Login Form

Vy över den avverkningsanmälda skogen med Anåfjället i bakgrunden, del av området som borde bli reservat. Foto: Håkan Thenander.

Nyligen har ett skogsområde sydost om sjön Messlingen, Härjedalen, återigen avverkningsanmälts. I ett brev till Stora Enso, Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen vädjar miljöorganisationer, ideella naturvårdare och riksdagsledamöter om att stoppa samtliga avverkningar söder om sjön Messlingen. Bland brevets 56 namnunderskrifter finns miljöorganisationer som Skydda Skogen, Greenpeace och Jordens Vänner.

Den nyligen avverkningsanmälda skogen ligger på 700-800 m.ö.h. och har en ålder på 150–250 år. Skogen inventerades i början av november av ideella inventerare och sammanlagt finns nu 37 signal- och rödlistade arter i den avverkningsanmälda delen och fler i omgivningen söder om sjön. Bland annat lever björn, kungsörn, tjäder, lavskrika och tretåig hackspett i området. Arter som kräver stora sammanhängande skogsområden. I brevet står det:

”Vi vill att hela skogslandskapet skyddas söder om sjön, sammanhängande med fjällområdet Anåfjället och Kappruet.” 

Förutom rödlistade och hotade arter finns många andra argument för att inte avverka skogen. Ett argument är att Flatruet och fjällnära skog söder om sjön Messlingen är utsett som en av WWFs naturpärlor. Det innebär att området ses som ett av landets 63 skyddsvärda och vackra naturområden. 

Avverkning med markberedning i området kommer att påverka många småvatten med källa, sluttningsmyrar och bäckar som mynnar i en värdefull fiskesjö och lekmiljöer för fisk. På Naturvårdsverkets hemsida VIC natur kan man se att det är klassat    som värdefulla vatten för naturvård och fiske. Håkan Thenander, medlem i Skydda Skogen och stugägare vid Messlingen säger:

”Både körning och markberedning olämpligt här på grund av den våta miljön. Sen gammalt vet man att rödingen har sina lekbottnar efter den södra sidan av Messlingesjön. Lekbottnar är mycket känsliga för slam!”

Ett annat argument mot avverkning är att friluftslivet drabbas då helhetsupplevelsen av skogslandskapet förstörs och en gammal vandringsled kommer att ligga på hygge. 

Det är också i strid mot miljömålen och FNs Aichimål att avverka skyddsvärd naturskog. Sverige är långt ifrån att ha skyddat så mycket skog som krävs för att bevara den biologiska mångfalden. I brevet står:

”Om vi ska kunna nå de nationella miljömålen och FNs Aichimål har vi inte råd att förlora en enda av de få skogar med höga naturvärden som fortfarande finns kvar”. 

För klimatets skull bör skogen sparas, står det i brevet. Boreala naturskogar är kolsänkor. Vid avverkning hamnar mycket av det kolet i atmosfären. Ekosystem med stor biologisk mångfald tål klimatförändringar bättre och därför är det viktigt att skydda det som finns kvar av det boreala skogslandskapet.

Lavskrika lever i skogen, en skyddad fågelart enligt Artskyddsförordningen. Foto: Håkan Thenander.

För fler bilder från den avverkningsanmälda skogen vid Messlingen, se detta bildkollage (på engelska). 

Kontakt

Kristina Bäck, talesperson, Skydda Skogen, 070-443 28 19, kristinamback64(@)yahoo.se

Pressmeddelande Skydda Skogen 2017-11-06

Det statliga skogsbolaget Sveaskog vill nu i höst avverka en stor areal värdefull äldre skog i ekoparken Halle-Hunneberg vid Vänersborg. Sveaskog säger själva: "i ekoparkerna är det alltid naturvården som är huvudmålet". Skydda Skogen har granskat ekoparksplanen och funnit att den inte tar hänsyn till skyddade arter som exempelvis tjäder, sparvuggla, talltita, och grön sköldmossa. Är ekoparksplanen bara greenwashing? Skydda Skogen kräver avverkningsstopp tills Sveaskog har inventerat skyddsvärda arter och uppdaterat sin ekoparksplan.

Många skogsarter i Sverige är idag hotade på grund av för mycket avverkningar, bristande hänsyn, svag tillämpning av artskyddet och för lite skyddad skog. Sveaskog har avsatt särskilda ekoparker där naturvården skall vara viktigast.

"Men prioriteringarna är väldigt märkliga på Halle-Hunneberg," säger Elin Götmark från Skydda Skogen som besökt området. "Sveaskog har satt av mycket ungskog för naturvård samtidigt som de avverkar mycket av den kvarvarande spillran äldre skog."

Äldre skog är omistlig för såväl rödlistade och skyddade arter som för friluftsliv och besöksnäring.

Skydda Skogen anser att Sveaskogs skogsbruk och ekoparksplan strider mot miljömålen,  artskyddslagstiftningen och mot Sveaskogs egna målsättningar. När de avsätter unga skogar istället för äldre skog gynnar det mer bolagets ekonomi än skogarnas ekologi. Föreningen vill att Sveaskog på ett öppet och trovärdigt sätt redovisar hur ekoparksplanen togs fram. Vilka inventeringar och naturvårdsprioriteringar bygger den på?

"Vi begär dessutom att Sveaskog inventerar skyddsvärda och skyddade arter," säger Michael Nilsson, styrelseledamot i Skydda Skogen. "Under våren ska fågelinventeringar göras i samarbete med Birdlife/SOF. Vad är logiken i att avverka innan dess?"

I en skrivelse till Sveaskogs styrelse begär Skydda Skogen att Sveaskog uppdaterar ekoparksplanen så att naturvård verkligen blir huvudmålet. Särskilt bör den:
    • anpassas till lagstiftningen om skyddade arter (artskyddsförordningen) och EU:s art- och habitatdirektiv och fågeldirektivet,
    • inriktas på att bevara äldre skog och miljöer för skyddade och/eller rödlistade arter,
    • samordna med länsstyrelsens arbete med grön infrastruktur.

Skydda Skogen kräver avverkningsstopp på Halle-Hunneberg tills kraven uppfyllts.

David van der Spoel, talesperson i Skydda Skogen (0703157044)
Michael Nilsson, styrelseledamot i Skydda skogen (0768369970)
Elin Götmark, aktiv i Skydda Skogen i Västergötland (0706787423)

Pressmeddelande, 2017-10-17

EUs policy för bioenergi och biobränslen måste förbättras radikalt, skriver Skydda Skogen, Klimataktion, Jordens Vänner och PUSH Sverige i ett brev till EU-parlamentet. Nuvarande policy leder till ökade avverkningar och att träd från naturskogar eldas upp som biobränsle. Något som gör att växthusgaserna i världen ökar istället för minskar.

Snart ska EU-parlamentariker i ENVI-kommittén (Environment, Public Health and Food Safety) rösta om direktiv som gäller förnybar energi inom EU. Direktiven ska minska utsläppen av växthusgaser. Skydda Skogen och flera andra miljöorganisationer vill att regleringen skärps kring biobränslen. I ett brev skriver de att EU-parlamentarikerna inte ska låta sig påverkas av den starka svenska och finska skogslobbyn som vill öka avverkningstakten. Sverige marknadsför sig som ledande inom hållbart skogsbruk men enligt organisationerna stämmer detta inte. Klimathotet används som ett skäl för att få avverka mer, i brevet står:

”De svenska och finska skogsindustrierna är starka lobbyister som använder klimatet som en förevändning för att öka avverkningarna, produktionen och ekonomin. För bioekonomin avverkas naturskogar systematiskt och ersätts av trädplanteringar där alla träd har samma ålder och där få arter kan leva. Detta för att kunna producera så kallade hållbara trävaror och bioenergi.”

I brevet finns förslag på en förbättrad policy. Exempelvis så vill organisationerna att flera matbaserade biobränslen som palmolja, soja och raps ska planas ut till år 2030. Utsläppen från dessa växtbaserade oljor är oftast högre än från fossila bränslen, enligt beräkningar från Transport & Environment (2017). Dessutom kräver odling av biobränslen stora markarealer. Exempelvis skövlas regnskog för odling av palmolja och soja. Följden blir ökade växthusgaser då skogar som binder kol avverkas och att värdefulla livsmiljöer för djur och växter försvinner.

Miljöorganisationerna vill att EU-parlamentarikerna ska räkna in indirekta utsläpp från markanvändning i beräkningar av växthusgaser från biobränslen. Det görs inte nu. De vill även att EU-parlamentarikerna stödjer incitament för förnybar el, exempelvis solel, till transporter. De vill att endast rester och avfall från skogen används till bioenergin och att ineffektiv elproduktion från biomassa inte får mer stöd.

Läs hela brevet här.

Kontaktpersoner:
Kristina Bäck, talesperson, Skydda Skogen, 070-443 28 19
Jonas Bane, talesperson, Klimataktion, 070-736 69 32

Foto: Achmad Rabin Taim från Jakarta, Indonesia via Wikimedia Commons.

Pressmeddelande 2017-10-17

Sveaskog har avverkat en skyddsvärd skog vid Brännvinsberget strax norr om Furudal i Rättviks kommun. I skogen fanns 40 olika rödlistade arter och signalarter.

- Ett självklart område att skydda. Det hävdade vi redan 2013, säger Margareta Wikström, ordförande i Rättviks Naturskyddsförening.Trots samråd och besök på platsen med Sveaskog avverkades området.

- Vi är chockade. Aldrig trodde någon att ett miljöcertifierat (FSC) skogsbolag skulle avverka en så skyddsvärd skog. Och den här gången är det inte frågan om ett så kallat misstag, säger Margareta Wikström.

Sveaskog har även avverkat och nyligen avverkningsanmält många andra dokumenterat skyddsvärda skogar i Rättvik. Det framgår av en inventeringsrapport med namnet ”Ändå hugger man... Rapport från Ore Skogsrike 2017 med en analys av Sveaskogs naturvårdsambitioner” av Sebastian Kirppu, Helena Björnström och Bengt Oldhammer. De har gjort sitt arbete under sommaren och hösten på uppdrag av Naturskyddsföreningen i Rättvik. Det är en uppföljning av rapporten ”Ore Skogsrike – Ett levande skogslandskap i Rättviks kommun. Inventeringar av skyddsvärda skogar utförda under 2011–2013”.

- Sveaskogs naturvårdsprofil håller på att haverera. Deras skogsbruk strider mot bolagets miljömärkning (FSC) och riksdagens miljömål.

- Ägardirektiven för Sveaskog behöver ändras och här måste våra politiker sätta ner foten. Staten ska vara en förebild och Sveaskog måste skydda alla skogar med höga biologiska värden. Dessa krav måste alla seriösa politiker stå upp för. Skogsbrukets ekonomer kan inte få bestämma i den omfattning de gör idag. Ett enkelt beslut av regeringen kan utan kostnader i budgeten kraftig öka miljöhänsynen i Ore Skogsrike, säger Margareta Wikström.

Att Sveaskog är den dominerande markägaren i området borde kunna öka möjligheten till en snabb lösning menar Naturskyddsföreningen. Världsnaturfonden utsåg 2015 Ore Skogsrike till en Pärla, extra skyddsvärd och vacker natur i Sverige. Området har visat sig vara ett för Sverige och Västeuropa unikt skogslandskap med tallnaturskog. Naturvärdena finns dokumenterade i ett tiotal olika inventeringsrapporter.

För mer information
Margareta Wikström, 070-668 71 46, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Sebastian Kirppu 070-308 19 84, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Bengt Oldhammer 070-334 33 82, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Föreningen Skydda Skogen deltar sedan en tid tillbaka i ett samarbetsprojekt tillsammans med miljöorganisationer, forskare och naturvårdare från Finland och Ryssland. Det främsta syftet med detta är att skydda de sista skogarna med höga naturvärden i dessa länder, men också att utbyta erfarenheter och att utveckla ett samarbete sinsemellan för att driva naturvårdsarbetet framåt såväl nationellt som internationellt.

Under Almedalsveckan har Skydda Skogen anordnat en studieresa på Gotland där forskare och naturvårdare från dessa länder under experters ledning har guidats i Ojnareskogen på norra Gotland samt områdena däromkring som nu är aktuella för den föreslagna nationalparken Bästeträsk nationalpark.
- Naturen i Ojnareskogen med omnejd är världsunik med sin rika flora och varierade växtsamhällen. Många växtarter är endemiska och rödlistade och vissa av dem är extremt ovanliga eller finns inte ens i Finland eller Ryssland, säger Elena Glazkova, forskare på Komarovs botaniska institut i Sankt Petersburg och expert på floran vid öar och kustområden i Östersjön.

- Mosaiken av växtsamhällen inkluderar olika alvarsamhällen, gammeltallskogar, lövskogar med hög diversitet av kärlväxter, inklusive många arter av orkidéer. Alla dessa habitat är biologiskt värdefulla och måste omedelbart skyddas på en internationell nivå, säger Nadezhda Liksakova, specialist på växtsamhällen, Komarovs botaniska institut i Sankt Petersburg.

För att ta det hela ytterligare ett steg framåt inbjöds till detta evenemang även representanter från Center for Biological Diversity i USA.

Under ett par dagar bedrevs studier i fält. I Visby genomfördes ett seminarium under rubriken ”Varför skydd av Ojnareskogen och andra skogar med höga naturvärden är nödvändigt från såväl ett lokalt som ett globalt perspektiv”.

Den biologiska mångfalden är nu starkt tillbakapressad på de flesta håll i världen och enligt forskningen är det faktiskt det område där vi människor genom vår verksamhet överskrider den här planetens begränsningar som allra mest. När det gäller skogsekosystemen och utarmningen av den biologiska mångfalden där beror den utan tvekan till den absolut största delen på det storskaliga skogsbruket där de naturliga ursprungliga skogarna kalhuggs och ersätts av artfattiga plantager med endast ett trädslag från plantor framtagna på plantskolor. Resultatet blir en trädodling med mycket få likheter med en naturlig skog. I dessa odlingar har många av de arter som tidigare levde i skogen inte en chans att överleva.

- Det är viktigt att alla återstående gamla naturskogar med höga naturvärden nu skyddas för det finns så lite kvar av dem, säger Rhiannon Lewis-Stephenson, Center for Biological Diversity, Oakland, USA.

- Sverige har varit ett föregångsland när det gäller utvecklingen av metoder för att identifiera värdefulla nyckelbiotoper med sällsynta arter i skogen och den kunskapen är vida spridd och används flitigt i Finland och Ryssland idag. Trots detta saknas det ibland ett vidare perspektiv på skydd av natur i Sverige, vilket fallet med Ojnareskogen är ett tydligt bevis på. Denna naturliga hällmarkstallskog på alvarmark är helt klart ett unikt naturområde i hela Europa. Det finns inget liknande i Finland eller Ryssland och ett kalkbrott skulle förstöra det - på en internationell nivå - värdefulla området, säger biologen Olli Turunen från finska naturskyddsföreningen FANC.

Med anledning av det akuta läget för den biologiska mångfalden har nu ett antal miljöorganisationer, forskare och naturvårdare från ovanstående länder antagit en resolution för världens ursprungliga naturliga gammelskogar.

Presskontakt: Robert Svensson 076-135 76 00, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.