Login Form

Bilden av Sverige som föregångsland för hållbart skogsbruk sprack när forskare, skogsexperter och representanter från miljöorganisationer från Ryssland, Finland och England besökte hotade naturskogar i Vildmarksriket och Ore Skogsrike i Dalarna under den gångna veckan. Den stora efterfrågan på bioenergi och “hållbara” skogsprodukter ökar vilket riskerar att ge efterdyningar i den redan hårt exploaterade svenska skogen. Internationellt marknadsförs det svenska skogsbruket som världens mest hållbara och miljövänliga modell. 

Några av Europas största skogsbolag och exportörer av skogsprodukter kommer från Sverige, så som SCA, Stora Enso, Sveaskog och Holmen skog. Mer än hälften av den svenska skogsmarken är FSC-certifierad, vilket ska garantera att miljöer för hotade arter skyddas, att gammelskogar bevaras och att skogsbruket är långsiktigt hållbart och tar hänsyn till exempelvis vatten, biologisk mångfald, klimatet och sociala värden.

Experter och representanter från Ryssland, Finland och England färdades i bil genom hårt exploaterade svenska skogslandskap där plantager och unga skötta produktionsskogar ersatt den naturliga skogen. Målet var att resa till skogslandskap där relativt många skyddsvärda skogar återstår. Naturskogen på Brännvinsberget som ingår i Ore Skogsrike är planerad för avverkning av det statliga FSC-certifierade skogsbolaget Sveaskog, trots att området är en livsmiljö för en lång rad rödlistade arter och lokala naturvårdare funnit över 40 olika så kallade signalarter i området, det vill säga arter som visar att skogen har höga naturvärden.

Olli Turunen, skogsexpert från naturvårdsorganisationen FANC i Finland: ”I Sverige avverkas fortfarande sådana skogar som redan för 20 år sedan skulle ha skyddats som reservat på samma breddgrad i Finland. De svenska FSC-certifierade skogsbolagen verkar helt oförmögna att känna igen och skydda skogar med höga naturvärden. I Finland har vi uttrycket “Jopa sokea kana näkee sen persesilmällä”, vilket i detta sammanhang betyder att även en blind kan se att detta är områden med höga naturvärden och måste skyddas.

Naturvårdsexperten Olga IIjina från organisationen SPOK i ryska Karelen: ”Den svenska lagstiftningen och skyddet av arter och deras livsmiljöer framstår som mycket svagt i ljuset av att det är tillåtet att förstöra så värdefulla skogar som vi sett exempel på här i Dalarna. Den svenska modellen av skogsbruk marknadsförs som den bästa och mest hållbara i hela världen, men inte ens rödlistade arter kopplade till dessa habitat har ett strikt lagskydd i Sverige.”

Vildmarksriket och Ore skogsrike är två skogslandskap nedom fjällregionen som har en för Sverige ovanligt hög koncentration av skogar med höga naturvärden varför experter menar att de är extra viktiga att skydda som referensområden och för funktionellt naturskydd. Experterna är upprörda över Sverige inte ens är förmögna att skydda de allra mest skyddsvärda landskapen, livsmiljöerna och arterna.

Naturvårdsexperten AnastasiyaPhilippova från NeoEcoProject i ryska Leningrad regionen säger: ”De besökta skogsområdena och landskapsavsnitten Ore skogsrike och Vildmarksriket, vars naturvärden redan kartlagts av svenska naturvårdsexperter och forskare, måste definitivt undantas från skogsbruk och korrekta åtgärder tas för att säkra långsiktigt skydd. Det finns fortfarande ett hot både mot oskyddade skogar med höga naturvärden i Sverige, men konstigt nog även mot en del områden som idag är undantagna från skogsbruk som frivilliga avsättningar. Det är chockerande att även områden som redan avsatts som frivilliga avsättningar inom ramen för FSC när som helst kan bytas ut och avverkas, något som måste utredas och justeras.”

Användningen och efterfrågan på så kallade biobränslen från skogen ökar. Svenska skogsbolag garanterar att dessa produkter kommer från hållbart skogsbruk. Detta ifrågasätts av deltagarna på exkursionen i svensk skog.

Mark Olden från miljöorganisationen Fern i England: ”Dalarnas kvarvarande oskyddade bitar av skyddsvärd skog är hotade och dyrbara livsmiljöer och sällsynta arter förstörs av pågående skogsbruk. Verkligheten i skogen är långt ifrån den bild av hållbart skogsbruk som skogsnäringen och industrin marknadsför. De svenska skogslandskap som ur en ekologisk synvinkel redan är överutnyttjade för massa- och pappersproduktion, hotas nu ytterligare om de dessutom ska föda Europas växande användning av bioenergi från skogen.

Kontakt:

  • Olli Turunen (Finland): Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
  • Olga IIjina (Ryssland): Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
  • AnastasiyaPhilippova (Ryssland): Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
  • Viktor Säfve (Sverige): Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
  • Mark Olden (England): Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Bakgrund om Vildmarksriket och Ore skogsrike

Vildmarksriket:

2010 slutfördes på uppdrag av de tre kommunerna Mora, Leksand och Vansbro en inventering av de skogliga naturvärdena i Vildmarksriket (50 000 hektar). Det var då ett ur naturskyddssynpunkt till stora delar terra incognita - okänt land. Inventeringen visade att det fanns minst 17 procent skyddsvärda skogar, varav de flesta var okända för markägarna. Idag är 12 procent skyddat eller på väg att skyddas i olika former. Resterande skyddsvärda naturskogar, främst med tall, är under avverkning  av bland annat FSC-certifierade bolagen Bergvik Skog AB/StoraEnso. 

Världsnaturfonden utsåg glädjande nog Vildmarksriket till en av Sveriges pärlor 2013.

Leksands kommuns sida om Vildmarksriket

https://www.youtube.com/watch?v=Bb-hdAGSh9g

Vildmarksriket.pdf

Översiktskarta Vildmarksriket

 

Ore Skogsrike:

2013 publicerades en rapport från Ore Skogsrike (50 000 hektar) i norra delen av Rättviks kommun, ett av Nordeuropas mest skyddsvärda och intakta landskap med tallnaturskogar. Bland annat FSC-certifierade Sveaskog planerar i skrivande stund omfattande avverkningar i skyddsvärda naturskogar, med i vissa fall 40 rödlistade arter och signalarter, t ex Brännvinsberget. 

Världsnaturfonden utsåg 2015 Ore Skogsrike till en av Sveriges pärlor.

Oreskogen.pdf

Ore skogsrike på första plats för Dalarna i WWF:s omröstning av svenska pärlor 2015

 

Klimatet och skogen - hur hänger de ihop?

Läs mer på www.klimatetochskogen.nu


Pressmeddelande från Skydda Skogen 2016-09-05

Bara drygt 4 procent av den totala produktiva skogsarealen har ett långsiktigt skydd, och bara 2 procent av skogarna nedom gränsen för fjällnära skog. Då är det chockerande att höra landsbygdsministern hävda att det skulle vara fel att skydda mer skog och, med mycket luddiga ordval, pratar om att: "det handlar om att utveckla ny teknik".

De kvarvarande oskyddade skogarna med höga naturvärden avverkas i en mycket snabbare takt än det bildas nya naturreservat. Bara några procent oskyddad skog med höga naturvärden återstår i Sverige; uppskattningarna varierar mellan 3.7 och 6.3% av den produktiva skogen. Ledande forskare menar att 20 procent av den produktiva arealen måste undantas från skogsbruk helt för att vi ska ha chans att nå miljömålen för skogen. Regeringen har dessutom i dagarna beslutat att ratificera Nagoya protokollet där vi förpliktar oss att långsiktigt skydda minst 17% av landets yta, i ekologiskt representativa naturtyper, för att bevara den biologiska mångfalden. Det är uppenbart att regeringen talar med kluven tunga - vem ska vi tro på?

Det finns sådan brist på skyddsvärda skogar att forskarna menar att vi både måste ge samtliga kvarvarande värdekärnor (biologiskt värdefulla skogar) skydd, samtidigt som vi skyddar yngre naturskog som behöver restaureras under en lång tid framöver. Det är då mycket kontroversiellt att landsbygdsministern och regeringen skickar ut signaler om att skyddsbehovet kan lösas på annat -–  ospecificerat -– sätt.

Det finns vad vi vet inga studier som visar att mängden skyddad areal kan minskas drastiskt från de 20% som forskningen anger, det är snarare tvärtom så att ny forskning visar att behoven av skogsskydd är stort. Det finns absolut inga studier som visar att det skulle vara bra för den biologiska mångfalden att gå in och hämta virke även i våra få procent kvarvarande och oskyddade gammelskogar och så kallade kontinuitetsskogar, det vill säga skogar som inte kalhuggits förut. Att en rödgrön regering har så liten förståelse för skogsekosystemen och för vikten av att bevara biologisk mångfald är minst sagt skrämmande. Det har dock visats under sommaren att lobbyisterna från skogsindustrierna har stort inflytande över regeringspolitiken.

Ratificering av Nagoyaprotokollet ger oss dock en strimma hopp. Nu hoppas vi att regeringen kavlar upp ärmarna, och ger Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket i uppdrag att skyndsamt implementera de av riksdagen beslutade miljömålen såsom "levande skogar", "ett rikt växt- och djurliv" samt "begränsad klimatpåverkan". Alla dessa kräver fler skyddade områden, starkt minskat uttag av råvaror, samt omställning av plantageskogsbruk till naturnära skötselmetoder. Upp till bevis nu.

David van der Spoel, talesperson Skydda Skogen, 0703157044
Elin Götmark, talesperson Skydda Skogen, 0706787423

Pressmeddelande Skydda Skogen 2016-06-17

Hur ska vi förhålla oss till skogen för att bäst bemöta hotet om klimatförändringar? Skogsindustrierna har länge påstått att vi bör bruka skogen så hårt som möjligt för att rädda klimatet - ett budskap som råkar sammanfalla med deras ekonomiska intressen. Deras kampanjhemsida påstår till och med att ju fler smörknivar i trä som du köper, desto bättre mår klimatet. Nu lanserar föreningen Skydda Skogen hemsidan http://klimatetochskogen.nu, som med vetenskapliga källor visar bristerna i skogsindustrins argument.

tallskog-dalarna-ojeFör att rädda klimatet behöver vi skära ner på utsläppen av koldioxid omedelbart, och för klimatet spelar det på kort sikt ingen roll om koldioxiden kommer från förbränning av ved eller olja. När skog avverkas frigörs den koldioxid som tagits upp och det tar lång tid för kollagret i skogen att byggas upp igen. Till det kommer att produktionsskogar generellt har ett lägre kollager än gamla naturskogar. Faran är då att genom att fortsätta släppa ut kol här och nu, även om det är från bränslen som är förnybara på sikt, kommer vi närmare och närmare de tröskelvärden som leder till oåterkalleliga klimatförändringar. Det bästa sättet att hindra att vi når de tröskelvärdena är att drastiskt skära ner på koldioxidutsläpp samtidigt som vi maximerar kolinlagringen.

-- I ett globalt perspektiv ger den "bioekonomi" som näringslivet förespråkar fel signal: att vi kan fortsätta med business-as-usual, bara vi ersätter olja med biobränslen, säger David van der Spoel, talesperson för Skydda Skogen. I själva verket behöver vi skära ner vår totala energi- och materialanvändning, inklusive biobränslen, för att hålla oss inom ekosystemens gränser. Om tillgången på biobränslen är begränsad måste samhället prioritera vad som är viktigast att använda dem till.

Vad finns då för lösningar? Vi behöver effektivisera och minska användningen av material och energi, exempelvis genom att göra hus energineutrala, och förhindra att vinsterna i effektivisering äts upp av ny konsumtion. I skogsbruket bör vi långsiktigt skydda gamla naturskogar, som innehåller de största kollagren, och prioritera att använda trä till långlivade produkter som hus istället för kortlivade energikrävande produkter som papper och förpackningar (20-25 % av Sveriges energi används i skogsindustrin). Vi bör också övergå till blandskog istället för barrmonokulturer, eftersom lövträd kyler klimatet mer än barrträd. Det skulle också gynna skogens biologiska mångfald, som är viktig att värna bland annat eftersom den ökar motståndskraften mot klimatförändringarnas effekter. Slutligen måste vi skörda träd på ett sätt som bevarar så mycket som möjligt av kolet i skogsmarken genom plockhuggning och ett naturnära skogsbruk – alltså inte kalhyggen.

Informationen på webbsidan borde snarast användas till omprioriteringar i klimatarbetet i Sverige och EU om vi på allvar vill efterlämna en planet som det går att leva på.

Presskontakt:
David van der Spoel, talesperson i Skydda Skogen
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den., 0703157044
Elin Götmark, talesperson i Skydda Skogen
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den., 0706787423

Pressmeddelande 2016-07-18

Föreningen Skydda Skogen har i juli inventerat på Holmen Skogs marker i Ströms Vattudal i Jämtland. Inventeringen är en uppföljning av en tidigare granskning och visar att bolaget fortfarande inte sköter sig – de har fortsatt avverkningsanmäla skyddsvärda skogar. Detta i ett läge där all gammal skog som vi har kvar i Sverige är ovärderlig om vi ska ha någon chans att bevara den biologiska mångfalden i skogen.

Sommaren 2014 inventerade Fältbiologerna avverkningsanmälda skogar på Holmen Skogs mark i Ströms Vattudal i Jämtland. De fann att många av dessa hade höga naturvärden.

- Skogsstyrelsen besökte områdena efteråt och klassade flera av dem som nyckelbiotoper, vilket bekräftade vår bedömning, säger Kerstin Månsson, som var med på den första inventeringen. Det är väldigt dåligt att Holmens egna inventerare inte bedömde att skogarna hade nyckelbiotopsklass!

Holmen fick en tillsägelse (mindre avvikelse) för att de brutit mot reglerna i miljömärkningen FSC genom att avverka skogar med höga naturvärden. Nu har föreningen Skydda Skogen gjort återbesök i samma trakter och inventerat skogar som Holmen avverkningsanmält efter att de fick tillsägelsen.

- Mycket av det Holmen vill hugga ner har höga naturvärden, säger Ellinor Delin, aktiv i Skydda Skogen, som varit med på årets inventering. Uppenbarligen har Holmen inte bättrat sig tillräckligt mycket, vilket är allvarligt. En gammal skog som avverkas går inte att ersätta igen på många hundra år.

Det moderna skogsbruket har omvandlat största delen av den svenska skogen från ett naturligt ekosystem med en blandning av trädarter, träd i olika åldrar och rikligt med döda och förmultnande träd till trädplantager med planterade tallar eller granar i samma ålder. I en naturlig skog finns det en väldig mångfald av djur och växter som alla har sin speciella plats att leva på. När skogen ersätts av ett kalhygge förstörs ekosystemet.

- Det är en sorglig syn att färdas längs vägarna i skogen, säger Ellinor Delin. Ofta hade vi inga problem att hitta till det avverkningsanmälda området eftersom det i princip var den enda skogen som stod kvar, kantad av hyggen och ungskogar.

Det är bara några få procent av Sveriges skogar som fortfarande är gamla naturskogar. I Ströms Vattudal, liksom i många andra fjällnära områden, finns det fortfarande kvar en hel del gammal naturskog eftersom det tidigare var svårt att avverka i den oländiga terrängen och att flotta ut virket. Också här är stora delar av skogen hårt sargad av skogsbruket men den skog som finns kvar är ofta väldigt fin.

- Detta är bara ett av många exempel på att den svenska skogsbruksmodellen inte fungerar, säger Elin Götmark, talesperson i Skydda Skogen, som också varit med på årets inventering. Flera av områdena vi besökte borde aldrig ha avverkningsanmälts av Holmen. Det svenska miljömålet Levande Skogar kan inte nås om gamla skogar med höga naturvärden fortsätter att avverkas – det finns inte mycket gammelskog kvar i Sverige och den vi har måste vi vara rädda om!

Presskontakt:
Elin Götmark, talesperson i Skydda Skogen (0706787423, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.)
Ellinor Delin, aktiv i Skydda Skogen (0727200917, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.)

P1040250

Flera miljöorganisationer från hela världen kräver idag i ett öppet brev till Energimyndigheten att myndighetens avtal om kolkrediter med det norska skogsbolaget Green Resources i Uganda ska upphöra omedelbart.

Energimyndigheten kritiseras för att de köper kolkrediter från ett stort trädplanteringsprojekt i Kachung i Uganda. Myndigheten har skrivit under ett 20-årigt avtal, värt drygt 36 miljoner kronor, med Green Resources. De ca 6000 bönder som tidigare har brukat markerna eller haft bete där har tvingats bort från sina marker. De har förlorat sina inkomstkällor och flera har gripits, fängslats eller fått sina djur beslagtagna.

- Green Resources omvandlar gräsmarker, savann och småskaliga jordbruksmarker till plantager med främmande och invasiva trädarter. Detta har en förödande påverkan på den naturliga miljön och de ekosystemtjänster som den bidrar med, säger Wally Menne från Timberwatch i Sydafrika.

Amanda Tas från svenska organisationen Skydda Skogen tillägger: - Det råder dessutom osäkerhet kring skogsplantagers potential att ta upp kol. Studier visar att det finns ett samband mellan kolminskning i ekosystem bestående av plantager till skillnad från naturliga skogar.

- Det effektivaste sättet att motverka klimatförändringarna är att undvika utsläpp av kol från alla källor, säger Simone Lovera, chef på Global Forest Coalition. Det vill säga upphöra med användandet av fossila bränslen. Utsläpp kan också undvikas genom att skydda naturliga ekosystem från markanvändning men de kan inte kompensera för fortsatta utsläpp från andra källor orsakade av människan.

Energimyndigheten och den svenska regeringen uppmanas, av brevets undertecknare, att minska sina växthusgasutsläpp nationellt genom minskad energiförbrukning och ökad energieffektivisering istället för att stödja ”land-grabbing” i utvecklingsländer. Kolförrådet i de svenska skogarna kan också bevaras och öka genom att skydda äldre naturliga skogar och restaurera skogar till ett mer naturligt tillstånd.

- Bevisen talar sitt tydliga språk, och detta har bekräftats av forskare under många år, säger Kristen Lyons, lektor och forskardocent vid Oakland Institute. Green Resources misslyckas rejält med att leva upp till omvärldens förväntningar på sociala och miljömässigt ansvarsfulla former av utveckling. Energimyndigheten riskerar att förstöra sin offentliga image genom att associeras med denna tvivelaktiga verksamhet.

Det öppna brevet till Energimyndigheten kan läsas här (på engelska).

Mer ingående information kan läsas i “Impacts of Green Resources’ tree plantations at Kachung, Uganda” (på engelska).

Oakland Institute rapport “The Darker Side of Green” (2014).

För mer information, kontakta:

Amanda Tas, Skydda Skogen (www.skyddaskogen.se), Mobil: +46 73 5860099, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Wally Menne, Timberwatch (www.timberwatch.org), Mobil: +27 82 444 2083,Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Dr. Kristen Lyons, lektor och forskardocent, Oakland Institute (www.oaklandinstitute.org), Mobil: +61 437 332 732, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Simone Lovera, Executive Director, Global Forest Coalition (www.globalforestcoalition.org) Mobil: +595-981-407375 (Paraguay), Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

 Kachung1
Tallpllantage i Kachung. Inhemska arter har fått ge plats för monokulturer av tall och eucalyptus. Foto: Kristen Lyons.
 Kachung2
Ett av de många möten som hölls med lokala samhällen påverkade av Green Resources tillsammans med Oakland Institutes forskargrupp. Här ges byborna information om en djuplodande rapport baserad på intervjuer med över 170 personer påverkade av Green Resources. Foto: Emma Karake.
 Kachung3
Green Resources personal som arbetar för den lokala samhällsutvecklingen tillsammans med Dr. Peter Westoby från Universitetet i Queensland. Forskningsgruppen från Queensland spenderade långa perioder i fält, inklusive genomförde upprepade intervjuer med företagspersonal från Green Resources. Foto: Kristen Lyons.