Regeringen fattade den 18 maj beslut om Sveriges första nationella skogsprogram. I skogsprogrammet finns mål för fem fokusområden som ska bidra till att uppnå programmets vision, arbete och organisation. Visionen för skogsprogrammet är att ”Skogen, det gröna guldet, ska bidra med jobb och hållbar tillväxt i hela landet samt till utvecklingen av en växande bioekonomi”. 

Genom att hänvisa till skrivelsen ”En klimatstrategi för Sverige” (skr. 2017/18:238) bedömer regeringen att ett aktivt, hållbart skogsbruk och inlagring av kol i skogsprodukter bättre kan bidra till klimatomställningen än en tillfälligt ökad inlagring av kol i skogsmark samtidigt som övriga miljökvalitetsmål, bl.a. Levande skogar ska nås.

- Ökad produktion och konsumtion har stor negativ klimatpåverkan. Flertalet forskare menar att ökad skogsavverkning missgynnar klimatet. Dessutom är bevarandet av den biologiska mångfalden i skogen redan idag starkt eftersatt och ca 2000 växt- och djurarter är nära hotade eller hotade framför allt på grund av det intensiva skogsbruket som kalhugger och omvandlat naturskogar till artfattiga tall- och granplanteringar. Detta påverkar självfallet även andra ekosystemtjänster negativt, säger David van der Spoel, talesperson i föreningen Skydda Skogen.

Myndigheter bedömer att miljökvalitetsmålet Levande skogar inte kommer att nås till 2020. Över 90 % av den produktiva skogsmarken har påverkats av skogsbruk medan endast ca 5 % produktiv skogsmark är formellt skyddad. Naturvårdsforskning pekar på att minst 20 % av den produktiva skogsmarken måste skyddas för att bevara den biologiska mångfalden långsiktigt. 

- Kalavverkning har mycket stor klimatpåverkan. Vid kalhuggning frigörs stora mängder växthusgaser till atmosfären. Även exempelvis mikroklimat, hydrologi och albedo, dvs skogens reflektionsförmåga, påverkas. Det tar ca 10-20 år innan de nya träden på hygget åter igen börjar fungera som en kolsänka. Om skogen avverkas igen efter 80 år är det inte säkert att det kollager som fanns innan avverkningen hunnit byggas upp igen, säger Amanda Tas, Skydda Skogen.

Forskning visar att trädplantager, generellt sett, lagrar mindre kol än den tidigare naturliga skogen. Genom att skydda äldre naturskogar kan utsläpp av växthusgaser förhindras. Skogar upp till 800 år kan fortsätta att lagra kol, framför allt i marken. Sådana skogar har också större motståndskraft och kan bättre anpassa sig till klimatförändringar i jämförelse med planterade monokulturer av bara tall eller gran.

Läs resten av texten här.