Login Form

Naturskogen vid Gijmiegielas är en av flera värdefulla skogar som Sveaskog vill avverka i Maskaure sameby trots att samebyn har sagt nej till avverkning. Foto: Björn Mildh.

Ett flertal oskyddade naturskogar är avverkningsanmälda av det statliga skogsbolaget Sveaskog i Maskaure sameby i Arjeplogs kommun. Bolaget definierar produktionsskog som all skog som inte är avsatt för naturvård eller annat ändamål. Det innebär att all skog som saknar skydd är produktionsskog. I Finland får det statsägda skogsbolaget nya ägarpolitiska direktiv med sänkt resultatmål. I ett öppet brev uppmanas Sveaskog att besinna sig och följa Finlands exempel.

En av moränåsarna i myrlandet med gammal tallnaturskog. Renarna har sina vandringsleder uppe på åsarna som även tidigt blir barmark om våren, lämpligt som kalvningsland. Foto: Björn Mildh.

Bland de 32 skogar som det statliga skogsbolaget Sveaskog planerar att avverka i Maskaure sameby i Arjeplogs kommun finns även moränåsar omgivna av myrmarker. Dessa håller höga naturvärden och utgör viktiga vandringsleder för byns renar. Sveaskog kommer att ha samråd med samebyn tisdagen den 28/4 om samtliga 32 skogar inklusive åsarna trots att byn klart sagt nej till avverkning av åsarna redan vid tidigare samråd. Det är dags för Sveaskog att respektera samernas nej, skriver Leif Lundberg från Maskaure sameby, Johanna Nilsson, Marcus Lidström och Björn Mildh, alla tre medlemmar i Naturskyddsföreningen, i ett öppet brev till Sveaskog.

Svar på Marcus Sydh Göranssons debattartikel "Skogsbrukets miljöhänsyn har ökat kraftigt" 

Marcus Sydh Göransson förmedlar en bild av att det mesta är frid och fröjd i den svenska skogen och att skogsbruket därför ska få fortgå som vanligt utan några större förändringar. Han menar sig tillhöra en majoritet och kommer med ett antal påhopp och felaktiga antaganden gällande undertecknad.


I själva verket tillhör han en minoritet som krampaktigt håller sig fast vid ett rättfärdigande av dagens ohållbara skogsbruksmetoder. Ett överutnyttjande av skogsekosystemen som ger klirr i kassan hos ett fåtal.
Faktum är att majoriteten av det svenska folket anser att skogen i första hand ska vara till för växter och djur. Enligt en av WWF nyligen gjord undersökning uppger 92 procent av svenskarna att de tycker att lagen behöver skärpas för att skydda den svenska skogen och att mer ekonomiska resurser behöver tillföras.


Men nej, jag är inte emot skogsbruk. Jag känner inte ens någon som är det, men skogsbruket och dess metoder behöver förändras i grunden och anpassas efter vad naturen tål, vilket inte minst rödlistan med sina omkring 2000 missgynnade och hotade skogslevande arter är ett tydligt bevis på. Det är också angeläget av hänsyn till alla de människor som använder sig av skogen för rekreation, bär- och svampplockning och så vidare. Liksom för turismen - som för övrigt har en större andel av BNP än vad skogsnäringen har.


Sedan kan man undra vem som saknar historiskt perspektiv. Arterna, samspelet mellan dessa samt deras anpassning till olika livsmiljöer har ju utvecklats under årmiljoner. Inte menar väl Marcus att människan brukat skogen under all denna tid?
I Sverige finns idag betydligt mindre areal skog med höga naturvärden än vad som enligt forskningen krävs för att alla arter ska kunna överleva på sikt. Då kan vem som helst räkna ut att om man fortsätter att kalhugga sådana skogar så minskar naturvärdena trots att lite mer lämnas kvar på hyggena. Pratet om den ökade hänsynen är med andra ord en bluff. I verkligheten fortsätter utarmningen.


Marcus Sydh Göransson fulländar sin skönmålning genom att skriva att förutsättningarna för den vitryggiga hackspetten (Sveriges mest hotade fågel) har konstaterats vara goda. Idag finns några få individer kvar, men det är knappast skogsbrukets förtjänst - tvärtom. Det beror enbart på de stora insatser som gjorts inom Naturskyddsföreningens Projekt Vitrygg. Utan det arbetet skulle den sedan länge ha varit utdöd.


Robert Svensson, medlem i Skydda Skogen

Kartbild över delar av Maskaure sameby. Gröna fält är skogar som Sveaskog vill avverka; nr. 6 och 7 är tidigare sparade hänsynsytor, nr. 8 är en "tjäderskog", nr. 9 är en kantzon, nr. 11 och 12 är naturskogar som omger byns renhage.

Statliga skogsbolaget Sveaskog planerar att inte bara avverka ca 400 hektar naturskog utan även sparade hänsynsytor och kantzoner inom Maskaure samebys renbetesområde i Arjeplogs kommun. Sveaskog har varken respekt för Maskaure sameby, deras rennäring eller gällande lagar och regler, skriver Leif Lundberg från Maskaure sameby, Johanna Nilsson, Marcus Lidström och Björn Mildh, alla tre medlemmar i Naturskyddsföreningen, i ett öppet brev till Sveaskog.

Föreningsmedlemmen Robert Svensson svarar Marcus Sydh Göransson i Land: Skogsvårdslagen är ingen framgångssaga