Login Form

Avverkad nyckelbiop intill naturreservatet Guortesliden, Arvidsjaur, på privatägd mark av Sveaskog 2012. 

Regeringen beslutade den 17 maj 2018 att Skogsstyrelsen ska genomföra en landsomfattande inventering av nyckelbiotoper (N2018/03141/SK). Skogsstyrelsens generaldirektör Herman Sundqvist tolkar regeringens uppdrag så att kraven för vad som klassas som nyckelbiotop i nordvästra Sverige skall vara högre än i övriga landet, vilket inte överensstämmer med uppdraget. 

- Det är uppenbart att Skogsstyrelsen genom ett sådant arbetssätt inte vill verka för att skogar med höga naturvärden ska skyddas i Sverige, säger Margareta Ihse, professor emerita och senior rådgivare för Skydda Skogen.

Syftet med nyckelbiotopsinventeringen är att identifiera, avgränsa och registrera nyckelbiotoper i hela landet. En nyckelbiotop är ett skogsområde som från en samlad bedömning av skogens struktur, artinnehåll, historik och fysiska miljö idag har mycket stor betydelse för skogens flora och fauna och har därmed höga naturvärden. Där finns eller kan förväntas finnas rödlistade arter. 

I regeringens uppdrag ingår att tillämpa en utvecklad och ”förbättrad” metodik för att identifiera och avgränsa nyckelbiotoper i nordvästra Sverige, samt att uppdatera den nyckelbiotopsinventering som genomförts i övriga delar av landet.

Skogsstyrelsens generaldirektör Herman Sundqvist beslutade i mars 2017 att pausa registreringen av nyckelbiotoper i nordvästra Sverige, vilket möttes av hård kritik från både forskarvärlden, miljörörelsen och även internt inom Skogsstyrelsen. Motivet till pausen är den upplevda svårigheten att bedöma och avgränsa nyckelbiotoper i större sammanhängande områden med äldre skog på grund av den högre andelen gammal skog i nordvästra Sverige än i övriga delar av landet. Även andelen värdekärnor och nyckelbiotoper som inte är formellt skyddade är högre (1). 

- Herman Sundqvist skadade mångas tilltro till Skogsstyrelsen som objektiv myndighet i och med nyckelbiotopsinventeringspausen i mars 2017. Denna paus har möjliggjort avverkningar i oregistrerade nyckelbiotoper i nordvästra Sverige under ungefär ett års tid. Här har Skogsstyrelsen agerat oansvarigt. Vill man utveckla en metodik fortsätter man självfallet med den gamla metodiken tills en ny finns på plats, säger Margareta Ihse, professor emerita och senior rådgivare för Skydda Skogen. 

Margareta Ihse var delaktig och utvecklade metoder för nyckelbiotopsinventeringen i början av 1990-talet. Metoderna testades såväl i södra som mellersta och norra Sverige.  

Regeringen skriver i sitt regeringsbeslut 2018-05-17 att Skogsstyrelsens metod för nordvästra Sverige ska ta hänsyn till de lokala och regionala förutsättningarna. Herman Sundqvist tolkar uppdraget som att kraven för vad som ska klassas som nyckelbiotop ska vara högre i nordvästra Sverige än i resten av landet.

- Bevarande av den biologiska mångfalden i skogen är redan djupt eftersatt i Sverige. Nyckelbiotoper är små men viktiga pusselbitar för att bibehålla ett fungerande ekosystem, och i skogarna i nordvästra Sverige som tillhör några av Europas sista äldre naturskogar finns det ännu områden med rik biologisk mångfald och det är av yttersta vikt att de skyddas. 

Margareta Ihse fortsätter:

- Nyckelbiotopsinventeringen är den bästa övergripande metod på all skogsmark vi har att identifiera skogar med höga naturvärden. Det är helt orimligt att ställa andra och högre krav på vad som får klassas som nyckelbiotop i ett område där det finns mycket av värdefull skog än i fattigare skogar. Kriterierna för klassning måste utgå från innehållet och strukturen, inte storleken, säger Margareta Ihse. 

Endast ca 2 % av den produktiva skogsmarksarealen i hela Sverige utgörs av nyckelbiotoper. De flesta nyckelbiotoper är små, eftersom det mesta av skogen brukas på ett sådant sätt att dessa värdefulla delar och strukturer försvunnit. Nära hälften av alla registrerade nyckelbiotoper på små- och mellanskogsbrukets marker är mindre än 1,5 hektar. På storskogsbrukets marker är medelstorleken 7,5 hektar (2). Små nyckelbiotoper är särskilt sårbara när skog avverkas runt om vilket kan påverka känsliga arter negativt (3).

- En nyckelbiotop måste kunna tillåtas vara stor och sammanhängande. Om man använder storleken som uteslutningskriterium finns en mycket stor risk att värdefulla naturskogar avverkas och skogslandskapet fragmenteras. I dessa skogar i norra Sverige har markanvändningen aldrig varit kalhygge. Skogsbruket har här möjlighet att visa vad som menas med en verkligt uthållig förvaltning, som inte bara fokuserar på trädproduktion utan bibehåller den biologiska mångfalden. Om och när storleken överskrider de subjektiva gränser man satt i resten av Sverige bör man i stället, när man identifierat dem efter de kriterier som finns, överväga alternativa skyddsmetoder, inte avverkningsmetoder, säger Margareta Ihse.

Enligt Skogsstyrelsens rapport ”Nulägesbeskrivning om nyckelbiotoper” (2016) är endast ca 15 % av de kända nyckelbiotoperna formellt skyddade. Varje år kalhuggs ca 200 hektar kända nyckelbiotoper och uppskattningsvis ca 1 800 hektar oregistrerade nyckelbiotoper avverkas (2). Sedan mitten av 1990-talet har ca 3 500 nyckelbiotoper påverkats negativt (skadats eller förstörts delvis) av avverkningar (4).

- Nyckelbiotoper måste skyddas permanent. Skogsbolag ska enligt skogscertifieringen FSC avstå från att avverka dessa men många värdefulla skogsområden avverkas ändå. Skydds- och ersättningsformerna måste ses över, så att skogsägare som har värdefull skog med nyckelbiotoper inte lider ekonomisk förlust, utan får ersättning för att de bevarar och bibehåller vårt värdefulla och säregna naturarv, säger Margareta Ihse. 

Regeringen har beslutat och lovat i internationella överenskommelser att 17-20% av Sveriges land- och sötvattensområden ska skyddas. Idag är endast 5 % produktiv skogsmark formellt skyddad. Skydda Skogen befarar att de föreslagna nyckelbiotopskraven i nordvästra Sverige gör det svårare att skydda de kvarvarande äldre naturskogarna, när man i stället bör använda tillfället att öka andelen skyddad värdefull skog. 

- Herman Sundqvists tolkning motverkar regeringens beslut om skyddad natur. Nyckelbiotoper måste bedömas lika och enligt samma definition i hela Sverige. Skogsstyrelsens värdegrund baseras på objektivitet, respekt samt effektivitet och service, med målet att leda utvecklingen i skogen mot ett hållbart samhälle, och det måste också gälla biologisk mångfald på alla nivåer. Nu är det upp till bevis för Skogsstyrelsen att agera föredömligt och inte utsätta värdefulla skogar för obefogade risker om man skall leva upp till sitt uppdrag att arbeta så att skogens alla värden tas tillvara, säger Margareta Ihse.

Nyckelbiotoper karaktäriseras ofta av hög artmångfald och bidrar bl.a. till friluftslivet, svamp- och bärplockning. Som exempel finns i genomsnitt 20 rödlistade arter och signalarter per nyckelbiotop, enligt Skogsstyrelsen (2).  Att ersätta gamla naturskogar med produktionsskog innebär mindre kollager och således höjd koldioxidhalt i atmosfären. En nyckelbiotop ökar även markens förmåga att rena vatten och förhindrar läckage av kväve och kvicksilver från marken. De är viktiga för att klara klimatförändringen - ett intakt ekosystem blir mindre sårbart för förändringar, exempelvis insekts- och svampangrepp. Om ekosystemen sviktar äventyras grunden för människans överlevnad. 

Referenser:

1) Skogsstyrelsen (2018). Nulägesbeskrivning av nordvästra Sverige - Kunskapsunderlag. Rapport 2018/10.

2) Skogsstyrelsen (2016). Nulägesbeskrivning om nyckelbiotoper. Rapport 7/2016.

3) Jönsson, M., Ruete, A., Kellner, O., Gunnarsson, U. & Snäll, T. (2016). Will forest conservation areas protect functionally important diversity of fungi and lichens over time? Biodiversity and Conservation 26 (11): 2547-2567.

4) Rolfsson, H. (2016-11-12). 3500 nyckelbiotoper skadade vid avverkning. Land Skogsbruk.

Kontakt:

Amanda Tas, Skydda Skogen, 073-586 00 99, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Regeringen fattade den 18 maj beslut om Sveriges första nationella skogsprogram. I skogsprogrammet finns mål för fem fokusområden som ska bidra till att uppnå programmets vision, arbete och organisation. Visionen för skogsprogrammet är att ”Skogen, det gröna guldet, ska bidra med jobb och hållbar tillväxt i hela landet samt till utvecklingen av en växande bioekonomi”. 

Genom att hänvisa till skrivelsen ”En klimatstrategi för Sverige” (skr. 2017/18:238) bedömer regeringen att ett aktivt, hållbart skogsbruk och inlagring av kol i skogsprodukter bättre kan bidra till klimatomställningen än en tillfälligt ökad inlagring av kol i skogsmark samtidigt som övriga miljökvalitetsmål, bl.a. Levande skogar ska nås.

- Ökad produktion och konsumtion har stor negativ klimatpåverkan. Flertalet forskare menar att ökad skogsavverkning missgynnar klimatet. Dessutom är bevarandet av den biologiska mångfalden i skogen redan idag starkt eftersatt och ca 2000 växt- och djurarter är nära hotade eller hotade framför allt på grund av det intensiva skogsbruket som kalhugger och omvandlat naturskogar till artfattiga tall- och granplanteringar. Detta påverkar självfallet även andra ekosystemtjänster negativt, säger David van der Spoel, talesperson i föreningen Skydda Skogen.

Myndigheter bedömer att miljökvalitetsmålet Levande skogar inte kommer att nås till 2020. Över 90 % av den produktiva skogsmarken har påverkats av skogsbruk medan endast ca 5 % produktiv skogsmark är formellt skyddad. Naturvårdsforskning pekar på att minst 20 % av den produktiva skogsmarken måste skyddas för att bevara den biologiska mångfalden långsiktigt. 

- Kalavverkning har mycket stor klimatpåverkan. Vid kalhuggning frigörs stora mängder växthusgaser till atmosfären. Även exempelvis mikroklimat, hydrologi och albedo, dvs skogens reflektionsförmåga, påverkas. Det tar ca 10-20 år innan de nya träden på hygget åter igen börjar fungera som en kolsänka. Om skogen avverkas igen efter 80 år är det inte säkert att det kollager som fanns innan avverkningen hunnit byggas upp igen, säger Amanda Tas, Skydda Skogen.

Forskning visar att trädplantager, generellt sett, lagrar mindre kol än den tidigare naturliga skogen. Genom att skydda äldre naturskogar kan utsläpp av växthusgaser förhindras. Skogar upp till 800 år kan fortsätta att lagra kol, framför allt i marken. Sådana skogar har också större motståndskraft och kan bättre anpassa sig till klimatförändringar i jämförelse med planterade monokulturer av bara tall eller gran.

Läs resten av texten här.

Öster om Göteborg i Yxsjöskogen pågår nu en skogsavverkning i en skog med flertal skyddade och fridlysta arter. I skogen finns arter som ex tjäder, nötkråka, bivråk, spillkråka och orkidéerna knärot och spindel-blomster. Arter som är skyddade enligt miljölagstiftningen men som trots detta nu hotas.

Det är skogsbolaget Södra som genomför avverkningen trots att man har kännedom om förekomsterna av de skyddade arterna. Man känner också till att det kan krävas dispens för att avverka miljöer med dessa arter men har ändå valt att starta avverkningen. Föreningarna Skydda Skogen, Göteborgs Ornitologiska förening och Naturskyddsföreningen i Härryda har begärt att länsstyrelsen skall utreda om artskyddsdispens krävs. Skogsbolaget Södra har dock trots att ärendet inte är avslutat på länsstyrelsen nu valt att starta avverkningen. Inom området finns förutom skyddade arter också flera fornlämningar som hotas förstöras.

De tre miljöföreningarna har gemensamt vänt sig till Södra och bett skogsbolaget att avvakta men har inte fått något svar. Istället har skogsmaskiner körts in i skogen. Föreningarna har också begärt att länsstyrelsen omedelbart skall stoppa avverkningen. Länsstyrelsen har ännu inte svarat.

Handläggare på länsstyrelsen i Västra Götalands län: Robert Knubb tel: 010-224 44 89

Ansvarig på Södra: Maria Lennartsson tel: 0340 – 633777 

För mer information:

Skydda Skogen, Elin Götmark  0706 - 787423

Göteborgs Ornitologiska förening, Christer Johansson   0734 - 226157

Naturskyddsföreningen i Härryda, Michael Nilsson 0768 – 369970

Pressmeddelande, Stockholm, 17 maj 2018

Över 4000 växter, djur och svampar är rödlistade i Sverige. Det ska uppmärksammas genom en manifestation på Norrmalmstorg i Stockholm tisdagen den 22 maj, kl 18. Då är det FN:s internationella dag för den biologiska mångfalden och event sker runtom i hela Sverige.

Ett flertal miljöprofiler kommer att hålla tal under manifestationen, däribland 2017 års miljöhjälte Rebecka le Moine, journalisten och författaren Göran Greider, Naturskyddsföreningens ordförande Johanna Sandahl och artisten Staffan Lindberg. 

- Vi måste göra oss av med människans artegoism – också för vår egen överlevnads skull. Kampen för biologisk mångfald är den största solidariska sak människan har slagits för och den börjar i sista ögonblicket; snart kan det vara försent. Art efter art hotas av utplåning. Vi måste agera nu, säger Göran Greider, journalist och författare.

Manifestationen arrangeras av föreningen Skydda Skogen och Klimataktion Sverige och stöds av totalt 20 organisationer, däribland Greenpeace, Naturskyddsföreningen och Jordens Vänner.

- Det är hög tid att den biologiska mångfalden prioriteras av våra politiker. Den biologiska mångfalden är grunden för väl fungerande ekosystem som levererar en lång rad varor och tjänster som är omistliga för samhället. En natur med rik biologisk mångfald har dessutom bättre motståndskraft mot de risker som följer med klimatförändringarna, säger Johanna Sandahl, ordförande i Naturskyddsföreningen.        

Ett av de största hoten mot arter är det storskaliga skogs- och jordbruket. Andra hot är utfiskning, överexploatering, invasiva arter, föroreningar och klimatförändringar. I Sverige ersätts naturliga skogsekosystem av snabbväxande gran- och tallplanteringar där färre arter kan leva. Flera arter av fåglar, djur och växter som tidigare har varit allmänna har blivit ovanliga. Detta behöver bli mer känt.

- Vi måste tänka på kommande generationer. Det kräver tuffare politiska beslut, bland annat om att skydda mer natur och att minska konsumtionen och utnyttjandet av jordens ändliga tillgångar - och det är bråttom, säger Kristina Bäck, Skydda Skogen.  

Preliminärt program för manifestationen: 

Rebecka Le Moine, (2017 års miljöhjälte, initiativtagare i Sverige till Biologiska mångfaldens dag den 22 maj)

Johanna Sandahl (ordförande för Naturskyddsföreningen)

Pella Thiel (Naturens rättigheter i Sverige)

Göran Greider (journalist och debattör)

---------------------------------------------------------------------------

En tyst minut hålls för att uppmärksamma alla utrotade arter.

---------------------------------------------------------------------------

Andreas Andris Fågelviskare Hansen (naturguide och fågelimitatör)

Lovisa Larsson (naturguide, skogskämpe från Tiveden)

Staffan Lindberg (artist och koldioxidbantare)

Em Petersson (Greenpeace Sverige)

Jonas Gren (poet)

Leo Calandrella Rudberg (Fältbiologerna)

Konferencier: Samuel Jarrick, talesperson i Klimataktion och operasångare

Följande organisationer stödjer manifestationen för biologisk mångfald: 

Skydda Skogen, Klimataktion, Greenpeace, Jordens Vänner, Naturskyddsföreningen (Riks), Naturskyddsföreningen i Stockholms län, Fältbiologerna, Framtiden i våra händer, Skiftet, Sveriges Entomologiska Förening, Mossornas Vänner, Svensk Lichenologisk Förening, Svenska Botaniska Föreningen, Sveriges Mykologiska Förening, Stockholms Svampvänner, Stockholms Ornitologiska Förening, PUSH Sverige, End Ecocide Sweden, Lodyn och Omställningsnätverket.

Presskontakt: 

Kristina Bäck, Skydda Skogen, 070-443 28 19, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Birgitta Tulin, Klimataktion, 073-073 23 65, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

En bit av skogsbilvägen som är dragen genom granurskog. Foto: Jon Andersson

Pressmeddelande, 15 februari 2018:

En ny rapport visar att Skogsstyrelsen sannolikt bryter mot Skogsvårdslagen. Myndigheten har på uppdrag av en markägare planerat en skogsbilväg genom fjällnära skog med höga naturvärden i Dikanäs i Vilhelmina kommun. Nu riktas skarp kritik mot Skogsstyrelsen och regeringen som tillåter skogsbruk i delar av Europas mest värdefulla naturarv.

Debatten om huruvida skogsbruket ska tillåtas fortsätta avverka i fjällnära skogsområden med höga naturvärden där industriellt skogsbruk inte tidigare gått fram går varm. Samtidigt är nyckelbiotopsinventering i fjällnära skog, som syftar till att identifiera skogar med höga naturvärden, stoppad sedan mars 2017 med planer om att återuppta en ny inventeringsmetod under vintern 2018. De fjällnära skogarna i Sverige bedöms hysa unika naturvärden i ett europeiskt perspektiv.

Föreningen Skydda Skogen utförde en skogsinventering i norra delen av Vilhelmina kommun under sommaren och hösten 2017 där 22 skogsintresserade personer dokumenterade naturvärden i ett ca 35 kvadratkilometer stort fjällskogsområde.

- Vi kunde konstatera att dessa fjällnära skogar har mycket höga naturvärden samtidigt som de otroligt nog saknar långsiktigt skydd. Det är obegripligt att Skogsstyrelsen dragit in en väg i orörd vildmark för att möjliggöra avverkning. Väldigt mycket av det som gått förlorat där plantageskogsbruket farit fram finns kvar i dessa stora skogslandskap. Vår artlista är ett kvitto på fjällskogarnas höga biologiska värden, säger svampkonsulenten Helena Björnström som var med under inventeringen. 

Totalt gjordes 3 243 fynd av rödlistade arter och signalarter. Runt den nyanlagda skogsbilvägen som dragits genom gammal fjällgranskog hittades 32 rödlistade arter i den mycket gamla skogen, varav de flesta är starkt missgynnade av kalhyggesbruk. 

– Det är en stor skandal att Skogsstyrelsen hjälper skogsbruket att hugga i fjällnära skogar med höga naturvärden vilket står i konflikt med Skogsvårdslagen. Samma myndighet ska se till av avverkning i skogar med höga naturvärden undviks. Skogsstyrelsen och regeringen måste ta sitt ansvar för att bevara de fjällnära skogarna som är ett av Europas mest värdefulla naturarv, säger skogsbiologen Isak Vahlström, som varit med och inventerat skogen. 

Inventeringsrapporten ”Forestry at the edge”, som fått internationell spridning, indikerar att kampen om de sista kvarvarande gammelskogarna, som både innehåller virke och höga naturvärden, hårdnar i takt med att den lättillgängliga skogen börjar sina i kust och inland och blickarna därför vänds mot de fjällnära skogarna. Trycket ökar därmed också på Skogsstyrelsen att fatta beslut som inte alltid följer Skogsvårdslagen.

I inventeringsprojektet gjordes även en omfattande fotodokumentation. Projektet finansierades av Alvins fond. 

Skogsstyrelsen är en tillsynsmyndighet som har i uppgift att se till att skogsbruket följer Skogsvårdslagen.

• Fjällnära skog kallas det bälte av skog som ligger mellan fjällkedjan och den fjällnära gränsen

• 18 § Skogsvårdslagen säger att ”tillstånd till avverkning får inte ges om avverkningen är oförenlig med intressen som är av väsentlig betydelse för naturvården eller kulturmiljövården”

• Nyckelbiotopsinventeringen startades av Skogsstyrelsen under 1990-talet och är ett av nyckelverktygen i arbetet med att identifiera skogar med höga naturvärden

Läs inventeringsrapporten ”Forestry at ehe edge” här (på engelska).

Fotodokumentation finns här.

Kontakt:

Jon Andersson, PhD i skogsekologi, +46 (0) 73 037 52 74, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Isak Vahlström, skogsbiolog, +46 (0) 73 805 28 48, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.