Login Form

Pressmeddelande från Skydda Skogen 2016-09-05

Bara drygt 4 procent av den totala produktiva skogsarealen har ett långsiktigt skydd, och bara 2 procent av skogarna nedom gränsen för fjällnära skog. Då är det chockerande att höra landsbygdsministern hävda att det skulle vara fel att skydda mer skog och, med mycket luddiga ordval, pratar om att: "det handlar om att utveckla ny teknik".

De kvarvarande oskyddade skogarna med höga naturvärden avverkas i en mycket snabbare takt än det bildas nya naturreservat. Bara några procent oskyddad skog med höga naturvärden återstår i Sverige; uppskattningarna varierar mellan 3.7 och 6.3% av den produktiva skogen. Ledande forskare menar att 20 procent av den produktiva arealen måste undantas från skogsbruk helt för att vi ska ha chans att nå miljömålen för skogen. Regeringen har dessutom i dagarna beslutat att ratificera Nagoya protokollet där vi förpliktar oss att långsiktigt skydda minst 17% av landets yta, i ekologiskt representativa naturtyper, för att bevara den biologiska mångfalden. Det är uppenbart att regeringen talar med kluven tunga - vem ska vi tro på?

Det finns sådan brist på skyddsvärda skogar att forskarna menar att vi både måste ge samtliga kvarvarande värdekärnor (biologiskt värdefulla skogar) skydd, samtidigt som vi skyddar yngre naturskog som behöver restaureras under en lång tid framöver. Det är då mycket kontroversiellt att landsbygdsministern och regeringen skickar ut signaler om att skyddsbehovet kan lösas på annat -–  ospecificerat -– sätt.

Det finns vad vi vet inga studier som visar att mängden skyddad areal kan minskas drastiskt från de 20% som forskningen anger, det är snarare tvärtom så att ny forskning visar att behoven av skogsskydd är stort. Det finns absolut inga studier som visar att det skulle vara bra för den biologiska mångfalden att gå in och hämta virke även i våra få procent kvarvarande och oskyddade gammelskogar och så kallade kontinuitetsskogar, det vill säga skogar som inte kalhuggits förut. Att en rödgrön regering har så liten förståelse för skogsekosystemen och för vikten av att bevara biologisk mångfald är minst sagt skrämmande. Det har dock visats under sommaren att lobbyisterna från skogsindustrierna har stort inflytande över regeringspolitiken.

Ratificering av Nagoyaprotokollet ger oss dock en strimma hopp. Nu hoppas vi att regeringen kavlar upp ärmarna, och ger Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket i uppdrag att skyndsamt implementera de av riksdagen beslutade miljömålen såsom "levande skogar", "ett rikt växt- och djurliv" samt "begränsad klimatpåverkan". Alla dessa kräver fler skyddade områden, starkt minskat uttag av råvaror, samt omställning av plantageskogsbruk till naturnära skötselmetoder. Upp till bevis nu.

David van der Spoel, talesperson Skydda Skogen, 0703157044
Elin Götmark, talesperson Skydda Skogen, 0706787423

Pressmeddelande 2016-07-18

Föreningen Skydda Skogen har i juli inventerat på Holmen Skogs marker i Ströms Vattudal i Jämtland. Inventeringen är en uppföljning av en tidigare granskning och visar att bolaget fortfarande inte sköter sig – de har fortsatt avverkningsanmäla skyddsvärda skogar. Detta i ett läge där all gammal skog som vi har kvar i Sverige är ovärderlig om vi ska ha någon chans att bevara den biologiska mångfalden i skogen.

Sommaren 2014 inventerade Fältbiologerna avverkningsanmälda skogar på Holmen Skogs mark i Ströms Vattudal i Jämtland. De fann att många av dessa hade höga naturvärden.

- Skogsstyrelsen besökte områdena efteråt och klassade flera av dem som nyckelbiotoper, vilket bekräftade vår bedömning, säger Kerstin Månsson, som var med på den första inventeringen. Det är väldigt dåligt att Holmens egna inventerare inte bedömde att skogarna hade nyckelbiotopsklass!

Holmen fick en tillsägelse (mindre avvikelse) för att de brutit mot reglerna i miljömärkningen FSC genom att avverka skogar med höga naturvärden. Nu har föreningen Skydda Skogen gjort återbesök i samma trakter och inventerat skogar som Holmen avverkningsanmält efter att de fick tillsägelsen.

- Mycket av det Holmen vill hugga ner har höga naturvärden, säger Ellinor Delin, aktiv i Skydda Skogen, som varit med på årets inventering. Uppenbarligen har Holmen inte bättrat sig tillräckligt mycket, vilket är allvarligt. En gammal skog som avverkas går inte att ersätta igen på många hundra år.

Det moderna skogsbruket har omvandlat största delen av den svenska skogen från ett naturligt ekosystem med en blandning av trädarter, träd i olika åldrar och rikligt med döda och förmultnande träd till trädplantager med planterade tallar eller granar i samma ålder. I en naturlig skog finns det en väldig mångfald av djur och växter som alla har sin speciella plats att leva på. När skogen ersätts av ett kalhygge förstörs ekosystemet.

- Det är en sorglig syn att färdas längs vägarna i skogen, säger Ellinor Delin. Ofta hade vi inga problem att hitta till det avverkningsanmälda området eftersom det i princip var den enda skogen som stod kvar, kantad av hyggen och ungskogar.

Det är bara några få procent av Sveriges skogar som fortfarande är gamla naturskogar. I Ströms Vattudal, liksom i många andra fjällnära områden, finns det fortfarande kvar en hel del gammal naturskog eftersom det tidigare var svårt att avverka i den oländiga terrängen och att flotta ut virket. Också här är stora delar av skogen hårt sargad av skogsbruket men den skog som finns kvar är ofta väldigt fin.

- Detta är bara ett av många exempel på att den svenska skogsbruksmodellen inte fungerar, säger Elin Götmark, talesperson i Skydda Skogen, som också varit med på årets inventering. Flera av områdena vi besökte borde aldrig ha avverkningsanmälts av Holmen. Det svenska miljömålet Levande Skogar kan inte nås om gamla skogar med höga naturvärden fortsätter att avverkas – det finns inte mycket gammelskog kvar i Sverige och den vi har måste vi vara rädda om!

Presskontakt:
Elin Götmark, talesperson i Skydda Skogen (0706787423, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.)
Ellinor Delin, aktiv i Skydda Skogen (0727200917, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.)

P1040250

Flera miljöorganisationer från hela världen kräver idag i ett öppet brev till Energimyndigheten att myndighetens avtal om kolkrediter med det norska skogsbolaget Green Resources i Uganda ska upphöra omedelbart.

Energimyndigheten kritiseras för att de köper kolkrediter från ett stort trädplanteringsprojekt i Kachung i Uganda. Myndigheten har skrivit under ett 20-årigt avtal, värt drygt 36 miljoner kronor, med Green Resources. De ca 6000 bönder som tidigare har brukat markerna eller haft bete där har tvingats bort från sina marker. De har förlorat sina inkomstkällor och flera har gripits, fängslats eller fått sina djur beslagtagna.

- Green Resources omvandlar gräsmarker, savann och småskaliga jordbruksmarker till plantager med främmande och invasiva trädarter. Detta har en förödande påverkan på den naturliga miljön och de ekosystemtjänster som den bidrar med, säger Wally Menne från Timberwatch i Sydafrika.

Amanda Tas från svenska organisationen Skydda Skogen tillägger: - Det råder dessutom osäkerhet kring skogsplantagers potential att ta upp kol. Studier visar att det finns ett samband mellan kolminskning i ekosystem bestående av plantager till skillnad från naturliga skogar.

- Det effektivaste sättet att motverka klimatförändringarna är att undvika utsläpp av kol från alla källor, säger Simone Lovera, chef på Global Forest Coalition. Det vill säga upphöra med användandet av fossila bränslen. Utsläpp kan också undvikas genom att skydda naturliga ekosystem från markanvändning men de kan inte kompensera för fortsatta utsläpp från andra källor orsakade av människan.

Energimyndigheten och den svenska regeringen uppmanas, av brevets undertecknare, att minska sina växthusgasutsläpp nationellt genom minskad energiförbrukning och ökad energieffektivisering istället för att stödja ”land-grabbing” i utvecklingsländer. Kolförrådet i de svenska skogarna kan också bevaras och öka genom att skydda äldre naturliga skogar och restaurera skogar till ett mer naturligt tillstånd.

- Bevisen talar sitt tydliga språk, och detta har bekräftats av forskare under många år, säger Kristen Lyons, lektor och forskardocent vid Oakland Institute. Green Resources misslyckas rejält med att leva upp till omvärldens förväntningar på sociala och miljömässigt ansvarsfulla former av utveckling. Energimyndigheten riskerar att förstöra sin offentliga image genom att associeras med denna tvivelaktiga verksamhet.

Det öppna brevet till Energimyndigheten kan läsas här (på engelska).

Mer ingående information kan läsas i “Impacts of Green Resources’ tree plantations at Kachung, Uganda” (på engelska).

Oakland Institute rapport “The Darker Side of Green” (2014).

För mer information, kontakta:

Amanda Tas, Skydda Skogen (www.skyddaskogen.se), Mobil: +46 73 5860099, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Wally Menne, Timberwatch (www.timberwatch.org), Mobil: +27 82 444 2083,Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Dr. Kristen Lyons, lektor och forskardocent, Oakland Institute (www.oaklandinstitute.org), Mobil: +61 437 332 732, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Simone Lovera, Executive Director, Global Forest Coalition (www.globalforestcoalition.org) Mobil: +595-981-407375 (Paraguay), Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

 Kachung1
Tallpllantage i Kachung. Inhemska arter har fått ge plats för monokulturer av tall och eucalyptus. Foto: Kristen Lyons.
 Kachung2
Ett av de många möten som hölls med lokala samhällen påverkade av Green Resources tillsammans med Oakland Institutes forskargrupp. Här ges byborna information om en djuplodande rapport baserad på intervjuer med över 170 personer påverkade av Green Resources. Foto: Emma Karake.
 Kachung3
Green Resources personal som arbetar för den lokala samhällsutvecklingen tillsammans med Dr. Peter Westoby från Universitetet i Queensland. Forskningsgruppen från Queensland spenderade långa perioder i fält, inklusive genomförde upprepade intervjuer med företagspersonal från Green Resources. Foto: Kristen Lyons.

Pressmeddelande Skydda Skogen 2016-06-17

Hur ska vi förhålla oss till skogen för att bäst bemöta hotet om klimatförändringar? Skogsindustrierna har länge påstått att vi bör bruka skogen så hårt som möjligt för att rädda klimatet - ett budskap som råkar sammanfalla med deras ekonomiska intressen. Deras kampanjhemsida påstår till och med att ju fler smörknivar i trä som du köper, desto bättre mår klimatet. Nu lanserar föreningen Skydda Skogen hemsidan http://klimatetochskogen.nu, som med vetenskapliga källor visar bristerna i skogsindustrins argument.

tallskog-dalarna-ojeFör att rädda klimatet behöver vi skära ner på utsläppen av koldioxid omedelbart, och för klimatet spelar det på kort sikt ingen roll om koldioxiden kommer från förbränning av ved eller olja. När skog avverkas frigörs den koldioxid som tagits upp och det tar lång tid för kollagret i skogen att byggas upp igen. Till det kommer att produktionsskogar generellt har ett lägre kollager än gamla naturskogar. Faran är då att genom att fortsätta släppa ut kol här och nu, även om det är från bränslen som är förnybara på sikt, kommer vi närmare och närmare de tröskelvärden som leder till oåterkalleliga klimatförändringar. Det bästa sättet att hindra att vi når de tröskelvärdena är att drastiskt skära ner på koldioxidutsläpp samtidigt som vi maximerar kolinlagringen.

-- I ett globalt perspektiv ger den "bioekonomi" som näringslivet förespråkar fel signal: att vi kan fortsätta med business-as-usual, bara vi ersätter olja med biobränslen, säger David van der Spoel, talesperson för Skydda Skogen. I själva verket behöver vi skära ner vår totala energi- och materialanvändning, inklusive biobränslen, för att hålla oss inom ekosystemens gränser. Om tillgången på biobränslen är begränsad måste samhället prioritera vad som är viktigast att använda dem till.

Vad finns då för lösningar? Vi behöver effektivisera och minska användningen av material och energi, exempelvis genom att göra hus energineutrala, och förhindra att vinsterna i effektivisering äts upp av ny konsumtion. I skogsbruket bör vi långsiktigt skydda gamla naturskogar, som innehåller de största kollagren, och prioritera att använda trä till långlivade produkter som hus istället för kortlivade energikrävande produkter som papper och förpackningar (20-25 % av Sveriges energi används i skogsindustrin). Vi bör också övergå till blandskog istället för barrmonokulturer, eftersom lövträd kyler klimatet mer än barrträd. Det skulle också gynna skogens biologiska mångfald, som är viktig att värna bland annat eftersom den ökar motståndskraften mot klimatförändringarnas effekter. Slutligen måste vi skörda träd på ett sätt som bevarar så mycket som möjligt av kolet i skogsmarken genom plockhuggning och ett naturnära skogsbruk – alltså inte kalhyggen.

Informationen på webbsidan borde snarast användas till omprioriteringar i klimatarbetet i Sverige och EU om vi på allvar vill efterlämna en planet som det går att leva på.

Presskontakt:
David van der Spoel, talesperson i Skydda Skogen
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den., 0703157044
Elin Götmark, talesperson i Skydda Skogen
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den., 0706787423

Pressmeddelande från Skydda skogen 2016-02-25

Skogsstyrelsen ska verka för två jämställda mål, produktionsmålet och miljömålet. Då är det mycket olyckligt att regeringen utser Herman Sundqvist till generaldirektör, som så tydligt står endast för produktionssidan i skogsbruket. Skydda Skogen känner en stark oro inför vad som nu kan komma att hända inom den svenska skogen och det svenska skogsbruket.

Läget för växt- och djurlivet i Sveriges skogar är idag alarmerande med runt 2000 rödlistade skogsarter och snabbt minskande areal skogar med höga naturvärden. Skogsbruket följer inte EU:s miljölagstiftning, avverkar skyddsvärda skogar och lever inte upp till de svenska miljömålen. Att regeringen då väljer att utse en av de mest kontroversiella företrädarna för skogsbruket och skogsindustrin tyder på mycket dåligt omdöme och på att skogsnäringen nu flyttat fram sina positioner inom regeringen och den statliga skogssektorn.

Sundqvist har varit anställd på det statliga bolaget Sveaskog, som har hela svenska folket som ägare. Men hans uppträdande har knappast speglat uppfattningen bland allmänheten, där majoriteten enligt opinionsundersökningar anser att den svenska skogens biologiska mångfald ska bevaras och att skogen främst ska användas till detta syfte. Istället har Sundqvist drivit opinionsbildning för skogsindustrin och uttryckt sig negativt om den ideella naturvården.

Ett exempel på Sundqvists agerande: miljöhänsynen på hyggen är viktig för den biologiska mångfalden, och i det ingår naturligtvis att hänsynen får stå kvar. Men i ett domslut från 2015 i Sundsvalls kammarrätt (mål 3312-13) ville Sveaskog gå tillbaka och avverka en gammal hänsynsyta åtta år efter avverkning, men fick avslag av rätten. Sundqvist, som uttalade sig för Sveaskog, fann tanken på att hänsynen skulle stå kvar under hela omloppsperioden "svindlande". Vill vi ha den attityden hos Skogsstyrelsens generaldirektör?

Skogsindustrin, med Sundqvist i spetsen, har lobbat hårt för att sprida idén att intensivt skogsbruk och kalhyggen är bra för klimatet (vilket också råkar gynna skogsindustrins ekonomiska intressen). Men många ledande forskare håller inte med. En ny artikel i Science säger t ex att "250 års skogsskötsel i Europa har inte kylt klimatet". Vi måste istället minska vår totala konsumtion - att hugga ner en skog och göra papper av den släpper ut koldioxid och gynnar knappast klimatet. Sundqvist låtsas att det finns en vetenskaplig konsensus kring det intensiva skogsbrukets klimatpåverkan, och kallar dem i miljörörelsen som pekar på den motsatta forskningen för "klimatförnekare", trots att dessa har som mål just att minska klimatförändringarna.

Sundqvist har mycket att bevisa innan han kan få förtroende från miljörörelsen, och vi hoppas att regeringen trots denna oroväckande signal tar miljöproblemen i skogen på allvar.

Elin Götmark, talesperson för Skydda Skogen (070-6787423, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.)
David van der Spoel, styrelseledamot i Skydda Skogen (0703-157044, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.)

sveaskog b olin

Så här såg Sveaskogs skogsbruk ut under Herman Sundqvist (foto från Norrbotten 2014 av Björn Olin).