Login Form

En internationell allians av över 120 organisationer från 40 länder varnar för att den globalt och snabbt växande bioekonomin utgör ett allvarligt hot mot klimatet, naturen och mänskliga rättigheter.

Utöver att offentliggöra ett öppet brev, lanseras ett upprop i samband med den internationella aktionsdagen mot bioenergi (7 november 2018), som uppmanar regeringar runt om i världen att främja beprövad teknik med låga koldioxidutsläpp, agera för minskad överkonsumtion och att skydda skogar och andra ekosystem.

Under de senaste åren har regeringar från bland annat Sverige, Storbritannien, Brasilien och Sydkorea förordat förbränning av skogsbiomassa för energiändamål för att motverka klimatförändringarna. Ett stort och växande antal vetenskapliga studier visar dock att förbränning av biomassa inte ger mindre koldioxidutsläpp än fossilt kol, samtidigt som biologisk mångfald och mänskliga rättigheter hotas. 

 

Skellefteå Kraft producerar fjärrvärme från skog. Foto: Mattias Hedström via Wikipedia

Över 120 miljöorganisationer från hela världen har gått samman för att gemensamt protestera mot användningen av biobränslen från skog. Organisationerna menar att biobränslen är en villfarelse som inte löser klimatproblemet. Satsningen bör istället vara på skydd och restaurering av skog. I Sverige har Skydda Skogen skrivit under.

I ett brev skriver organisationerna:

- Vi tror inte på förbränning av skogens biomassa. Vi vänder oss till regeringar, finanssektorn, företag och det civila samhället för att stoppa expansionen av bioenergi. Subventioner till skogsbiobränslen måste bort! Att skydda och restaurera världens skogar är en klimatlösning men att bränna upp skog är inte det.

Värdefull grannaturskog i Frostviken. Foto: Cecilia Winter.

Pressmeddelande 25 juli 2018

Under den här veckan undersöker ett femtiotal personer från hela landet skogsmiljöer med höga naturvärden i Frostviken i Strömsunds kommun, Jämtland. Skogsområdena saknar skydd och riskerar därför att avverkas.

Deltagarna på Forskningsresan tittar på skogens struktur, trädens åldrar och förekomsten av död ved. Flera av träden i de inventerade skogarna är 200 år gamla. Deltagarna letar också efter rödlistade arter och signalarter som indikerar att skogar har höga naturvärden. Bland de många artfynden finns den nära hotade vedsvampen granticka, den sårbara norska näverlaven och den nära hotade tretåiga hackspetten. 

- Över 90 procent av skogarna i Sverige är påverkade av skogsbruk och många arter har svårt att överleva i de hårt brukade skogarna. Här i trakterna av Frostviken har vi hittat fantastiska skogar som fortfarande inte påverkats av det moderna skogsbruket och som måste bevaras för framtiden, inte avverkas, säger Linda Spjut från föreningen Skydda Skogen och samordnare för Forskningsresan.

Bland deltagarna på Forskningsresan finns både skogs- och artexperter och nybörjare. Föreningen Skydda Skogen och Naturskyddsföreningen står som huvudarrangörer och tanken är att alla som är intresserade av skog och naturvård ska ha möjlighet att delta.

- Här på Forskningsresan finns det ett enormt engagemang från människor över hela Sverige. Att samordna en sådan här aktivitet känns otroligt värdefullt, säger Helena Björnström.

Kontakt:

Helena Björnström, samordnare av Forskningsresan, 070-428 43 65, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Linda Spjut, Skydda Skogen och samordnare av Forskningsresan, 076-828 89 43, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Fakta:

Enligt Artdatabanken är omkring 1 800 skogslevande arter med på den nationella rödlistan. De skriver: "Anledningen till att tre av fyra rödlistade skogsarter minskar är omvandlingen av kontinuitetsskogar (naturliga skogar som aldrig kalavverkats) till produktionsskogar."

Ledande forskare bedömer att 20 procent av den produktiva skogsarealen måste skyddas och skogsbruket miljöanpassas.  

Enligt Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen (2017) är ca 5 procent av den svenska produktiva skogsmarken formellt (långsiktigt) skyddad.

Enligt Artdatabankens officiella rapportering till EU med anledning av art- och habitatdirektivet har 14 av 15 utpekade värdefulla skogsbiotoper inte en gynnsam bevarandestatus.

 

Skydda Skogen vann nyligen en domstolsprövning i Kammarrätten i Göteborg som kan komma att förändra Skogsstyrelsens tillsyn av skogsbruket och kanske hela skogsbruket. Detta då domen innebär att det nu blir betydligt större möjligheter till insyn och till juridiska prövningar av Skogsstyrelsens verksamhet. 

Kammarrätten har kommit fram till att de av Skogsstyrelsen, i samband med skogsavverkningar, utfärdade ”Vägledningar” är  beslut som får överklagas. Tidigare har både Skogsstyrelsen och domstolar hävdat att vägledningarna ej får överklagas.   

Grunden för en rättsstat är att myndigheternas beslut kan överprövas i högre instans. Själva lagtillämpningen och de  myndigheterna som skall tillämpa lagarna är beroende av att lagen prövas i högre instanser. Något som enbart kan ske genom  överklagande. Det är så det skapas praxis, vilka myndigheterna måste följa. Att skogsbruket och Skogsstyrelsen under så  lång tid kommit undan överprövningar av beslut i samband med skogsavverkningar är mycket allvarligt. Detta har skapat en  myndighetskultur där man kan ta sina beslut utan risk att de överklagas. Myndigheterna har då kunnat tolka lagen ”efter eget huvud” och har aldrig fått någon vägledning i sin myndighetsutövning från högre rättsliga instanser.David van der Spoel, talesperson för Skydda Skogen, säger:

-Skydda Skogen är mycket nöjd med att Kammarrätten delar föreningens syn på Skogsstyrelsens myndighetsutövning i  samband med skogsavverkningar och att vägledningarna nu kan få prövas av domstolar. Domen öppnar för att miljöföreningar  kan få överklaga Skogsstyrelsens beslut på samma sätt som andra myndighetsbeslut. Detta borde välkomnas av myndigheter,  skogsnäringen och alla som verkar för att lagen ska styra i ett demokratiskt samhälle.

Foto: Tage Olsin, Wikipedia

 

Avverkad nyckelbiop intill naturreservatet Guortesliden, Arvidsjaur, på privatägd mark av Sveaskog 2012. 

Regeringen beslutade den 17 maj 2018 att Skogsstyrelsen ska genomföra en landsomfattande inventering av nyckelbiotoper (N2018/03141/SK). Skogsstyrelsens generaldirektör Herman Sundqvist tolkar regeringens uppdrag så att kraven för vad som klassas som nyckelbiotop i nordvästra Sverige skall vara högre än i övriga landet, vilket inte överensstämmer med uppdraget. 

- Det är uppenbart att Skogsstyrelsen genom ett sådant arbetssätt inte vill verka för att skogar med höga naturvärden ska skyddas i Sverige, säger Margareta Ihse, professor emerita och senior rådgivare för Skydda Skogen.

Syftet med nyckelbiotopsinventeringen är att identifiera, avgränsa och registrera nyckelbiotoper i hela landet. En nyckelbiotop är ett skogsområde som från en samlad bedömning av skogens struktur, artinnehåll, historik och fysiska miljö idag har mycket stor betydelse för skogens flora och fauna och har därmed höga naturvärden. Där finns eller kan förväntas finnas rödlistade arter. 

I regeringens uppdrag ingår att tillämpa en utvecklad och ”förbättrad” metodik för att identifiera och avgränsa nyckelbiotoper i nordvästra Sverige, samt att uppdatera den nyckelbiotopsinventering som genomförts i övriga delar av landet.

Skogsstyrelsens generaldirektör Herman Sundqvist beslutade i mars 2017 att pausa registreringen av nyckelbiotoper i nordvästra Sverige, vilket möttes av hård kritik från både forskarvärlden, miljörörelsen och även internt inom Skogsstyrelsen. Motivet till pausen är den upplevda svårigheten att bedöma och avgränsa nyckelbiotoper i större sammanhängande områden med äldre skog på grund av den högre andelen gammal skog i nordvästra Sverige än i övriga delar av landet. Även andelen värdekärnor och nyckelbiotoper som inte är formellt skyddade är högre (1). 

- Herman Sundqvist skadade mångas tilltro till Skogsstyrelsen som objektiv myndighet i och med nyckelbiotopsinventeringspausen i mars 2017. Denna paus har möjliggjort avverkningar i oregistrerade nyckelbiotoper i nordvästra Sverige under ungefär ett års tid. Här har Skogsstyrelsen agerat oansvarigt. Vill man utveckla en metodik fortsätter man självfallet med den gamla metodiken tills en ny finns på plats, säger Margareta Ihse, professor emerita och senior rådgivare för Skydda Skogen. 

Margareta Ihse var delaktig och utvecklade metoder för nyckelbiotopsinventeringen i början av 1990-talet. Metoderna testades såväl i södra som mellersta och norra Sverige.  

Regeringen skriver i sitt regeringsbeslut 2018-05-17 att Skogsstyrelsens metod för nordvästra Sverige ska ta hänsyn till de lokala och regionala förutsättningarna. Herman Sundqvist tolkar uppdraget som att kraven för vad som ska klassas som nyckelbiotop ska vara högre i nordvästra Sverige än i resten av landet.

- Bevarande av den biologiska mångfalden i skogen är redan djupt eftersatt i Sverige. Nyckelbiotoper är små men viktiga pusselbitar för att bibehålla ett fungerande ekosystem, och i skogarna i nordvästra Sverige som tillhör några av Europas sista äldre naturskogar finns det ännu områden med rik biologisk mångfald och det är av yttersta vikt att de skyddas. 

Margareta Ihse fortsätter:

- Nyckelbiotopsinventeringen är den bästa övergripande metod på all skogsmark vi har att identifiera skogar med höga naturvärden. Det är helt orimligt att ställa andra och högre krav på vad som får klassas som nyckelbiotop i ett område där det finns mycket av värdefull skog än i fattigare skogar. Kriterierna för klassning måste utgå från innehållet och strukturen, inte storleken, säger Margareta Ihse. 

Endast ca 2 % av den produktiva skogsmarksarealen i hela Sverige utgörs av nyckelbiotoper. De flesta nyckelbiotoper är små, eftersom det mesta av skogen brukas på ett sådant sätt att dessa värdefulla delar och strukturer försvunnit. Nära hälften av alla registrerade nyckelbiotoper på små- och mellanskogsbrukets marker är mindre än 1,5 hektar. På storskogsbrukets marker är medelstorleken 7,5 hektar (2). Små nyckelbiotoper är särskilt sårbara när skog avverkas runt om vilket kan påverka känsliga arter negativt (3).

- En nyckelbiotop måste kunna tillåtas vara stor och sammanhängande. Om man använder storleken som uteslutningskriterium finns en mycket stor risk att värdefulla naturskogar avverkas och skogslandskapet fragmenteras. I dessa skogar i norra Sverige har markanvändningen aldrig varit kalhygge. Skogsbruket har här möjlighet att visa vad som menas med en verkligt uthållig förvaltning, som inte bara fokuserar på trädproduktion utan bibehåller den biologiska mångfalden. Om och när storleken överskrider de subjektiva gränser man satt i resten av Sverige bör man i stället, när man identifierat dem efter de kriterier som finns, överväga alternativa skyddsmetoder, inte avverkningsmetoder, säger Margareta Ihse.

Enligt Skogsstyrelsens rapport ”Nulägesbeskrivning om nyckelbiotoper” (2016) är endast ca 15 % av de kända nyckelbiotoperna formellt skyddade. Varje år kalhuggs ca 200 hektar kända nyckelbiotoper och uppskattningsvis ca 1 800 hektar oregistrerade nyckelbiotoper avverkas (2). Sedan mitten av 1990-talet har ca 3 500 nyckelbiotoper påverkats negativt (skadats eller förstörts delvis) av avverkningar (4).

- Nyckelbiotoper måste skyddas permanent. Skogsbolag ska enligt skogscertifieringen FSC avstå från att avverka dessa men många värdefulla skogsområden avverkas ändå. Skydds- och ersättningsformerna måste ses över, så att skogsägare som har värdefull skog med nyckelbiotoper inte lider ekonomisk förlust, utan får ersättning för att de bevarar och bibehåller vårt värdefulla och säregna naturarv, säger Margareta Ihse. 

Regeringen har beslutat och lovat i internationella överenskommelser att 17-20% av Sveriges land- och sötvattensområden ska skyddas. Idag är endast 5 % produktiv skogsmark formellt skyddad. Skydda Skogen befarar att de föreslagna nyckelbiotopskraven i nordvästra Sverige gör det svårare att skydda de kvarvarande äldre naturskogarna, när man i stället bör använda tillfället att öka andelen skyddad värdefull skog. 

- Herman Sundqvists tolkning motverkar regeringens beslut om skyddad natur. Nyckelbiotoper måste bedömas lika och enligt samma definition i hela Sverige. Skogsstyrelsens värdegrund baseras på objektivitet, respekt samt effektivitet och service, med målet att leda utvecklingen i skogen mot ett hållbart samhälle, och det måste också gälla biologisk mångfald på alla nivåer. Nu är det upp till bevis för Skogsstyrelsen att agera föredömligt och inte utsätta värdefulla skogar för obefogade risker om man skall leva upp till sitt uppdrag att arbeta så att skogens alla värden tas tillvara, säger Margareta Ihse.

Nyckelbiotoper karaktäriseras ofta av hög artmångfald och bidrar bl.a. till friluftslivet, svamp- och bärplockning. Som exempel finns i genomsnitt 20 rödlistade arter och signalarter per nyckelbiotop, enligt Skogsstyrelsen (2).  Att ersätta gamla naturskogar med produktionsskog innebär mindre kollager och således höjd koldioxidhalt i atmosfären. En nyckelbiotop ökar även markens förmåga att rena vatten och förhindrar läckage av kväve och kvicksilver från marken. De är viktiga för att klara klimatförändringen - ett intakt ekosystem blir mindre sårbart för förändringar, exempelvis insekts- och svampangrepp. Om ekosystemen sviktar äventyras grunden för människans överlevnad. 

Referenser:

1) Skogsstyrelsen (2018). Nulägesbeskrivning av nordvästra Sverige - Kunskapsunderlag. Rapport 2018/10.

2) Skogsstyrelsen (2016). Nulägesbeskrivning om nyckelbiotoper. Rapport 7/2016.

3) Jönsson, M., Ruete, A., Kellner, O., Gunnarsson, U. & Snäll, T. (2016). Will forest conservation areas protect functionally important diversity of fungi and lichens over time? Biodiversity and Conservation 26 (11): 2547-2567.

4) Rolfsson, H. (2016-11-12). 3500 nyckelbiotoper skadade vid avverkning. Land Skogsbruk.

Kontakt:

Amanda Tas, Skydda Skogen, 073-586 00 99, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.