Login Form

Storskogen Karatj-Råvvåive. Foto: Mose Agestam.

Ett 60-tal personer samlades i Jokkmokk i onsdags när Skydda Skogen hade premiär för sin nya film Storskogen Karatj-Råvvåive. Filmen visar områdets höga värden för biologisk mångfald, renskötsel och friluftsliv. Skydda Skogen menar att de ekoparksplaner som nyligen presenterats inte är tillräckliga för att bevara dessa värden, och kräver istället att skogen skyddas som naturreservat.

Vid fjällkanten i Jokkmokks kommun, angränsande till Pärlälvens fjällurskogsreservat, finns Karatj-Råvvåive. I över tio år har miljörörelsen kämpat för att skydda detta stora gammelskogsområde som täcker mer än en kvadratmil. Här finns många speciella värden; för djur och växter, för människor att njuta av och leva i, för renskötseln, för kulturhistorien och för skogens egen skull.

- Vi har gjort den här filmen för att sätta ljuset på behovet av formellt skydd av helheten Karatj-Råvvåive. Vi har också startat en namninsamling för detta som vi kommer att lämna till berörda myndigheter, säger Daniel Rutschman från Skydda Skogen.

I november 2018 blev det klart att halva Karatj-Råvvåive skyddas som naturreservat. Men för den södra halvan finns ännu ingen lösning, eftersom att markägaren Jokkmokks Allmänning motsatt sig ett naturreservat där. Istället har myndigheter och markägare inlett en process för att göra en så kallad ekopark av södra Karatj-Råvvåive. En ekopark är ett frivilligt åtagande där delar av skogen är skyddad, men där skogsbruk och annan exploatering fortfarande är tillåten på ungefär halva ytan.

En ekopark är också ett tidsbegränsat avtal som sträcker sig maximalt 50 år framåt.

- Ett så här pass stort sammanhängande oskyddat gammelskogsområde är unikt, och vi måste se till att det får ett ordentligt skydd. Det vore förödande om området styckades upp, det finns inte utrymme för några tveksamma lösningar som ekoparker, säger Linda Ellegaard Nordström från Skydda Skogen.

 Läs mer om kampanjen här: www.skyddaskogen.se/kampanj/karatj

Se filmen här:

Kontakt:

Linda Ellegaard Nordström 070 – 254 11 48

Daniel Rutschman 076 – 112 88 26

Fakta

Karatj-Råvvåive är ett ca 13 000 hektar stort skogsområde omkring fem mil väster om Jokkmokk i Norrbotten. Stora delar av området är väglös, fjällnära gammelskog. I området finns låga kalfjäll, urskogsklädda berg, utbredda klipphällar, hedar med flerhundraårig tallskog, stora myrmarker, bäckar och sjöar. Tuorpons sameby bedriver renskötsel i området, och gammelskogarna är viktiga renbetesmarker.

Karatj-Råvvåive gränsar i väst till naturreservatet Pärlälvdalens fjällurskog, och blir en naturlig utvidgning av en av Sveriges allra största urskogsområden. Området hyser mycket stor biologisk mångfald och har tack vare sin orördhet stora bevarandevärden. Omkring 1500 fynd av 85 olika rödlistade arter finns inrapporterade till Artdatabanken, bland andra tretåig hackspett, lappmes, skalbaggen reliktbock, ringlav, liten aspgelélav samt den starkt hotade urskogsporingen. Världsnaturfonden har tidigare utsett Karatj-Råvvåive till en skyddsvärd naturpärla.

Ekoparker är tidsbegränsade, frivilliga åtaganden från markägaren. Skogsbruk och annan exploatering är fortfarande tillåten på en stor del av området. Till skillnad från ett naturreservat så förvaltas ekoparkerna av skogsbolagen själva.

Sveaskog har avregistrerat tre nyckelbiotoper vid Gällsjöberget i Hälsingland, mestadels bestående av äldre tallnaturskog. De röda prickarna visar fynd av rödlistade arter och signalarter.

En inventering som Skydda skogen gjorde under sommaren 2018 visar att statliga Sveaskog avregistrerar så kallade nyckelbiotoper: skogsområden som i och med sina höga naturvärden har en mycket stor betydelse för skogens växter och djur.

- Resultaten från vår inventering är oroväckande. Sveaskog avregistrerar nyckelbiotoper med höga naturvärden, det framgår tydligt. Vi vet också att de avregistrerat många nyckelbiotoper, som vi också tror har stora naturvärden, utöver de vi inventerat. Sveaskogs arbetssätt försvårar avsevärt Sveriges möjligheter att nå miljömålet “Levande skogar”, säger Elin Götmark, talesperson för Skydda Skogen.

Biobränslen från skogen får inte hamna i flygtankarna anser Skydda Skogen. Foto: Manfred Irmer från Pixels

År 2030 ska 30 procent av det flygbränsle som tankas i Sverige vara biobränsle. Det föreslår regeringens utredare Maria Wetterstrand. Den nya utredningen förbiser att biobränslen ger koldioxidutsläpp och att en ökad avverkning hotar den biologiska mångfalden.

Från 2021 ska en procent av det som flygplanen tankar vara biobränsle. Mängden biobränsle ska sedan öka successivt så att den 2025 utgör fem procent av bränslet. 2030 ska mängden ligga på 30 procent, enligt förslaget. Utredningen föreslår att målet ska vara 100 procent förnybara drivmedel till 2045.

Sveaskog planerar att avverka den ca 200-åriga senvuxna barrblandskogen vid Melakträskliden i Arvidsjaurs kommun. Foto: Björn Mildh.

”Vi är djupt bekymrade över att statliga skogsbolaget Sveaskog avverkar och planerar att avverka skogar med höga naturvärden”. Det skriver 12 organisationer i ett öppet brev till Sveaskog. Brevet går även till näringsminister Ibrahim Baylan, miljöminister Isabella Lövin och landsbygdsminister Jennie Nilsson samt berörda myndigheter.

Sprätten är miljardären som sitter på toaletten och tänker på hur han ska tjäna pengar. Han hugger ner regnskogen, fiskar ut haven och får nobelpriset i ekonomi. Nu får högt uppsatta chefer inom svensk skogsnäring samt Moderaternas och Kristdemokraternas partiledare barnboken om Sprätten av föreningen Skydda Skogen i hopp om en hållbarare framtid för den biologiska mångfalden.