Login Form

Den värdefulla naturskogen vid Lill-Skarje i Maskaure sameby i Arjeplogs kommun som Sveaskog planerar att avverka. Foto: Björn Olin.

Pressmeddelande 2019-04-21

Sveaskog planerar att avverka den värdefulla äldre naturskogen vid Lill-Skarja i Arjeplogs kommun under kommande vecka. Det rör sig om nästan 40 hektar skog som ska avverkas. Länsstyrelsen kräver att få inventera skogen innan den avverkas men Sveaskog väljer nu avverka ändå. Samebyn och ideell naturvård är starkt kritiska till beslutet.

Den avverkningsanmälda skogen i Lill-Skarja utgörs av en grandominerad gammal barrblandskog med visst lövinslag. Skogen ligger inom Maskaure sameby och är en viktig renbetesmark men framför allt kalvningsland. Vid snörika vintrar är området ovärderligt då det kuperade landskapet tinar tidigt på våren. Området är hänglavsbärande och skyddar renkalvarna under sina första veckor i livet innan andra områden tinat.

Maskaure skogssameby är mycket angelägen om att skogen ska sparas. Leif Lundberg från Maskaure sameby är allvarligt bekymrad.

- Vi är så illa trängda av Sveaskog. Det är stora områden som avverkas i samebyn och nu tar bolaget de sista resterna. All äldre skog här är rik på hänglav som är renens foder under vintern och vårvintern. Det här är förkastligt, säger Leif Lundberg.

Den avverkningsplanerade skogen vid Lill-Skarja gränsar i söder mot ett några år gammat hygge där samma typ av naturskog tidigare vuxit. Detta hygge har markberetts och kommer därmed att under decennier vara otjänligt som renbetesmark.

- Mer än hälften av alla skogar i Maskaure sameby har redan avverkats. Vi har rätt att leva och verka här men Sveaskog lyssnar inte på oss.

Länsstyrelsen i Norrbottens län har upprepade gånger bett Sveaskog att avvakta med att avverka skogen tills det blir barmark eftersom myndigheten önskar inventera skogen. En snabb visuell bedömning av skogens struktur utförd av ideell naturvård talar för höga naturvärden, mest troligt av nyckelbiotopsklass.

- Det är högst anmärkningsvärt att Sveaskog inte lyssnar på Länsstyrelsen och väljer att avverka skogen innan den ens har inventerats. Vi ber Sveaskog att omedelbart dra tillbaka sin avverkningsanmälan vid Lill-Skarja. Sveaskog ska inte som statligt bolag köra över samebyar eller myndigheter och inte heller avverka skogar med höga naturvärden, säger Elin Götmark, talesperson för Skydda Skogen.

Nyligen krävde 23 organisationer och 45 000 privatpersoner att Sveaskogs avkastningskrav sänks för att göra det möjligt för bolaget att skydda alla skogar med höga naturvärden. Skydda Skogen och 11 andra organisationer skrev även ett öppet brev till Sveaskog i mars med krav om att naturskogen vid Lill-Skarja och andra äldre skogar med höga naturvärden måste skyddas långsiktigt. Sveaskog har hittills inte svarat på detta brev.

Läs öppet brev till Sveaskog om Lill-Skarja från Skydda Skogen och en representant från Maskaure sameby här.

Läs om ett flertal andra skogar som Sveaskog planerar att avverka här.

Läs ett öppet brev från Skydda Skogen och 11 andra organisationer till Sveaskog (från mars 2019) om att bl.a. Lill-Skarja bör skyddas här.

Kortfilm om skogen vid Lill-Skarja här

Kontakt

Elin Götmark, talesperson, Skydda Skogen, elin.gotmark(@)fripost.org, 070-678 74 23
Leif Lundberg, Maskaure sameby, 070-249 70 40

Storskogen Karatj-Råvvåive. Foto: Mose Agestam.

Ett 60-tal personer samlades i Jokkmokk i onsdags när Skydda Skogen hade premiär för sin nya film Storskogen Karatj-Råvvåive. Filmen visar områdets höga värden för biologisk mångfald, renskötsel och friluftsliv. Skydda Skogen menar att de ekoparksplaner som nyligen presenterats inte är tillräckliga för att bevara dessa värden, och kräver istället att skogen skyddas som naturreservat.

Vid fjällkanten i Jokkmokks kommun, angränsande till Pärlälvens fjällurskogsreservat, finns Karatj-Råvvåive. I över tio år har miljörörelsen kämpat för att skydda detta stora gammelskogsområde som täcker mer än en kvadratmil. Här finns många speciella värden; för djur och växter, för människor att njuta av och leva i, för renskötseln, för kulturhistorien och för skogens egen skull.

- Vi har gjort den här filmen för att sätta ljuset på behovet av formellt skydd av helheten Karatj-Råvvåive. Vi har också startat en namninsamling för detta som vi kommer att lämna till berörda myndigheter, säger Daniel Rutschman från Skydda Skogen.

I november 2018 blev det klart att halva Karatj-Råvvåive skyddas som naturreservat. Men för den södra halvan finns ännu ingen lösning, eftersom att markägaren Jokkmokks Allmänning motsatt sig ett naturreservat där. Istället har myndigheter och markägare inlett en process för att göra en så kallad ekopark av södra Karatj-Råvvåive. En ekopark är ett frivilligt åtagande där delar av skogen är skyddad, men där skogsbruk och annan exploatering fortfarande är tillåten på ungefär halva ytan.

En ekopark är också ett tidsbegränsat avtal som sträcker sig maximalt 50 år framåt.

- Ett så här pass stort sammanhängande oskyddat gammelskogsområde är unikt, och vi måste se till att det får ett ordentligt skydd. Det vore förödande om området styckades upp, det finns inte utrymme för några tveksamma lösningar som ekoparker, säger Linda Ellegaard Nordström från Skydda Skogen.

 Läs mer om kampanjen här: www.skyddaskogen.se/kampanj/karatj

Se filmen här:

Kontakt:

Linda Ellegaard Nordström 070 – 254 11 48

Daniel Rutschman 076 – 112 88 26

Fakta

Karatj-Råvvåive är ett ca 13 000 hektar stort skogsområde omkring fem mil väster om Jokkmokk i Norrbotten. Stora delar av området är väglös, fjällnära gammelskog. I området finns låga kalfjäll, urskogsklädda berg, utbredda klipphällar, hedar med flerhundraårig tallskog, stora myrmarker, bäckar och sjöar. Tuorpons sameby bedriver renskötsel i området, och gammelskogarna är viktiga renbetesmarker.

Karatj-Råvvåive gränsar i väst till naturreservatet Pärlälvdalens fjällurskog, och blir en naturlig utvidgning av en av Sveriges allra största urskogsområden. Området hyser mycket stor biologisk mångfald och har tack vare sin orördhet stora bevarandevärden. Omkring 1500 fynd av 85 olika rödlistade arter finns inrapporterade till Artdatabanken, bland andra tretåig hackspett, lappmes, skalbaggen reliktbock, ringlav, liten aspgelélav samt den starkt hotade urskogsporingen. Världsnaturfonden har tidigare utsett Karatj-Råvvåive till en skyddsvärd naturpärla.

Ekoparker är tidsbegränsade, frivilliga åtaganden från markägaren. Skogsbruk och annan exploatering är fortfarande tillåten på en stor del av området. Till skillnad från ett naturreservat så förvaltas ekoparkerna av skogsbolagen själva.

Sveaskog planerar att avverka den ca 200-åriga senvuxna barrblandskogen vid Melakträskliden i Arvidsjaurs kommun. Foto: Björn Mildh.

”Vi är djupt bekymrade över att statliga skogsbolaget Sveaskog avverkar och planerar att avverka skogar med höga naturvärden”. Det skriver 12 organisationer i ett öppet brev till Sveaskog. Brevet går även till näringsminister Ibrahim Baylan, miljöminister Isabella Lövin och landsbygdsminister Jennie Nilsson samt berörda myndigheter.

Sveaskog har avregistrerat tre nyckelbiotoper vid Gällsjöberget i Hälsingland, mestadels bestående av äldre tallnaturskog. De röda prickarna visar fynd av rödlistade arter och signalarter.

En inventering som Skydda skogen gjorde under sommaren 2018 visar att statliga Sveaskog avregistrerar så kallade nyckelbiotoper: skogsområden som i och med sina höga naturvärden har en mycket stor betydelse för skogens växter och djur.

- Resultaten från vår inventering är oroväckande. Sveaskog avregistrerar nyckelbiotoper med höga naturvärden, det framgår tydligt. Vi vet också att de avregistrerat många nyckelbiotoper, som vi också tror har stora naturvärden, utöver de vi inventerat. Sveaskogs arbetssätt försvårar avsevärt Sveriges möjligheter att nå miljömålet “Levande skogar”, säger Elin Götmark, talesperson för Skydda Skogen.

Biobränslen från skogen får inte hamna i flygtankarna anser Skydda Skogen. Foto: Manfred Irmer från Pixels

År 2030 ska 30 procent av det flygbränsle som tankas i Sverige vara biobränsle. Det föreslår regeringens utredare Maria Wetterstrand. Den nya utredningen förbiser att biobränslen ger koldioxidutsläpp och att en ökad avverkning hotar den biologiska mångfalden.

Från 2021 ska en procent av det som flygplanen tankar vara biobränsle. Mängden biobränsle ska sedan öka successivt så att den 2025 utgör fem procent av bränslet. 2030 ska mängden ligga på 30 procent, enligt förslaget. Utredningen föreslår att målet ska vara 100 procent förnybara drivmedel till 2045.