Login Form


Årets skogsmissbrukare 2012

blir Monika Stridsman


Skydda Skogens årsmöte har nu utsett “Årets Skogsmissbrukare 2012”.


Nominerade var:

Monika Stridsman, generaldirektör för Skogsstyrelsen.

Herman Sundqvist, skogschef Sveaskog.

Ulf Sandström, ordförande för SMF Skogsentreprenörerna.

Mårten Larsson, skogsdirektör i Skogsindustrierna.

Anders Hildeman, skogsansvarig IKEA.

Eskil Erlandsson, landsbygdsminister och storskogsägare

 

Utmärkelsen Årets Skogsmissbrukare 2012 går till Monika Stridsman 

Motivering: För konststycket att omyndigförklara sin egen myndighet och på industrins uppmaning bl.a. göra om de undersökningar som visade på katastrofalt dålig miljöhänsyn vid avverkningar. Hon har nyligen gått till domstol för att ta ifrån ideella organisationer deras talan i miljömål. Ytterligare har hon, med åsidosättande av såväl sin egen integritet som allmänintresset, visat en sällsynt lyhördhet för sin högste chefs, landsbygdsminister Eskil Erlandssons, destruktiva, nyliberala ideer om skogsbruk.

Kort bakgrund: Redan under sitt arbete som Domänverkets chef för Jokkmokksreviret på 80-talet gjorde sig Monika Stridsman ökänd genom att bland annat låta hugga urskogarna i Sörberget, Ranesvare och Jelka-Rimakåbbå, varvid Sverige förlorade enorma och oersättliga naturarv. Sedan dess har resan fortsatt i samma riktning. Under sin korta tid som generaldirektör på Skogsstyrelsen har hon efter bästa förmåga tillgodosett skogsnäringens önskan om slappare miljökrav och mörkande av deras övertramp. 

"Den 25e mars 1983 lät revirchefen Monika Stridsman meddela genom kronojägare Anders Hedlund att Sörberget skulle slutavverkas, kalhuggas, harvas, plöjas och planteras med Contorta - oavsett vad samebyn tyckte. Det var den tidens samråd. Vi använde området i tusentals år. Domänverket avverkade ett år, planterade Contorta efter tre år och sedan stack de därifrån. Samebyn är kvar. Det är nu trettio år sedan och det är helt svart under Contortan. Dom förstörde området för all framtid."

Apmut Ivar Koljok. Fd. ordförande, Samebyn Sirkas.


Föreningen Skydda Skogen

Thomas Tidholm, 070-5708098,  Björn Olin 0733-342952

 

Skydda Skogen vill visa Lena Ek hotade området Karats Råvvåive Vildmark

Skydda Skogen överlämnade igår kväll en inbjudan till miljöminister Lena Ek då hon igår besökte Jokkmokk för att delta i miljökonferensen Jokkmokk Winter Conference. Inbjudan gällde ett besök i det hotade skogsområdet Karats Råvvåive Vildmark, som ligger nordväst om Jokkmokk.

- Genom exkursionen vill vi visa på de höga naturvärdena samt diskutera vårt förslag om att genom bytesmark ge området ett långsiktigt skydd, säger Linda Ellegaard Nordström, styrelseledamot i Skydda Skogen och aktiv i arbetsgruppen som under fyra år kämpat för att bevara skogsområdet.

Karats Råvvåive Vildmark ligger i den sydvästra delen av Jokkmokks kommun, bl.a. gränsande till Pärlälvens fjällurskogsreservat. Området består av ca 12 000 ha naturskog, myrar, sjöar och lågfjäll. Kärnan i området är väglöst land, och den begränsade påverkan av modernt skogsbruk ger området en vildmarkskaraktär som blir alltmer sällsynt i dagens produktionspåverkade skogslandskap.

- Hoten mot området är akuta eftersom det idag finns flera aktuella avverkningsanmälningar, säger Linda Ellegaard Nordström. Senast i höstas avverkades en del av området - och oersättliga naturskogsvärden föröddes. Vi vill visa miljöministern detta magnifika område, med månghundraåriga tallar, uråldriga granar och dess mosaik av myrar, silverfuror och lågfjäll som vid klart väder har utsikt ända mot Sareks toppar.

Området har inventerats av Skydda Skogen, Fältbiologerna och Naturskyddsföreningen under 2008-2012. En rapport med dokumentation av områdets naturvärden skickades till länsstyrelsen i Norrbotten och Naturvårdsverket redan i januari 2009. Tillräckliga medel och politisk handlingskraft för att ge området ett långsiktigt skydd har dock saknats än så länge.

- Därför kräver vi nu krafttag så att inte möjligheten att freda detta unika ännu oskyddade område går oss och framtida generationer förbi, avslutar Linda Ellegaard Nordström.


Presskontakt:

Linda Ellegaard Nordström, styrelseledamot i Skydda Skogen +46 70 25 411 48 Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Läs hela inbjudan på www.skyddaskogen.se

Ett skogsområde med höga bevarandevärden knutna till äldre kalkbarrskog är akut avverkningshotad vid Trollputten, Ludvika kommun, södra Dalarna. Medan naturvårdsexperter på Skogsstyrelsen, Ludvika kommun och från ideell naturvård pekar på de höga biologiska värdena i skogen, hävdar företaget som förvaltar skogen, Karl Hedin AB, att de inte ser några naturvärden med skogen, utan vill kalavverka området. Skogsstyrelsen vill skydda området, men säger att de saknar pengar. Föreningen Skydda Skogen riktar nu skarp kritik mot regeringen och menar att de inte ger ansvariga myndigheter de verktyg som krävs för att förverkliga Sveriges miljömål för skogen.

- Det låga anslaget till naturvård leder till att många värdefulla skogar går förlorade varje år, skogar vi inte har råd att förlora om Sverige ska kunna bevara den biologiska mångfalden, säger Viktor Säfve, ordförande, föreningen Skydda Skogen. Detta visar tydligt att det inte går att överlåta ödet över våra finaste skogar till markägares eventuella intresse för naturvård.

Idag är cirka 2000 skogslevande arter upptagna på den nationella rödlistan över arter vars framtid är osäker, till största delen eftersom deras livsmiljöer försvinner på grund av skogsbruk och annan markanvändning. Den berörda skogen är livsmiljö för en rad rödlistade arter, varav några mycket sällsynta. Föreningen Skydda Skogen har inventerat skogen.

- Jag har varit i den akut avverkningshotade skogen för att kartlägga dess naturvärden och kan konstatera att skogen definitivt är mycket skyddsvärd, säger Robert Svensson, sekreterare, Skydda Skogen. Regeringen spelar ett mycket högt spel med biologisk mångfald och kommande generationer som insats när de till varje pris hävdar principen om frivillighet. Men det fungerar inte och det har vi sett under lång tid. Trollputten är bara ytterligare ett exempel i raden.

Sverige har antagit miljömål och undertecknat internationella avtal att bevara den biologiska mångfalden och ett levande skogslandskap.

- Idag har mindre än 4 procent av den artrika produktiva skogsarealen i Sverige ett långsiktigt skydd, nedom fjällregionen är siffran så låg som 1,6 procent, säger Robert Svensson.

Ledande forskare bedömer att 20 procent av den produktiva skogsarealen måste skyddas om vi ska nå miljömålen.

- Idag återstår bara en mindre del skog med höga naturvärden, så för att nå målet måste alla skogar med höga naturvärden skyddas och en stor areal utöver dessa restaureras, säger Viktor Säfve. Vi har inte råd att förlora ett enda område med höga naturvärden. Ändå tillåter dagens skogs- och miljöpolitik utarmningen att fortgå.

- Vi vill uppmana Karl Hedin AB att skona denna värdefulla skog från skövling, och regeringen att ta ert ansvar för bevarandet av den biologiska mångfalden och genast höja anslaget till skogsskydd, så att berörda myndigheter kan utföra sitt jobb!

Regeringens skogspolitik bygger på att markägare i stor utsträckning ska avsätta de skyddsvärda skogar som finns på deras fastigheter, istället för att inrätta långsiktigt skyddade reservat. Skydda Skogen menar att frivilligheten inte räcker till och att detta fall, då företaget Karl Hedin AB fullständigt struntar i skogens höga naturvärden är ett symtom på de stora sprickorna i miljöpolitiken.

- Markägarna tar inte den hänsyn som krävs frivilligt, säger Robert Svensson. Många hävdar att de tar ansvar och att allt timmer de handskas med kommer från ett miljömässigt och socialt ansvarsfullt skogsbruk. Den planerade avverkningen pekar på motsatsen.

Kontaktpersoner:

Robert Svensson, sekreterare, Skydda Skogen: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

076 - 135 76 00

Viktor Säfve, ordförande, Skydda Skogen: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

076-11 48 811

www.skyddaskogen.se


180 000 kräver att IKEA 

 stoppar skövlingen

skovladurskog

Tidigare i år har SVT och tysk tv samt föreningen Skydda Skogen rapporterat om Ikeas skövling av intakta naturskogar i ryska Karelen, vilket har lett till internationella protester mot möbeljätten. I fredags överlämnade Skydda Skogen 180 000 namnunderskrifter till Ikea med krav på att företaget ska hålla sina miljölöften till kunderna och omedelbart upphöra att avverka skyddsvärd skog i ryska Karelen.

Personer från länder som Sverige, Kanada, Tyskland, Spanien, Frankrike och Belgien har undertecknat protestbrevet som skapats av Skydda Skogen och partnerorganisationerna SumOfUs och Rainforest Rescue. Namnunderskrifterna överlämnades till Ikea på ett möte med miljöorganisationer från Sverige och Ryssland.

- Just nu fortsätter Ikea att avverka i några av Europas allra mest värdefulla intakta skogar. Det är inte acceptabelt, och det understryks tydligt av den stora proteststormen, säger Viktor Säfve, ordförande i Skydda Skogen.

Initiativtagare till mötet var Skydda Skogen, Jordens Vänner Sverige, ryska Greenpeace och SPOK – en rysk naturvårdsorganisation som verkar i Karelen. De fyra miljöorganisationerna har sammanfattat kritiken i ett gemensamt uttalande med krav på avverkningsstopp i värdefulla områden, som också lämnades över till Ikea på mötet. Även representanter från svenska WWF deltog på mötet, som gäster till Ikea. WWF har inte skrivit under kraven.

- Ikea har hävdat att Skydda Skogens kritik är extrem, och utan stöd från den ryska miljörörelsen, säger Alexander Markovsky, ordförande i SPOK. På mötet klargjorde vi tydligt att det också finns kritik från ryskt håll. Ikeas första misstag var att överhuvudtaget etablera sig i ett område med så stor andel skog med höga naturvärden.

Ikea hävdar dock alltjämt att eftersom deras skogsbruk är FSC-certifierat så är det både hållbart och ansvarsfullt.

- Ikea fortsätter att gömma sig bakom FSC-stämpeln som uppenbarligen inte betyder att skyddsvärda skogar skonas, det har vår fältdokumentation visat, säger Linda Ellegaard Nordström, styrelseledamot i Skydda Skogen. Ikea har ännu inte gett några konkreta löften på hur kunderna ska kunna känna sig säkra på att inga urskogstallar blir billiga möbler i Ikeas sortiment. Nu inväntar vi svar från Ikea på hur de ställer sig till kraven från oss miljöorganisationer och från de 180.000 personer som vänt sig till Ikea med krav på förändring. Vi kommer att fortsätta att driva kampanjen och uppmanar alla som inte skrivit på uppropet på vår hemsida att göra det nu!

Presskontakt

Linda Ellegaard Nordström, styrelseledamot i Skydda Skogen +46 70 25 411 48

e-post: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Alexander Markovsky, ordförande i SPOK +79 602 15 11 22

Viktor Säfve, ordförande i Skydda Skogen +46 76 11 488 11

 


Bakgrund

Skydda Skogen var under 2010 och 2011 i ryska Karelen och granskade Ikea/Swedwoods avverkningar. I april 2012 visade Uppdrag granskning ett reportage om avverkningarna av urskog och andra skogar med höga naturvärden i ryska Karelen. I samband med det lanserade Skydda Skogen en kampanj med krav på förändring.

Ikea hävdar att skogarna som avverkas i Karelen är 160 år gamla produktionsskogar. Skydda Skogen har dokumenterat avverkning av urskogar med träd som är så gamla som 600 år, som dessutom ligger inom områden som forskare och myndigheter klassat som mycket skyddsvärda. Även Uppdrag Gransknings avslöjande visade en helt annan verklighet än den Ikea presenterar.

www.skyddaskogen.se/ikea finns det gemensamma uttalandet från de fyra miljöorganisationerna, och det protestbrev som 180 000 skrivit under. Protestbrevet riktar sig till ledningen för Ikea och dess helägda dotterbolag Swedwood; som utför avverkningarna i ryska Karelen.

Fria pressbilder finns här

Läs mer om partnerorganisationerna för protestbrevet på http://sumofus.org/ och http://www.rainforest-rescue.org/

 

 

skyddadskog_comparision-2

Vid första anblick på kartmaterialet på Skogsindustriernas webbsida: skyddadskog.se (till vänster) framstår det som att nästan all produktiv skogsmark i Sverige är skyddad. När man börjar titta närmare kan man till exempel konstatera att de största områdena av det som påstås vara formellt skyddade skogar i nordvästra Sverige, består av kalfjäll, lågproduktiv fjällskog och myr. Kartan till vänster visas på hemsidan skyddadskog.se. Små reservat och avsättningar visas med radikalt överdriven storlek, upp till tusentals gånger större än deras egentliga storlek. Kartan till höger återger samma data fast med mindre överdrift.  Klicka här för att se större bild.

Skogsindustriernas webbsida

skyddadskog.se

en bluff

Det svenska branschorganet Skogsindustrierna där bl.a. skogsbolagen Sveaskog, Bergvik skog (Stora Enso), SCA och Holmen skog ingår, har publicerat en webbsida på engelska och svenska: skyddadskog.se, med en karta över vad de vill hävda är skyddad skog. Där görs gällande att så mycket som 25 procent (!) av den svenska skogen är skyddad och att det svenska skogsbruket är miljömässigt hållbart. Föreningen Skydda Skogen har granskat både kartan och de siffror som publicerats och konstaterar att kampanjen är en stor bluff.

Skogsdebatten i Sverige handlar inte minst om hur mycket produktiv artrik skogsmark som är skyddad och hur mycket som behöver skyddas för att vi ska nå det svenska miljömålet att alla naturligt förekommande arter ska kunna leva vidare i livskraftiga bestånd. Vidare har Sverige häromåret undertecknat ett avtal i Nagoya, Japan där vi lovar att skydda minst 17 procent av skogen till år 2020. Ledande forskare varnar för att Sverige är långt ifrån att nå målen, medan det ligger i Skogsindustriernas intresse att så mycket som möjligt av den produktiva skogsmarken är tillgänglig för skogsbruk. Det är därför industrin publicerat de starkt överdrivna siffrorna, menar föreningen Skydda Skogen.

- Skogsindustrierna hävdar att vi redan skyddar för mycket. Men enligt officiell statistik är mindre än 4 procent av den produktiva skogsmarken i landet formellt skyddad undan exploatering. Nedom den fjällnära skogen är siffran så låg som 1,6 procent, säger Viktor Säfve, ordförande i föreningen Skydda Skogen.

Föreningen Skydda Skogens granskningar av Skogsindustriernas kampanj "skyddad skog" visar att stora delar av det formella skyddet på kartan består av kala fjäll, och att allt från golfbanor, sjöar, bergtäkter och naturreservat som saknar skydd från skogsbruk, finns inritade som skyddad skog.

- Jag har på föreningens uppdrag granskat en lång rad av de områden som Skogsindustrierna hävdar är formellt skyddad skog och kan konstatera att så inte är fallet i en betydande andel av dessa. Det här är ett uppenbart försök att vilseleda politiker och industrins kunder om det egentliga tillståndet i skogen, säger Björn Olin, Skydda Skogen.

Föreningen Skydda Skogen ifrågasätter också att Skogsindustrierna redovisar frivilligt avsatta skogsområden som skyddad skog.

- Vi är starkt kritiska till att s.k. frivilliga avsättningar finns med i någon statistik över skyddad skog, eftersom sådana idag saknar långsiktigt skydd, inte är markerade i fält, inte heller kvalitetsgranskade av oberoende experter. Och framför allt att de när som helst kan avverkas om ägaren så vill, eller om marken byter ägare, säger Viktor Säfve, Skydda Skogen. Det är bra att en större del av avsättningarna nu finns på kartor, men om bolagen verkligen menar allvar med dessa avsättningar borde de självklart ge dem ett långsiktigt skydd. Många privata markägares avsättningar, som skogsindustrierna räknar som skyddad skog, finns inte dokumenterade någonstans.

Skogsindustrierna räknar vidare lågproduktiva myrar, hällmarker och fjällskogar som idag saknar områdesskydd, som skyddad skog.

- Mer än hälften av det som Skogsindustrierna räknar in i sina 25 % består av impediment utan områdesskydd. Dels är deras siffror inkorrekta, dels är siffran över hur stora obrukbara arealer som inte brukas ganska irrelevant. Mer än 90 procent av alla rödlistade skogslevande arter i Sverige finns ju i den produktiva skogen, säger Viktor Säfve.

 

Kontaktpersoner:

Viktor Säfve, ordförande, Skydda Skogen - telefon: 076-1148811, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Björn Olin, ledamot, Skydda Skogen - telefon: 073-3342952

 

Kartnedslag:

lapponia

Fjällmassivet Sarek är upptaget som skyddad skog.

golf

Likaså Lunds akademiska golfklubb.

forsta_versionen

Den första versionen av sidan var än mer extrem i utzoomat läge, då man fick intryck av att inte bara all skog är skyddad, utan snarare hela landaraealen. I den nu uppdatarade versionen är överdrifterna fortfarande mycket stora.

Se fler exempel här

 

Officiell statistik över långsiktigt skyddad skog

Enligt Naturvårdsverket som är den ansvariga myndigheten för skogsskydd i Sverige ser skogsskyddet ut som följer:

  • Mindre än 4 procent av den produktiva skogen i Sverige har ett långsiktigt skydd. Mer än hälften av detta skydd finns i de fjällnära skogarna. Nedom den fjällnära skogen har endast 1,6 procent av de produktiva skogarna ett formellt skydd. Skogsdebatten handlar till stor del om den produktiva skogsarealen nedom den fjällnära gränsen.  Det är även denna skogsareal miljömålet Levande skogar fokuserat på.
  •  Cirka 7 procent av all skogsmark, även lågproduktiva myrar och fjällskogar inkluderat, har ett formellt skydd.
  • Enligt uppskattningar av Skogsstyrelsen och skogsägarna har cirka 5 procent av den produktiva skogsarealen avsatts frivilligt. Dessa siffror är dock mycket osäkra, av flera anledningar: 1. Det saknas fullständigt kartunderlag och det saknas gränsmarkeringar i terrängen. 2. De frivilliga avsättningarna saknar i regel* långsiktigt skydd. 3. Det finns inga heltäckande oberoende kvalitetsgranskningar av de frivilliga avsättningarnas naturvärden. Till skillnad från de naturreservat och nationalparker som inrättats, finns det ingen som vet exakt vad alla områdena innehåller och varför de avsatts. De studier som finns visar att många avsättningar saknar naturvärden.

*Sveaskogs ekoparker är exempel på halvt långsiktiga frivilliga avsättningar, då Sveaskog tecknat 50-åriga avtal om att bevara dessa ekoparker. Initiativet är bra och bör följas av fler skogsbolag.

Källor:

Naturvårdsverket & Skogsstyrelsen 2012

Naturvårdsverket - statistik över skyddad skog

www.sveaskog.se

 
 

 

 

Faktaruta om impediment:

 

Skogsindustrierna hävdar att över 25 procent av den svenska skogen är skyddad, men mer än hälften av denna skog består av lågproduktiva trädbärande myrar och hällmarker som inte har något områdesskydd. I skogsvårdslagen kallas dessa impediment och behandlas separat, eftersom de är svårföryngrade och olönsamma att bruka, och därför ej får skötas på samma sätt som produktiva skogar. Impediment definieras som mark som är olämplig för skogsbruk, exempelvis berghällar, kärr, fjäll. Inom skogsbruket definieras all mark som impediment, som har en lägre produktionsförmåga (bonitet) än en kubikmeter virke per hektar och år.

Impedimenten finns inte utritade som skyddad skog på kartor eller i terrängen. Impediment har betydelse för den biologiska mångfalden knuten till produktiv skogsmark både direkt och indirekt, men är naturligt i regel mycket artfattigare än produktiv skogsmark. Enligt en utvärdering utförd av Artdatabanken är endast 2 procent av alla skogslevande rödlistade arter direkt knutna till impediment. För ytterligare 5 procent av arterna har impedimenten en viss funktion. Det går därför inte att bevara den biologiska mångfalden knuten till produktiv skogsmark genom att kvantitativt fylla arealmålet med exempelvis myrar och lågproduktiva hällmarker.

"Givetvis är även impediment biologiskt viktiga, men det bör hållas i minnet att dessa områden endast representerar sig själv i termer av ekologisk representativitet. Impediment måste således, liksom den produktiva skogen, vara representerade på landskapsnivå. Eftersom impedimenten är naturligt artfattiga i jämförelse med produktiv skog, samt att den produktiva skogen historiskt har blivit mer påverkad så är det viktigt att särskilja begreppen. Då majoriteten av de hotade skogslevande arterna är knutna till produktiv naturskog så har den nationella strategin för skydd av skog främst fokuserat på produktiv naturskog."

Ur Skydda Skogen och Naturskyddsföreningens rapport om Nagoya och svensk skog

Källor:

SLU

Tidskriften Biodiverse

Skogsvårdslagstiftningen

Naturvårdsverket & Skogsstyrelsen 2012

 

 

Det är skillnad på produktiv skog och impediment

Bildexempel

imp

Foto: Olli Manninen/Skydda Skogen 2011.

Lågproduktiv, obrukbar skogsmark, ett så kallat impediment. Mer än hälften av den skogsmark som Skogsindustrierna hävdar har ett formellt skydd består av impediment som saknar områdesskydd, där det är fullt lagligt att avverka enstaka ekonomiskt värdefulla träd.

Över 90 procent av alla rödlistade skogslevande arter är knutna till produktiv skog och kan därför inte bevaras genom att kvantitativt fylla arealmålet för produktiv skog inom Nagoya och Sveriges miljömål, med lågproduktiva myrar och hällmarker. Se jämförande bilder på produktiv skog nedan.

skepp

Foto: Olli Manninen/Skydda Skogen

Högproduktiv gammelskog med mycket grova lågor är idag en sällsynthet, vilket resulterat i att många arter knutna till dessa miljöer är hotade eller nära hotade. Det är grundläggande att Sverige har en naturvårdsstrategi att skydda och återskapa en större proportion av högproduktiva skogar av olika slag, från barrskogar till ädellövskogar, för att undvika ytterligare utrotning av arter i Sverige. Idag har mindre än 2 procent av den produktiva skogsarealen nedan fjällregionen ett långsiktigt skydd. Det är den hårdast brukade, men innan exploatering också mest artrika, produktiva skogen nedan fjällen som miljömålet Levande skogar fokuserar på. Det är också denna skog, som debatten idag egentligen främst handlar om.

produktiv_skogsmark_Anders_Delin

Foto: Anders Delin/Skydda Skogen

Ädellövskogarna har en rik biologisk mångfald som är hotad eftersom stora arealer av den ursprungliga skogen har avverkats och ersatts av barrskogar eller jordbruksmark. I södra Sverige har endast någon enstaka procent av den produktiva skogsarealen ett långsiktigt skydd, långt från de minst 20 procent som ledande forskare bedömer krävs för att vi ska nå miljömålen och våra internationella åtaganden.  

 

Viktig läsning:

  • Se Skogsindustriernas webbsida här: www.skyddadskog.se
  • Läs Skydda Skogens och Naturskyddsföreningens rapport: Rapport Sveriges skogar i världen - Vad innebär FN-avtalet från Nagoya för det svenska skogsskyddet? Tre ledande naturvårdsforskare medverkar i rapporten som också behandlar frågan om lågproduktiv skog och dess roll.
  • Forskaruppropet: Över 200 forskare kräver skydd av 20 procent av den produktiva skogsarealen. Läs vad ledande naturvårdsforskare och en samlad miljörörelse kräver av regeringen och skogsnäringen för att Sverige ska kunna nå sina internationella åtaganden och nationella miljömål här.
  • Läs Artdatabanken vid SLU:s rapport om situationen för den svenska skogen här.