Login Form

Regeringen fattade den 18 maj beslut om Sveriges första nationella skogsprogram. I skogsprogrammet finns mål för fem fokusområden som ska bidra till att uppnå programmets vision, arbete och organisation. Visionen för skogsprogrammet är att ”Skogen, det gröna guldet, ska bidra med jobb och hållbar tillväxt i hela landet samt till utvecklingen av en växande bioekonomi”. 

Genom att hänvisa till skrivelsen ”En klimatstrategi för Sverige” (skr. 2017/18:238) bedömer regeringen att ett aktivt, hållbart skogsbruk och inlagring av kol i skogsprodukter bättre kan bidra till klimatomställningen än en tillfälligt ökad inlagring av kol i skogsmark samtidigt som övriga miljökvalitetsmål, bl.a. Levande skogar ska nås.

- Ökad produktion och konsumtion har stor negativ klimatpåverkan. Flertalet forskare menar att ökad skogsavverkning missgynnar klimatet. Dessutom är bevarandet av den biologiska mångfalden i skogen redan idag starkt eftersatt och ca 2000 växt- och djurarter är nära hotade eller hotade framför allt på grund av det intensiva skogsbruket som kalhugger och omvandlat naturskogar till artfattiga tall- och granplanteringar. Detta påverkar självfallet även andra ekosystemtjänster negativt, säger David van der Spoel, talesperson i föreningen Skydda Skogen.

Myndigheter bedömer att miljökvalitetsmålet Levande skogar inte kommer att nås till 2020. Över 90 % av den produktiva skogsmarken har påverkats av skogsbruk medan endast ca 5 % produktiv skogsmark är formellt skyddad. Naturvårdsforskning pekar på att minst 20 % av den produktiva skogsmarken måste skyddas för att bevara den biologiska mångfalden långsiktigt. 

- Kalavverkning har mycket stor klimatpåverkan. Vid kalhuggning frigörs stora mängder växthusgaser till atmosfären. Även exempelvis mikroklimat, hydrologi och albedo, dvs skogens reflektionsförmåga, påverkas. Det tar ca 10-20 år innan de nya träden på hygget åter igen börjar fungera som en kolsänka. Om skogen avverkas igen efter 80 år är det inte säkert att det kollager som fanns innan avverkningen hunnit byggas upp igen, säger Amanda Tas, Skydda Skogen.

Forskning visar att trädplantager, generellt sett, lagrar mindre kol än den tidigare naturliga skogen. Genom att skydda äldre naturskogar kan utsläpp av växthusgaser förhindras. Skogar upp till 800 år kan fortsätta att lagra kol, framför allt i marken. Sådana skogar har också större motståndskraft och kan bättre anpassa sig till klimatförändringar i jämförelse med planterade monokulturer av bara tall eller gran.

Läs resten av texten här.

Pressmeddelande, Stockholm, 17 maj 2018

Över 4000 växter, djur och svampar är rödlistade i Sverige. Det ska uppmärksammas genom en manifestation på Norrmalmstorg i Stockholm tisdagen den 22 maj, kl 18. Då är det FN:s internationella dag för den biologiska mångfalden och event sker runtom i hela Sverige.

Ett flertal miljöprofiler kommer att hålla tal under manifestationen, däribland 2017 års miljöhjälte Rebecka le Moine, journalisten och författaren Göran Greider, Naturskyddsföreningens ordförande Johanna Sandahl och artisten Staffan Lindberg. 

- Vi måste göra oss av med människans artegoism – också för vår egen överlevnads skull. Kampen för biologisk mångfald är den största solidariska sak människan har slagits för och den börjar i sista ögonblicket; snart kan det vara försent. Art efter art hotas av utplåning. Vi måste agera nu, säger Göran Greider, journalist och författare.

Manifestationen arrangeras av föreningen Skydda Skogen och Klimataktion Sverige och stöds av totalt 20 organisationer, däribland Greenpeace, Naturskyddsföreningen och Jordens Vänner.

- Det är hög tid att den biologiska mångfalden prioriteras av våra politiker. Den biologiska mångfalden är grunden för väl fungerande ekosystem som levererar en lång rad varor och tjänster som är omistliga för samhället. En natur med rik biologisk mångfald har dessutom bättre motståndskraft mot de risker som följer med klimatförändringarna, säger Johanna Sandahl, ordförande i Naturskyddsföreningen.        

Ett av de största hoten mot arter är det storskaliga skogs- och jordbruket. Andra hot är utfiskning, överexploatering, invasiva arter, föroreningar och klimatförändringar. I Sverige ersätts naturliga skogsekosystem av snabbväxande gran- och tallplanteringar där färre arter kan leva. Flera arter av fåglar, djur och växter som tidigare har varit allmänna har blivit ovanliga. Detta behöver bli mer känt.

- Vi måste tänka på kommande generationer. Det kräver tuffare politiska beslut, bland annat om att skydda mer natur och att minska konsumtionen och utnyttjandet av jordens ändliga tillgångar - och det är bråttom, säger Kristina Bäck, Skydda Skogen.  

Preliminärt program för manifestationen: 

Rebecka Le Moine, (2017 års miljöhjälte, initiativtagare i Sverige till Biologiska mångfaldens dag den 22 maj)

Johanna Sandahl (ordförande för Naturskyddsföreningen)

Pella Thiel (Naturens rättigheter i Sverige)

Göran Greider (journalist och debattör)

---------------------------------------------------------------------------

En tyst minut hålls för att uppmärksamma alla utrotade arter.

---------------------------------------------------------------------------

Andreas Andris Fågelviskare Hansen (naturguide och fågelimitatör)

Lovisa Larsson (naturguide, skogskämpe från Tiveden)

Staffan Lindberg (artist och koldioxidbantare)

Em Petersson (Greenpeace Sverige)

Jonas Gren (poet)

Leo Calandrella Rudberg (Fältbiologerna)

Konferencier: Samuel Jarrick, talesperson i Klimataktion och operasångare

Följande organisationer stödjer manifestationen för biologisk mångfald: 

Skydda Skogen, Klimataktion, Greenpeace, Jordens Vänner, Naturskyddsföreningen (Riks), Naturskyddsföreningen i Stockholms län, Fältbiologerna, Framtiden i våra händer, Skiftet, Sveriges Entomologiska Förening, Mossornas Vänner, Svensk Lichenologisk Förening, Svenska Botaniska Föreningen, Sveriges Mykologiska Förening, Stockholms Svampvänner, Stockholms Ornitologiska Förening, PUSH Sverige, End Ecocide Sweden, Lodyn och Omställningsnätverket.

Presskontakt: 

Kristina Bäck, Skydda Skogen, 070-443 28 19, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Birgitta Tulin, Klimataktion, 073-073 23 65, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

En bit av skogsbilvägen som är dragen genom granurskog. Foto: Jon Andersson

Pressmeddelande, 15 februari 2018:

En ny rapport visar att Skogsstyrelsen sannolikt bryter mot Skogsvårdslagen. Myndigheten har på uppdrag av en markägare planerat en skogsbilväg genom fjällnära skog med höga naturvärden i Dikanäs i Vilhelmina kommun. Nu riktas skarp kritik mot Skogsstyrelsen och regeringen som tillåter skogsbruk i delar av Europas mest värdefulla naturarv.

Debatten om huruvida skogsbruket ska tillåtas fortsätta avverka i fjällnära skogsområden med höga naturvärden där industriellt skogsbruk inte tidigare gått fram går varm. Samtidigt är nyckelbiotopsinventering i fjällnära skog, som syftar till att identifiera skogar med höga naturvärden, stoppad sedan mars 2017 med planer om att återuppta en ny inventeringsmetod under vintern 2018. De fjällnära skogarna i Sverige bedöms hysa unika naturvärden i ett europeiskt perspektiv.

Föreningen Skydda Skogen utförde en skogsinventering i norra delen av Vilhelmina kommun under sommaren och hösten 2017 där 22 skogsintresserade personer dokumenterade naturvärden i ett ca 35 kvadratkilometer stort fjällskogsområde.

- Vi kunde konstatera att dessa fjällnära skogar har mycket höga naturvärden samtidigt som de otroligt nog saknar långsiktigt skydd. Det är obegripligt att Skogsstyrelsen dragit in en väg i orörd vildmark för att möjliggöra avverkning. Väldigt mycket av det som gått förlorat där plantageskogsbruket farit fram finns kvar i dessa stora skogslandskap. Vår artlista är ett kvitto på fjällskogarnas höga biologiska värden, säger svampkonsulenten Helena Björnström som var med under inventeringen. 

Totalt gjordes 3 243 fynd av rödlistade arter och signalarter. Runt den nyanlagda skogsbilvägen som dragits genom gammal fjällgranskog hittades 32 rödlistade arter i den mycket gamla skogen, varav de flesta är starkt missgynnade av kalhyggesbruk. 

– Det är en stor skandal att Skogsstyrelsen hjälper skogsbruket att hugga i fjällnära skogar med höga naturvärden vilket står i konflikt med Skogsvårdslagen. Samma myndighet ska se till av avverkning i skogar med höga naturvärden undviks. Skogsstyrelsen och regeringen måste ta sitt ansvar för att bevara de fjällnära skogarna som är ett av Europas mest värdefulla naturarv, säger skogsbiologen Isak Vahlström, som varit med och inventerat skogen. 

Inventeringsrapporten ”Forestry at the edge”, som fått internationell spridning, indikerar att kampen om de sista kvarvarande gammelskogarna, som både innehåller virke och höga naturvärden, hårdnar i takt med att den lättillgängliga skogen börjar sina i kust och inland och blickarna därför vänds mot de fjällnära skogarna. Trycket ökar därmed också på Skogsstyrelsen att fatta beslut som inte alltid följer Skogsvårdslagen.

I inventeringsprojektet gjordes även en omfattande fotodokumentation. Projektet finansierades av Alvins fond. 

Skogsstyrelsen är en tillsynsmyndighet som har i uppgift att se till att skogsbruket följer Skogsvårdslagen.

• Fjällnära skog kallas det bälte av skog som ligger mellan fjällkedjan och den fjällnära gränsen

• 18 § Skogsvårdslagen säger att ”tillstånd till avverkning får inte ges om avverkningen är oförenlig med intressen som är av väsentlig betydelse för naturvården eller kulturmiljövården”

• Nyckelbiotopsinventeringen startades av Skogsstyrelsen under 1990-talet och är ett av nyckelverktygen i arbetet med att identifiera skogar med höga naturvärden

Läs inventeringsrapporten ”Forestry at ehe edge” här (på engelska).

Fotodokumentation finns här.

Kontakt:

Jon Andersson, PhD i skogsekologi, +46 (0) 73 037 52 74, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Isak Vahlström, skogsbiolog, +46 (0) 73 805 28 48, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.  

Öster om Göteborg i Yxsjöskogen pågår nu en skogsavverkning i en skog med flertal skyddade och fridlysta arter. I skogen finns arter som ex tjäder, nötkråka, bivråk, spillkråka och orkidéerna knärot och spindel-blomster. Arter som är skyddade enligt miljölagstiftningen men som trots detta nu hotas.

Det är skogsbolaget Södra som genomför avverkningen trots att man har kännedom om förekomsterna av de skyddade arterna. Man känner också till att det kan krävas dispens för att avverka miljöer med dessa arter men har ändå valt att starta avverkningen. Föreningarna Skydda Skogen, Göteborgs Ornitologiska förening och Naturskyddsföreningen i Härryda har begärt att länsstyrelsen skall utreda om artskyddsdispens krävs. Skogsbolaget Södra har dock trots att ärendet inte är avslutat på länsstyrelsen nu valt att starta avverkningen. Inom området finns förutom skyddade arter också flera fornlämningar som hotas förstöras.

De tre miljöföreningarna har gemensamt vänt sig till Södra och bett skogsbolaget att avvakta men har inte fått något svar. Istället har skogsmaskiner körts in i skogen. Föreningarna har också begärt att länsstyrelsen omedelbart skall stoppa avverkningen. Länsstyrelsen har ännu inte svarat.

Handläggare på länsstyrelsen i Västra Götalands län: Robert Knubb tel: 010-224 44 89

Ansvarig på Södra: Maria Lennartsson tel: 0340 – 633777 

För mer information:

Skydda Skogen, Elin Götmark  0706 - 787423

Göteborgs Ornitologiska förening, Christer Johansson   0734 - 226157

Naturskyddsföreningen i Härryda, Michael Nilsson 0768 – 369970

Till:
Närings- och innovationsminister Mikael Damberg
Miljöminister Karolina Skog

Kopia till:
Miljö- och jordbruksutskottet, Näringsutskottet, Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht och Sveaskog

Krav om moratorium – Avverkningsstopp i Ore Skogsrike

Vi undertecknade miljöorganisationer kräver ett omedelbart moratorium (stopp) för avverkning av skog på Sveaskogs markinnehav i Ore Skogsrike tills en oberoende nyckelbiotopsinventering genomförts och samtliga kontinuitetsskogar och värdetrakter artinventerats i fält. Alla skogar med höga naturvärden måste därefter skyddas i sin helhet och inte utsättas för mosaikhuggning eller någon annan skogsbruksåtgärd.

Ore Skogsrike är ett stort sammanhängande skogslandskap med en relativt stor andel skyddsvärda skogar i norra Rättviks kommun i Dalarna. Området kartlades och inventerades av Naturskyddsföreningen under 2011-2012. Inventeringsresultaten presenterades i rapporten ”Ore skogsrike – Ett levande skogslandskap i Rättviks kommun” 2013 där många skyddsvärda skogar pekades ut, inte minst på Sveaskogs marker.1 Naturskyddsföreningens uppföljningsrapport ”Ändå hugger man” (2017) visar att Sveaskog avverkat över 600 hektar av dessa skogar sedan 2013.

För att långsiktigt bevara naturligt förekommande arter i livskraftiga bestånd behövs stora sammanhängande skogslandskap som är funktionella och ekologiskt representativa. Därtill behövs spridningsmöjligheter för arter i en så kallad grön infrastruktur. Det räcker därför inte med att ta detaljhänsyn, eller att spara små fragmenterade skogsområden och bedriva naturvårdande skötsel i enskilda bestånd.

Riksdagen har antagit etappmål om att minst 20 procent av Sveriges land- och sötvattensområden ska vara bevarade till år 2020. Dessa områden ska vara av särskild betydelse för biologisk mångfald eller ekosystemtjänster och bindas samman inom ekologiskt representativa system av skyddade och välförvaltade områden. Eftersom över 90 % av den svenska produktiva skogen påverkats av skogsbruk på ett eller annat sätt råder det stor brist på biologisk värdefull skog i hela landet. Biologiskt skyddsvärda skogar tillhör tveklöst kategorin ”av särskild betydelse för biologisk mångfald eller ekosystemtjänster”. För att Sverige ska komma närmare att nå nationella och internationella miljömål är det helt avgörande att alla skyddsvärda skogar i Sverige skyddas. Det är en skandal att skyddsvärda skogar avverkas av staten i unika landskap med en stor koncentration av skogar med höga naturvärden, såsom i Ore Skogsrike. Enligt Metria (2017) ligger två av de tio största kontinuitetsskogsområdena i Dalarna nedan den fjällnära gränsen i Ore Skogsrike. Ore Skogsrike hyser även värdekärnor, d.v.s. skogsområden som av Länsstyrelsen eller Skogsstyrelsen bedöms ha en stor betydelse för fauna och flora och/eller för en prioriterad skogstyp.

Att slutavverka dessa biologiskt viktiga skogar och omvandla dem till trädodlingar skulle medföra irreversibla förluster av biologisk mångfald i Ore Skogsrike och undergräver miljömålsuppfyllelsen. Att ge redan befintliga skogar med höga naturvärden ett skydd är dessutom ett långt mer kostnadseffektivt sätt att nå uppsatta mål än att behöva restaurera och återskapa förlorade livsmiljöer.

Vi kräver därför ett omedelbart avverkningsstopp i Ore Skogsrike på Sveaskogs mark och att samtliga nyckelbiotoper, naturvärdeslokaler, värdekärnor, kontinuitetsskogar och värdetrakter med höga naturvärden noggrant kartläggs och därefter ges ett skydd. Regeringen behöver på ett helt annat sätt än vad som varit fallet hittills använda den möjlighet som de statliga ägardirektiven ger för att säkerställa att de fungerande skogsekosystem som finns kvar på statens skogsinnehav förblir fungerande. Den biologiska mångfalden har inte råd att förlora fler värdefulla skogar i Ore Skogsrike.

Med vänliga hälsningar,
Johanna Sandahl, ordförande i Naturskyddsföreningen
Mattias Ahlstedt, ordförande i Naturskyddsföreningen Dalarna
Margareta Wikström, ordförande i Naturskyddsföreningen i Rättvik
Frode Pleym, chef, Greenpeace Sverige
Lina Burnelius, ansvarig för skogsfrågor, Greenpeace Sverige
Kristina Bäck, talesperson, Skydda Skogen
Johan Andersson, ordförande, Fältbiologerna
Andrea Söderblom-Tay, ordförande, Jordens Vänner
Jonas Bane, talesperson, Klimataktion
Robin Zachari, kanslichef, Skiftet
Pella Larsdotter Thiel, ordförande, Omställningsnätverket
Peder Karlsson, ordförande, End Ecocide Sweden
Gunilla Winberg, ordförande, Framtiden i våra händer
Eva Waldemarson, ordförande, Svenska Botaniska Föreningen
Sören Nyström, vice ordförande, Dalarnas Botaniska Sällskap
Martin Westberg, ordförande, Svensk Lichenologisk Förening
Tomas Hallingbäck, ordförande, Mossornas Vänner
Hjalmar Croneborg, ordförande, Sveriges Mykologiska Förening
Anders Janols, sekreterare, Mykologiska Föreningen Skogsriskan i Dalarna
Dan Broström, ordförande, Ovansiljans svampförening
Linda Strand, ordförande, Sveriges Entomologiska Förening
Lars-Ove Wikars, ordförande, Entomologiska föreningen i Dalarna och Västmanland
Dennis Kraft, ordförande, BirdLife Sverige
Stig-Åke Svenson, ordförande, Dalarnas Ornitologiska Förening
Anders Geidemark, ordförande, Naturfotograferna

Definitionslista
Kontinuitetsskog är skog som inte har varit kalavverkad och omfattar merparten av alla skogar uppkomna innan kalhyggesbruket infördes i stor skala under 1950-talet.

Nyckelbiotop är ett skogsområde med höga naturvärden och som från en samlad bedömning av biotopens struktur, artinnehåll, historik och fysiska miljö anses ha en mycket stor betydelse för flora och fauna. Där kan
rödlistade arter förväntas förekomma.

Värdekärna är ett skogsområde som av Länsstyrelsen eller Skogsstyrelsen bedöms ha en stor betydelse för fauna och flora och/eller för en prioriterad skogstyp.

Värdetrakt är ett landskapsavsnitt med särskilt höga ekologiska bevarandevärden. Värdetrakter har en väsentligt högre täthet av värdekärnor för djur- och växtliv inklusive biologiskt viktiga strukturer, funktioner och processer än vad som finns i vardagslandskapet.