva turism i området.
- Äntligen har politikerna tagit ett beslut som inte är helt förblindat av att i alla lägen skapa arbetstillfällen, oavsett hur kortsiktiga de är, eller hur stora risker de innebär för framtiden, säger Roger Olofsson, från föreningen Skydda skogen.
I Västerbotten bedrivs en kamp som på många sätt liknar den för Ojnareskogen. I Rönnbäck, strax söder om de kända turistorterna Hemavan och Tärnaby i Västerbottens län, har prospekteringsbolaget Nickel Mountain fått bearbetningskoncession för storskalig nickelbrytning. Detta trots att området är mycket rikt på naturvärden, trots att det helt skulle förstöra områdets attraktion som turistort och trots att projektet innebär en stor risk inte bara för alla som bor i närheten utan också för alla orter nedströms längs Umeälven. Området är även ett traditionellt samiskt område där gruvplanerna berör hundratals samer som kämpat emot projektet i många år.
Föreningen Skydda skogen har i två somrar varit i Rönnbäck och kartlagt naturvärdena tillsammans med föreningen Stoppa gruvan i Rönnbäck och Fältbiologerna.
- I området finns fantastiskt fin gammelskog, som är full av alla de arter som är hotade i Sverige idag på grund av skogsbruket. På de många små topparna av serpentinberg finns också speciella botaniska värden, säger Elin Götmark, talesperson för föreningen Skydda skogen.
I naturreservatsförslaget som överlämnas till Länsstyrelsen Västerbotten redovisas fynd av sammanlagt 53 rödlistade arter och 27 signalarter, samt ytterligare 26 ekologiskt intressanta arter. Därtill finns bilder på krokiga gammeltallar, klara tjärnar, skimrande myrmarker och storslagen utsikt över Vindelfjällen från bergstopparna. Föreningarna Skydda skogen, Stoppa gruvan i Rönnbäck och Fältbiologerna anser att det borde vara helt självklart att säga nej tack till gruvnäringen och bevara Rönnbäcksnäset för framtiden!
- Bildandet av ett reservat skulle ge de som bor och verkar i närområdet framtidstro, men även alla nedströms i Umeälven som är beroende av rent vatten borde välkomna beslutet, säger Roger Olofsson, från Skydda skogen och boende i Umeå. Beslutet att utse Ojnareskogen och Bästeträsk på Gotland till Natura 2000-område visar äntligen att det finns en förståelse för att vi inte kan såga av den gren vi sitter på. Nu levande och framtida generationer kommer att behöva en ren, oförstörd miljö och tillgång till rent vatten.
Kontakt: Roger Olofsson, medlem i Skydda skogen från Umeå, 070-6566912, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. Elin Götmark, talesperson i Skydda skogen, 070-6787423, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. Marie Persson, ordförande i Stoppa Gruvan i Rönnbäck, 0738069848, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Debattartikel: Ett plantage är inte en skog
Träffar: 1671
Läs föreningens debattartikel i ETC, apropå World Forestry Congress i Sydafrika och det parallella mötet med miljöorganisationer runt om i världen, som anordnade en aktionsdag mot "fake forests" igår.
Ojnare blir Natura 2000!
Träffar: 4231
Nu är det klart: regeringen gör Ojnare till Natura 2000 område, och med största sannolikhet blir det då inget kalkbrott! Läs mer här. Tack alla som har kämpat för området genom åren!
Inventeringskurs i höst
Träffar: 8936
Den 9-11 oktober blir det inventeringskurs i samarbete med Fältbiologernas skogsnätverk! Vi kommer att vara i Kilsbergen utanför Örebro, och fokus ligger på marksvampar och lavar. Lärare på kursen är Michael Andersson (marksvampar) och Nicklas Gustavsson (lavar). Kursen börjar på fredagkvällen och slutar på söndag eftermiddag.
Anmäl dig till Elin Götmark om du vill vara med (Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den., 070-6787423). Kursen kostar 200 kr för medlemmar i Skydda Skogen och 300 kr för icke-medlemmar. Mat och logi ingår, och om du är medlem kan du få reseersättning om du behöver det (vi vill att alla ska kunna ha råd att komma). Säg till om du har möjlighet att ha med en bil som vi kan använda till samåkning under helgen, då får du ersättning för det. Anmäl också eventuella matpreferenser/begränsningar när du anmäler dig, och säg om du behöver reseersättning. Det är begränsat med platser på kursen, så anmäl dig snart om du vill vara säker på att vara med!
Fynd av sällsynta växter stärker argumenten mot gruvan i Rönnbäck
Träffar: 3028
Pressmeddelande 2015-07-27
I Rönnbäck, strax söder om de kända turistorterna Hemavan och Tärnaby i Västerbottens län, har prospekteringsbolaget Nickel Mountain fått bearbetningskoncession för storskalig nickelbrytning, trots undermålig utredning av naturvärdena. Nu har föreningen Skydda Skogen i samarbete med föreningen Stoppa gruvan i Rönnbäck inventerat de botaniska värden som är knutna till serpentinbergen i området. Resultaten stärker ytterligare argumenten för att området bör skyddas.
I år utsågs Rönnbäcksnäset till en av vinnarna i WWF:s omröstning om Sveriges hotade naturpärlor. Rönnbäcksnäset var det ”extra vackra och skyddsvärda naturområde” i Västerbottens län som röstades fram av allmänheten.
Sedan tidigare finns många skäl till att det inte bör ges tillstånd till att etablera en gruvindustri i området. Till exempel riskerna med att anlägga en gruva i ett vattenmagasin, hot mot dricksvattenkvalitén, ekonomiska oegentligheter hos gruvbolaget, och bristande demokrati i beslutsprocessen. Gruvan är också ett hot mot turismnäringen, renskötseln, kulturvärdena, den lokala matförsörjningen, och mot hela det samiska folket som lever och verkar i området. Under 2014 visade Skydda Skogen även på höga naturvärden i skogen där gruvan planeras ligga, med fynd av 45 olika rödlistade arter, det vill säga arter som minskar eller är hotade.
- Naturen ute på Rönnbäcksnäset är helt fantastisk. En skog full av mångfald och utsikt mot fjällen från bergstopparna. Att etablera en gruvindustri i området skulle helt slå ut alla andra värden och möjligheter som finns i en sån här plats, säger Elin Götmark, talesperson i Skydda skogen. Gruvplanerna är som ett stort hån mot alla som valt att bo här eller resa hit för naturens skull.
På Rönnbäcksnäset finns det flera kala bergstoppar av serpentinberg, som är sällsynt i Sverige. I år har inventeringarna fokuserats på de särskilda former av olika växter som bara finns på serpentin, till exempel smal ängssyra och spenslig fjällnejlika. Inventeringen har funnit den särskilda serpentinfloran på alla toppar samt överallt där berg ligger i dagen.
- Dessa serpentinväxter har nyligen uppmärksammats och kommit in på rödlistan, säger Mora Aronsson, biolog och expert på kärlväxter på Artdatabanken. Att skydda Rönnbäcksnäset är viktigt för att långsiktigt kunna bevara dessa växter.
Gruvan har väckt glädjerop från lokalpolitiker, men också motstånd från den lokala föreningen Stoppa gruvan i Rönnbäck, som bland annat lyft fram risker och konsekvenser med en gruva mitt i ett vattenmagasin i Umeälven. Bara miljöprövningen återstår innan Nickel Mountain kan börja bryta. Men bolaget har nu pausat gruvplanerna på grund av bristande lönsamhet.
– Det är väldigt värdefullt att inventerarna kommit tillbaka. De nya fynden ger ytterligare ett tungt argument mot gruvan. Vi hoppas att myndigheterna tar chansen nu när bolaget har pausat gruvplanerna, och agerar för att området ska bevaras för framtiden, säger Marie Persson, ordförande i föreningen Stoppa Gruvan i Rönnbäck.
Kontakt Elin Götmark, talesperson i Skydda Skogen Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den., 0706 - 78 74 23 Marie Persson, ordförande i Föreningen Stoppa Gruvan i Rönnbäck Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den., 0738 - 06 98 48
Om Karats-Råvvåive i NSD
Träffar: 4907
Läs i ett långt reportage i NSD om den nyliga avverkningen av nyckelbiotoper i den skyddsvärda Karats-Råvvåive-skogen i Jokkmokk.
SVT: Slutet är nära
Träffar: 4099
Jorden kan vara på väg in i en ny utrotningsfas. I en ny studie varnar forskare för att världens djurarter dör ut 114 gånger snabbare än normalt.
Viktor Säfve och Sebastian Kirppu skriver i en debattartikel i Västerbottenskuriren om hur skogsnäringen förvrider sanningen för att få fortsätta avverka skog. Läs hela artikeln på VK.
Debattartikel: Nej, skogsskövling är inte bra för klimatet
Träffar: 2295
Publicerad i Svenska Dagbladet 14:e juni 2015
Alla är överens om att det är dåligt för klimatet att hugga ner den tropiska regnskogen. Men skogsindustrin påstår att hemma i Sverige är det tvärtom bra för klimatet att hugga ner skogen och bruka den. Deras argument syns exempelvis på webbsidan skogenochklimatet.se. Vi kommer här bemöta deras argument ett i taget för att visa att det nuvarande svenska skogsbrukets klimatnytta är tvivelaktig.
1) Uppväxande skog lagrar in kol. Det är sant. Men backa lite grann: innan ungskogen fanns det ett kalhygge, och innan hygget en fullvuxen skog. Den fullvuxna skogen innehöll mer kol än ungskogen, eftersom träden var grova, och detta kol släpps till stor del ut när träden omvandlas till pappersmassa, bränsle, och träprodukter. En skog som får stå kvar fortsätter också att lagra kol i marken på lång sikt, bland annat genom långsamt multnande växtmaterial och svamparnas trådsystem i marken. När skogen kalavverkas frigörs inte bara kolet i träden, utan marken störs och växthusgaser läcker ut från hygget under åtminstone tio år. Ungefär en fjärdedel av Sveriges utsläpp av koldioxid kommer från kalhyggen.
Så småningom växer skogen upp igen och lagrar in kol i träd och mark, men om en gammal skog kalavverkas tar det lång tid innan den lagrar mycket kol igen. Vi har inte den tiden! Enligt IPCC måste vi minska utsläppen av växthusgaser omedelbart för att undvika ett ännu varmare klimat. På lång sikt lagras det kol i skogen och marken igen, men på kort sikt (säg 10-20 år) spelar det ingen roll om koldioxiden kommer från fossila bränslen, eller biobränsle från skog - växthusgaserna i atmosfären ökar i vilket fall, och det korta tidsperspektivet är viktigt om vi ska kunna mildra växthuseffekten. De kortsiktiga utsläppen kan till och med bli större för biobränslen från skogsbruk, eftersom det blir utsläpp från kalhygget också, förutom själva bränslet. Kolets kretslopp är komplicerat och vi vet inte allt. Vi borde vara försiktiga med att släppa ut koldioxid, eftersom det är osäkert hur mycket som tas upp och när.
2) Långlivade träprodukter (som hus) lagrar kol och ersätter mer energiintensiva material. Även om det är bättre att bygga hus i trä än i betong, så varar de flesta träprodukter inte lika länge som ett hus. Det är inte heller självklart bättre att ersätta mer energiintensiva material med trä: vi måste först tänka efter om vi borde tillverka produkten över huvud taget. I vilket fall blir stora delar av den nedhuggna skogen kortlivade pappersprodukter, som förpackningar, reklam och utskrifter/kopior, varav många slängs redan samma dag. Kolet från dessa hamnar snabbt i atmosfären.
3) Det är bra att ersätta fossila bränslen med biobränslen. Ja, vi behöver sluta använda fossila bränslen. Men det är inte självklart bra att utan vidare ersätta fossila bränslen med biobränslen. Det beror på vad vi använder energin till: att hugga ner skogen för att till exempel kunna fortsätta med massbilismen håller inte i längden. Fossila bränslen kommer från växter som lagrats under årmiljoner och som vi bränner upp i rasande fart; vi kan självklart inte få ut lika mycket energi genom att skörda den skog som växer under vår livstid. Biobränslen kan bara ge ett begränsat bidrag till att klara övergången från fossila bränslen globalt, och eftersom de också för ut koldioxid i atmosfären är de något vi borde spara på, inte något som faktiskt gynnar klimatet. Vi behöver minska vår energianvändning och hitta andra energikällor.
Skogsindustrin använder själv mycket energi: drygt en femtedel av Sveriges energianvändning går till trä- och speciellt pappersindustrin. Energin går åt till pappersbruk, transporter, avverkningsmaskiner, anläggning av skogsbilvägar, och så vidare. Industrin är delvis självförsörjande på energi via biobränslen, men den energin hade också kunnat användas till annat eller sparas in, genom att till exempel tillverka mindre mängder massaprodukter.
Skogsindustrin har länge påstått att deras verksamhet är bra för klimatet - för närmare tio år sedan lanserade de webbsidan skogenochklimatet.se där läsaren kunde såga ner ett träd som föll till tonerna av en halleluja-kör. Men de framhåller bara skogsbrukets klimatfördelar och nämner inte nackdelarna.
Skogsindustrin använder ofta skogsbrukets påstådda klimatfördelar som skäl för att legitimera ökade avverkningar och för att åsidosätta det moderna skogsbrukets hot mot biologisk mångfald. Som vi sett i första delen av artikeln har skogsbrukets klimatargument stora brister. Men dessutom är det fel att ställa klimatförändringar mot förlust av biologisk mångfald: båda är i sig stora hot mot människan och de ekosystem vi är beroende av. Dessa båda hot hänger också samman - de artfattiga monokulturer som skogsbruket främjar är mer sårbara för framtida klimatförändringar, och klimatförändringar är i sig ett hot mot den biologiska mångfalden.
Skogsbruk kan bidra till en hållbar samhällsutveckling. Men i så fall behöver vi skydda alla de kvarvarande skogar som har höga naturvärden, dels som kolsänkor och dels för att det är nödvändigt för att rädda den biologiska mångfalden. Vi behöver också gå över till ett skonsamt skogsbruk som efterliknar naturliga ekosystem och som ger plats åt alla som har hemvist eller intressen i skogen, utan kalhyggen som läcker växthusgaser. Slutligen behöver vi minska vår energianvändning och vår konsumtion, inte bara av kortlivade skogsprodukter, utan överhuvudtaget.
Elin Götmark, talesperson i Skydda Skogen
Podcast #3: Kåre Ström och Svartedalen
Träffar: 3080
I tredje podcast-avsnittet pratar Elin Götmark med Kåre Ström från Rädda Svartedalens Vildmark om föreningens arbete med att skydda Svartedalen i södra Bohuslän. Kåre Ström utnämndes av Skydda Skogen till en av 2015 års skogshjältar; på bilden nedan håller han en fågel som konstnären Maria Westerberg (Vildhjärta) har gjort.
WWF har just nu en kampanj för att rösta fram svenska naturpärlor, tre i varje län. Däribland Karatj Råvvåive, ett område som Skydda Skogen arbetat för att skydda de senaste sju åren. Gå gärna in och rösta för området! Du kan också rösta för Rönnbäcksnäset, som Skydda Skogen också är involverade i (du kan rösta på flera områden). Nedan bild från Karatj Råvvåive (foto Frédéric Forsmark).
Forskningsresa i naturvårdens utmarker, Härjedalen 28/7 - 1/8 2015
Träffar: 11405
Nu är anmälan till Forskningsresan i naturvårdens utmarker 2015 öppen. Om du vill vara med anmäler du dig på länken nedan och fyller i uppgifterna i anmälningsformuläret enligt instruktionerna. Observera att vi kan komma att ta ut en anmälningsavgift (kanske på 500 kronor), och att vi inte kan ersätta resor till och från Härjedalen.
Om du inte vill fylla i uppgifterna på internet, kan du alltid be om en papperskopia av anmälningsformuläret. I samma meddelande vill jag att du skriver ned ditt namn samt din adress så att jag vet vart jag skall skicka formuläret. Samtidigt kommer jag att hålla en plats åt dig, så du behöver inte känna stress över att inte ha fyllt i webbformuläret på en gång.
Tveka inte att höra av dig om du har frågor! Kontakta Johan Moberg, samordnare Forskningsresan i naturvårdens utmarker 2015; tel 073-8073644, e-post Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den..
Kort bakgrundsinformation:
Forskningsresan i naturvårdens utmarker är en årlig inventering av Sveriges sista oskyddade norrländska naturskogar, i år i Härjedalen. Runt 50 personer av olika åldrar och bakgrund brukar deltaga. Artkunskaper är inte ett krav, utan vi lär av varandra. Det viktiga är att Forskningsresan är en samlingspunkt för skogs- och naturintresserade.
Med Forskningsresan vill vi rädda hotade skogar, njuta av naturen, hitta arter samt påverka och utmana skogsbolagen, politikerna och allmänheten om den rådande synen på skogen. Vi vill öka kunskapen om arter och ekologi.
Forskningsresan i naturvårdens utmarker 2015 är ett samarbete mellan Föreningen Skydda Skogen och Naturskyddsföreningen.
Rönnbäcksinventering 2015
Träffar: 9698
Rönnbäck ligger i Tärnafjällen i Västerbotten, och där finns gammal kulturmark, artrik gammelskog, och de övre sträckorna av Umeälven. Nu vill bolaget Nickel Mountain göra en gruva där, stor som hela Stockholms innerstad, som skulle riskera att släppa ut gifter i Umeälvens vattensystem. Det vill vi sätta stopp för! Förra sommaren var Skydda Skogen tillsammans med Fältbiologerna och föreningen Stoppa Gruvan i Rönnbäck där och inventerade skogen där gruvan är tänkt att ligga. Vi hittade 45 rödlistade arter och ytterligare 28 signalarter i skogen, med totalt över 600 fynd av rödlistade arter (mest vedsvampar, lavar och mossor).
I år ska vi åka tillbaka och inventera kärlväxtfloran - i området finns serpentinberg med en speciell flora, med en del underarter som till och med är endemiska (de finns bara där). Vi kommer att få hjälp att lära oss de speciella kalkarterna, så du behöver inte kunna dem innan. Du är lika välkommen som nybörjare och som erfaren botanist! Vi vill också gärna inventera andra artgrupper, speciellt insekter, så hör av dig om du kan bidra med det. Kanske får vi också med oss en arkeolog som kan hjälpa oss att inventera gamla kulturspår.
Vi bor i ett tältläger vid stranden av Gardikens vattenmagasin, så det blir mycket bad! Datum: 16-22/7. Anmäl dig till Lisa Behrenfeldt (Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.) om du vill vara med! Mer info om restider, vad du behöver ha med dig, etc får du när du anmält dig. Är du medlem i Skydda Skogen kan du få reseersättning.
Ojnare måste bli Natura 2000
Träffar: 1561
Nu publicerar föreningens Lisa Behrenfeldt med flera en debattartikel på SVT Opinion om att Ojnareskogen och Bästeträsk måste bli ett Natura 2000 område för att skydda området från att bli en kalktäkt, och för att skydda Norra Gotlands dricksvatten. Läs hele artikeln på SVT Opinion.
Podcast #2: Naturnära skogsbruk
Träffar: 3123
Podcastexperimentet fortsätter! I första avsnittet pratade vi om Rönnbäck, gruvor och allmänningar, och i detta andra avsnitt pratar Elin Götmark med Martin Jentzen som håller på med naturnära skogsbruk. Tyvärr regnar det lite och det stör ljudet, men det är bara under en kort stund.
Svenska FSC är nominerat till Jordens Vänners Greenwash-pris 2015. FSC håller naturligtvis inte med om detta och har gått ut med ett försvar. Skydda Skogen tycker dock att FSC har gjort sig förtjänta av priset, och vill visa stöd för nomineringen.
Miljörörelsen gick på 90-talet med i svenska FSC med förhoppningen om konkreta resultat. Vissa resultat har också uppnåtts, till exempel att fem procent av arealen sätts åt sidan som frivilliga avsättningar. Men som helhet är certifieringen greenwashing, eftersom 1) kraven inte har kunnat skärpas nämnvärt med tiden, 2) det i Sverige har varit nästan omöjligt för bolag att förlora sitt certifikat när de brutit mot reglerna, 3) FSC legitimerar det svenska plantage- och hyggesskogsbruket som omvandlar skogslandskapet och hotar den biologiska mångfalden, 4) certifieringen hindrar inte att många skogar med höga naturvärden avverkas och 5) frivilliga avsättningar har inget permanent skydd och kan bytas ut och avverkas.
Både Fältbiologerna, Naturskyddsföreningen och Jordens Vänner har hoppat av när de har märkt att arbetet inte ledde framåt och kraven inte skärptes. I Naturskyddsföreningens rapport "Credibility at Stake" dokumenteras hur värdefulla skogar avverkas och hur klagomål till certifierare inte leder någonstans. Det handlar inte bara om enstaka exempel utan är ett systemfel. Bara en gång har ett stort bolag (Bergvik) blivit av med certifieringen, men det skedde bara lokalt och de fick snart tillbaka det igen.
I FSC-standarden ingår det basala kravet att följa lagen. Även här brister det, eftersom Skogsstyrelsens egna undersökningar visar att mer än en tredjedel av alla hyggen inte följer lagens krav. Dessutom är inte FSC anpassad till Artskyddsförordningen, som kräver dispens för verksamheter som förstör livsmiljön för olika hotade arter.
Det svenska plantageskogsbruket, som kalhugger naturligt uppväxta skogar för att ersätta dem med likåldriga monokulturer av gran eller tall, hotar den biologiska mångfalden i skogen. Många arter behöver lövträd, död ved och en varierad miljö, och naturvårdsforskning visar att vi behöver avsätta tjugo procent av skogen för att ha en chans att bevara mångfalden. FSC ställer vissa positiva krav, men varken kraven eller efterlevnaden av dem är på långa vägar tillräckliga för att det certifierade skogsbruket ska kunna kallas hållbart. FSC har alltså mycket kvar att bevisa innan det är något mer än greenwashing.
Pressmeddelande utskickat 2015-04-22, med kontaktpersoner: Elin Götmark, talesperson för Skydda Skogen (0706787423, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.) David van der Spoel, styrelseledamot i Skydda Skogen (0703157044, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.)
Fallet Bassegielas
Träffar: 3071
Det finns många gammelskogar som huggs utan protest, för att ingen märker att det sker, och många som huggs trots protester. Skogen i Bassegielas står än. Vi hoppas att den får fortsätta göra det.
I början av januari 2015 avverkningsanmäldes området av Arjeplogs allmänning: 88 hektar gammelskog som är nyckelbiotop och tjäderlekplats. Skogen ligger i Semisjaur-Njarg samebys året-runt-marker för renskötsel, och ordet Bassegielas betyder "helig plats". Vid samrådet sade samebyn nej till avverkningen, utan att allmänningen brydde sig om det. Avverkningen godkändes också av Skogsstyrelsen.
Skogen ligger inom den tidigare gränsen för svårföryngrad skog, omgiven av gamla hyggen där återväxten varit närmast obefintlig. Samtidigt som Skogsstyrelsen alltså godkände denna avverkning, har de polisanmält en skogsägare några mil därifrån som plockhuggit 17 hektar skog enligt Mats Hagners NaturKultur-metod, eftersom han enligt dem äventyrar skogens produktivitet och inte främjar skogens utveckling. Hur tänker de sig att ett kalhygge på Bassegielas skulle främja skogens utveckling?
Allmänningen har nu lovat att vänta i tre år med avverkningen för att Länsstyrelsen ska få tid att ta fram bytesskog och göra naturreservat i Bassegielas, så förhoppningsvis får detta fall en lycklig upplösning. Vi hoppas att allmänningen håller sitt löfte.
Om du vill veta mer: läs Björn Mildhs brevväxling med den lokala skogsstyrelsen och med Monika Stridsman om Bassegielas. Björn utnämndes nyligen till en av årets två skogshjältar av Skydda Skogen.
Kom på artskyddskurs!
Träffar: 9029
Hur kan vi skydda växter och djur i skogen?
Välkommen till en kurs kring hur man med hjälp av våra artskyddslagar kan skydda arter och natur i skogen. Vi startar med lite genomgång på förmiddagen. På eftermiddagen besöker vi Yxsjöområdet, ett fint naturområde söder om Landvetter, för praktik och diskussion i skogen.
Många svenska djur och växter är skyddade av svensk lag och av EU;s miljölagar. På denna kurs får man lära sig vilka arterna är och hur skyddet fungerar. Kursen har inriktning mot skogsfåglarnas skydd som ex. tjäder och skogsbrukets påverkan. Men även andra arter och verksamheter tas också upp. Vi inleder med en genomgång av skyddet, vilka arter som berörs och vilka arter som särskilt förekommer i södra och sydvästra Sverige. Hur arbetar myndigheterna, hur kan man påverka och vilka är de största hoten mot arterna? Vi diskuterar hur man som ideell naturvårdare kan arbeta med artskyddsfrågan. Kan vi samarbeta och lära oss mer av varandra?
Kursen är kostnadsfri, vi bjuder på fika på förmiddagen. (Lunch betalas av deltagaren själv, tag med eget fika till eftermiddagens exkursion ).
För mer information: Christer Johansson, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. tel:0734 - 226157 Michael Nilsson, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. tel: 0768-369970
Anmälan senast 5 maj till: Olavi Paldan Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
