Login Form

Över 4000 växter, djur och svampar är hotade i Sverige. Det ska uppmärksammas genom en manifestation på Sergels torg måndag 22 maj. Då är det den biologiska mångfaldens dag och över 60 olika event sker runtom i Sverige.

Rebecka Le Moine, biolog och medlem i föreningen Skydda Skogen är initiativtagare till dagen och har peppat och engagerat folk runt om i Sverige att ordna aktiviteter. På manifestationen blir det talare, tyst minut för de utrotade arterna och poesi.

/>Manifestationen är ett samarbete mellan Föreningen Skydda Skogen och Klimataktion Sverige. Organisationerna Jordens Vänner, Naturskyddsföreningen, Fältbiologerna och Skiftet är med och ger sitt stöd.< /p>

Kristina Bäck från Skydda Skogen och en av dem som ordnar manifestationen säger:< /p>

-Ett av de största hoten mot arterna i Sverige är det storskaliga skogsbruket som förs. Riktiga skogar ersätts av gran- och tallplanteringar i rasande takt där färre arter kan leva.  Fåglar, djur och växter som tidigare har varit allmänna har blivit ovanliga. Det behöver bli mer känt.

Jana Eriksson som är aktiv i flera miljöorganisationer och också är med och ordnar manifestationen säger:

-En granplantage är lika mycket en skog som ett vetefält är en äng. Vi vill uppmärksamma att arter är hotade och dör ut och det är hög tid att våra politiker också gör det. Ansvariga politiker springer skogsindustrins ärenden och lyssnar gärna på industrins lobbyister.

Nina Naim från Klimataktion Sverige och en av initiativtagarna till manifestationen, säger att arbetet för biologisk mångfald och för att rädda klimatet hör ihop. Hon har varit med och bildat en grupp för biologisk mångfald inom Klimataktion.

-Klimatförändringar och hotet mot den biologiska mångfalden hör ihop. Natur med stor biologisk mångfald har hållbara ekosystem som lättare klarar av klimatförändringar.

Intiativtagarna till manifestationen säger att vi måste tänka på kommande generationer. Det kräver tuffare politiska beslut, bland annat om att skydda mer natur och att minska konsumtionen på jorden-  och det är bråttom. 

Preliminärt program för manifestationen:

  • Rebecka Le Moine, initiativtagare för dagen
  • Joakim Odelberg, programledare i Mitt i naturen< /li>
  • Lovisa Larsson, poet och skogsaktivist från Tiveden< /li>
  • Tyst minut för utrotade arter
  • Jonas Gren, poet
  • Andris Fågelviskare, fågelimitatör
  • Salamon Abresparr, Vice Ordförande i Naturskyddsföreningen
  • Staffan Lindberg, CO2-bantare
  • Robin från Skiftet håller kort tal och Skiftet visar sin gatuteater om skogen

Presskontakt: Kristina Bäck, Skydda Skogen 0704432819, Rebecka Le Moine, Skydda Skogen 0730736672

Pressmeddelande från Skydda Skogen 2017-05-15

Den 11/5 släpptes en rapport om skog från de europeiska vetenskapsakademiernas rådgivande organ. Rapporten har satts samman av ledande forskare från hela EU, och varnar mot avverkning av skog för att använda som bioenergi. Rapporten trycker också på vikten av att rädda de sista gammelskogarna för den biologiska mångfaldens och klimatresiliensens skull.

Rapporten konstaterar att det i vissa fall kan vara bra för klimatet med bioenergi från skog, om energin kommer från biprodukter inom industrin, från avverkningsrester (detta är dock dåligt för den biologiska mångfalden), eller i vissa fall från t ex Salix-odlingar som växer fort. Men att avverka hela träd för att använda som bioenergi ger negativa klimateffekter i lång tid framåt, särskilt i långsamväxande boreal skog. Anledningen är att det tar lång tid för skogen att växa upp igen och ta upp kol, och att ved ger högre koldioxidutsläpp per energienhet än olja. Dessutom framhåller rapporten att t ex solenergi är ett bättre alternativ.

"Detta bekräftar vad vi har sagt länge," säger David van der Spoel, talesperson i föreningen Skydda Skogen. "Sveriges skogsindustrier med sitt ensidiga fokus på bioenergi försöker få landet att bedriva en klimatpolitik som i själva verket har motsatt effekt. Politikerna måste sluta ge ekonomiska särintressen företräde framför att rädda klimatet och den biologiska mångfalden."

Rapporten rekommenderar också skogsbruket i norra Europa att omvandla barrmonokulturer till blandskog med högre andel löv. Detta har fördelar för biologisk mångfald, klimat (genom högre albedo, då mer solljus reflekteras bort), och produktion av ekosystemtjänster, även ved. Det bidrar också till riskspridning i ett varmare klimat - blandskog ger mindre risk för stormskador och insektsangrepp. Rapporten ifrågasätter också om kalhyggesbruket verkligen är det bästa även från ett ekonomiskt perspektiv.

Läs rapporten här: http://www.easac.eu/home/reports-and-statements/detail-view/article/multi-fun.html

Presskontakt: David van der Spoel, talesperson i Skydda Skogen: david.vanderspoel at skyddaskogen.se, 0703-157044
Elin Götmark, aktiv i Skydda Skogen: elin.gotmark at fripost.org, 0706-787423

En sammanfattning av rapporten på Svensksa finns här.

Idag uppmanar över 70 globala organisationer, varav sex svenska, i ett öppet brev till parlamentet och regeringen i Bangladesh och Indien att det stora kolkraftverket Rampal i Bangladesh stoppas. Kolkraftverket hotar Sundarbans, världens största mangroveskog, och miljontals människors levebröd står på spel.

Mangrove flora in the Sundarbans.
Mangroveskog i Sundarbans. Foto: Mohammad Rakibul Hasan

Sundarbans hyser en rik biologisk mångfald och är ett UNESCO världsarv. Här lever globalt hotade arter såsom den bengaliska tigern och gangesdelfinen. Mangroveskogen fungerar även som en kolsänka i sitt naturliga tillstånd och som en naturlig barriär mot återkommande cykloner, stormar och andra naturkatastrofer.

- Kolkraftverket Rampal utgör ett akut hot mot Sundarbans unika ekosystem och biologiska mångfald. Lokalbefolkningens rättigheter att nyttja mangroveskogens naturresurser riskeras. Politiskt anses kolkraftverket bidra till landets utveckling men denna utveckling sker på en enorm bekostnad av miljö och mänskliga rättigheter. Endast företag med vinstintressen gynnas, säger Wally Menne från Timberwatch Coalition i Sydafrika.

Kolkraftverket Rampal är ett statligt ägt energiprojekt i Bangladesh i samarbete med Indien. UNESCO:s världsarv och Internationella naturvårdsunionen IUCN har identifierat fyra allvarliga orosmoment gällande kolkraftsbygget: förorening av kolaska i luften, förorening från avloppsvatten och avfallsaska, ökad sjöfart och muddring, och ökad påverkan från industriell och annan relaterad infrastruktur. De rekommenderar att kolkraftverket Rampal stoppas. Samtidigt framhåller Bangladesh regering att modern teknik kan minska utsläppen.

- Så kallad modern teknik kan inte hålla föroreningarna på en minimal nivå. Under de senaste åren har fartyg lastade med kol sjunkit i Sundarbans floder och ett oljeutsläpp har redan skett. Istället för att bygga kolkraftverk som är förödande för klimatet, borde Indien och Bangladesh utveckla genuint förnyelsebara energikällor som respekterar miljön och gynnar alla invånare kring Sundarbans, säger Amanda Tas från svenska föreningen Skydda Skogen.

I det öppna brevet uppmanar organisationerna de politiska beslutsfattarna att omedelbart stoppa kolkraftverket Rampal och andra kommersiella projekt i och kring Sundarbans till förmån för förnyelsebar sol- och vindenergi. De uppmanar också Bangladeshs och Indiens regering att säkerställa och stödja människors rätt att protestera, även mot statliga utvecklingsprojekt. I januari möttes fredliga demonstranter för bevarandet av Sundarbans av tårgas och vattenkanoner där ca 100 människor skadades.

Läs det öppna brevet här (på engelska):

Läs hela pressmeddelandet inklusive kontaktuppgifter här.

Pressmeddelande 2017-04-07

Medan Bangladeshs premiärminister besöker regeringen i Indien, uppmanar över 70 globala organisationer investerare att sluta finansiera det planerade kolkraftverket Rampal i Bangladesh.

Organisationerna skriver idag i ett gemensamt brev till banker och investerare med kopplingar till kolkraftverket Rampal i Bangladesh att världens största mangroveskog, Sundarbans, hotas och miljontals människors levebröd står på spel.

Kolkraftverket Rampal på 1 320 MW är ett indiskt-bangladeshiskt statligt ägt energiprojekt initierat av Indiens National Thermal Power Corporation (NTPC) och Bangladesh Power Development Board genom företaget Bangladesh India Friendship Power Company. Projektet lånefinansieras av Indiens Export-Import (ExIm) Bank.

– Investerare med fonder i NTPC eller obligationer i Indiens Exim Bank måste inse vilket hot kolkraftverket Rampal utgör mot mangroveskogen Sundarbans och sluta finansiera klimatdestruktiv kolkraft och investera i förnyelsebar solenergi istället. Vi hoppas också att detta budskap når Bangladeshs och Indiens premiärministrar som träffas i dagarna för att utveckla samarbetet mellan länderna. De måste förstå att kol inte är ett alternativ och att bevarandet av Sundarbans inte är förhandlingsbart, säger Amanda Tas från föreningen Skydda Skogen, som är en av initiativtagarna till brevet.

Läs brevet här (på engelska).

Brevet till investerarna stöds av följande organisationer:
Abibiman Foundation, Ghana
AMIHAN National Federation of Peasant Women, Filippinerna
Asia Pacific Forum on Women, Law and Development (APWLD), Asia Pacific
BankTrack, International
Biofuelwatch, England/USA
Botswana Climate Change Network, Botswana
Friends of the Earth, Bosnien Herzegovina
CHAUKATH voluntary network of feminists, Nepal
Climate Action Network, International
Climate Litigation Network, Transnational
Conservatree, USA
Cordillera Women's Education Action Research Center (CWEARC), Filippinerna
Cultures of Resistance Network Foundation
EcoNexus, England
Ecoropa, Tyskland
Feminist League, Kazakhstan
Forum Environment and Development, Germany
Forum for Nature Protection NGO, Nepal
Foundation for GAIA, International
Fragile Planet Earth, Sydafrika
Friends of the Earth US, USA
Friends of the Siberian Forests, Ryssland
Friends of the Tamar Valley, England
Fältbiologerna, Sverige
GenderCC - Women for Climate Justice e.V., International
Genethics Foundation, Nederländerna
Global Environment Centre, Malaysia
Global Forest Coalition, International
Green IT. Uruguay
Greenpeace Ryssland
Grupo Para o Desenvolvimento da Mulher e Rapariga, Mozambique
IBON International
ICLEI Local Governments for Sustainability – Africa, Sydafrika
Institute for Planetary Synthesis, Switzerland
Janabhivyakti, Indien
Japan Tiger and Elephant Fund, Japan
Japan Tropical Forest Action Network (JATAN), Japan
Miljöförbundet Jordens Vänner, Sverige
Klimataktion Stockholm, Sverige
Korea Federation for Environmental Movements, Korea
Michael Underwood Agroforestry Associates Africa, Sydafrika
Mom Loves Taiwan Association, Taiwan
National Indigenous Women Forum, Nepal
NCA-Afghanistan, Afghanistan
New Wind Association, Finland
Next Big Thing Movement, Inc, USA
Oil Change International
Performing Animal Welfare Society (PAWS), USA
Persatuan Kesedaran Komuniti Selangor (EMPOWER), Malaysia
Planetary Association for Clean Energy (PACE), Canada
Skydda Skogen, Sverige
PUSH Sverige
Quercus- National Association for Nature Conservation, Portugal
Rainbow Eco-Farm and Training Center NPO, Sydafrika
Re-nourish, USA
Rettet den Regenwald, Tyskland
Rewild, Sydafrika
Rutale Development Association, Afrika
Students for a Just and Stable Future, USA
SustainUS, USA
Naturskyddsföreningen, Sverige
Tanzania Youth Coalition, Tanzania
TFINS, India
Thanal, India
The Endangered Wildlife Trust, South Africa
Timberwatch Coalition, South Africa
WECF Women Engage for a Common Future, International
Wildlife Impact, USA
Women's Environment & Development Organization (WEDO), International
World Heritage International, Nederländerna
YouthNet for Climate Justice, Bangladesh

Vid frågor, kontakta:
Amanda Tas,
Skydda Skogen
E-post: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.   
Mobil: +46 73-5860099
www.skyddaskogen.se

Wally Menne (engelskspråkig)
Timberwatch Coalition, South Africa
E-post: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Mobil: +27 (0) 82 4442083
www.timberwatch.org.za

Pressmeddelande 2017-01-16

Enligt certifieraren DNV GL har Holmen Skog fått en allvarlig avvikelse från FSC-certifieringen. Avvikelsen lyder:
"Vid upprepade tillfällen har höga naturvärden missats i planeringen av trakter som ska slutavverkas. Ett par av dessa har konstaterats hålla nyckelbiotopklass. Detta har gjorts på Distrikt Örnsköldsvik i Strömsunds kommun." Holmen har tre månader på sig att korrigera denna brist.

Skydda Skogen inventerade avverkningsanmälda skogar på Holmens marker i Strömsunds kommun sommaren 2016 och fann att flera av dem hade höga naturvärden. De klagomål som föreningen upprättade efter resan ligger till grund för DNV GL:s beslut.

Det bygger också vidare på inventeringar i samma område som Fältbiologerna gjorde 2014, där det visade sig att Holmen hade avverkningsanmält flera skogar med nyckelbiotopskvalitet. Fältbiologernas klagomål till DNV GL resulterade den gången i att Holmen ansågs ha gjort en mindre avvikelse från FSC-kriterierna.

Nu hoppas Skydda Skogen att Holmen förbättrar sina naturvärdesbedömningar, så att inga fler skogar med höga naturvärden riskerar att avverkas. Sverige är långt ifrån att ha skyddat så mycket skog som krävs för att bevara den biologiska mångfalden i skogen. Om vi ska kunna nå de nationella miljömålen och FN:s Aichimål har vi inte råd att förlora en enda av de få skogar med höga naturvärden som fortfarande finns kvar.

Presskontakt: Elin Götmark, talesperson för Skydda Skogen, 0706787423, elin.gotmark (at) fripost.org