Login Form

Lövskog i Mönsterås kommun. Foto: Håkan Johansson.

Förslag om kalhyggesfritt skogsbruk och återställande av utdikade våtmarker har skickats in till Mönsterås kommun i Kalmar län. Förhoppningen är att kommunen blir en föregångare genom att bevara den biologiska mångfalden och gynna skogens roll som kolsänka. Författarna till förslagen hoppas att deras förslag kan användas som grund till medborgarförslag och lokala miljömål även i andra kommuner.

Förslagen har arbetats fram under en studiecirkel i Kalmar om aktivt klimatarbete. Aina Hagberg är en av ledarna för studiecirkeln och Lars Engström är deltagare.

- Vår förhoppning är att förslaget ska påverka beslutsfattarna i Mönsterås kommun att inse vad som långsiktigt är bäst för att nå ett hållbart skogsbruk. Om det även kan spridas till andra kommuner och andra skogsägare så är det väldigt positivt. Inte minst Sveaskog och kyrkan borde vara föregångare, säger Aina Hagberg och Lars Engström.

Förslagen om hyggesfritt kontinuitetsskogsbruk i all kommunägd skog och återställande av utdikade våtmarker syftar till att öka den biologiska mångfalden och att ge skogar större motståndskraft mot torka, insektsangrepp, brand och storm.

- Detta kommer även att ha positiva effekter på skogens sociala rekreationsvärden och leda till minskat näringsläckage. Vi vill också att inlagringen av kol i skog och mark ska öka och utsläppen av växthusgaser minska, säger Aina Hagberg och Lars Engström.

Mönsterås kommun är en stor markägare med 778 ha mark varav 470 ha är produktiv skogsmark. Kommunen är medlem i Södra och skogen sköts enligt en skogsbruksplan som innefattar kalhyggesbruk.

Klimatförändringen innebär att skogen kommer att utsättas för allt större påfrestningar på grund av torka, insektsangrepp, bränder och stormar. En hyggesfri skog med olikåldriga träd och stor inblandning av lövträd kommer att klara påfrestningarna bättre.

Enligt ny forskning från Lunds universitet ger hyggesfritt skogsbruk den största samhällsnyttan i jämförelse med kalhyggesbruket gällande biologisk mångfald, utsläpp av koldioxid, vattenkvalitet och sociala aspekter.

- Hyggesfritt skogsbruk behöver inte medföra minskade intäkter. Det finns beräkningar som visar att det i ett långsiktigt perspektiv är mer ekonomiskt att göra plockuttag av grövre träd än att kalhugga. Genom att låta träden bli större innan de avverkas sker den kommande tillväxten i välbetalda timmersortiment. Dessutom tillkommer inga kostnader för markberedning och plantering. Eftersom värdet på timmer ofta är mer än dubbelt så högt som på massaved är det en avgörande ekonomisk fördel att sälja timmer istället för massaved, säger Aina Hagberg och Lars Engström.

Göteborgs kommun bedriver ett hyggesfritt skogsbruk och har samtidigt högre avkastning på sin skog än många andra kommuner med kalhyggesbruk.

Utdikade torvmarker utgör ca 5 % av den svenska skogsmarken. Dessa marker har betydligt högre utsläpp av växthusgaser än annan skogsmark. Genom att upphöra med dikesrensning, lägga igen diken och återställa dikade våtmarker kan utsläppen av växthusgaser minska. Skogsstyrelsen rekommenderar att man inte gräver skyddsdiken eller rensar diken för att minska läckaget av miljögiftet metylkvicksilver från hyggen till vatten.

Ladda ner förslaget till lokala miljömål i Mönsterås kommun här.

Kontakt

Lars Engström, naturvetare, deltagare i studiecirkeln ”Aktivt klimatarbete” i Kalmar, aktiv i Fridays for Future, lars.nyemala(@)gmail.com

Aina Hagberg, pensionerad samhälls- och beteendevetare, en av ledarna för studiecirkeln ”Aktivt klimatarbete”, aktiv i Fridays for Future och nätverket Folk och Frö i Kalmar, aina.hagberg(@)gmail.com