Login Form

Svenskt skogsbruk uppmärksammas i tysk TV. Lina Burnelius från Greenpeace, skogsbiologen Sebastian Kirppu från Skydda Skogen och miljökämpen Margareta Wikström från Naturskyddsföreningen i Dalarna är med i en dokumentärfilm om skogsbruk. De är i Ore Skogsrike. Filmen är på tyska och alla intervjuer är dubbade men berättelsen och bilderna talar för sig själva. 

I filmen berättas att Sverige avverkar stora skogsytor som blir servetter, pappersmuggar och andra onödiga engångsartiklar. Tyskland har mål om att bevara sin skog men samtidigt köper Tyskland in papper från Sverige och Östeuropa. Mer än var femte pappersfiber i Tyskland kommer från svenska skogar. 

Sveaskogs Olof Johansson säger i filmen att ”vi aldrig har haft så mycket skog förut i Sverige”. Ett argument som klingar falskt om man vet hur Sveriges skogar ser ut, för det är ju inte riktiga skogar han pratar om utan plantager. I Rumänien avverkas skog med höga naturvärden illegalt inne i nationalparkerna. Träden hamnar i pelletsproduktionen och i rumänska spånskivefabriker där de blir billiga möbler. Filmen avslöjar att en del av virket köps upp för möbeltillverkning av svenska IKEA!

Tack till Marion Janson som hjälpt till med översättning/sammanfattning.

Se filmen här

Hönorna väntar på tuppen som jagat iväg en rival. Foto: Svante Joelsson

Ett 30-tal erfarna tjäderkunniga skogsmänniskor är samstämmiga– tjädern har påverkats starkt negativt av de senaste 70 årens kalhyggesbruk och flera forskningsrapporter säger samma sak. Detta enligt den nyutkomna och välskrivna lilla boken ”Tjädern och kalhyggesbruket” av Göran Rönning och Bengt Oldhammar.

Två upprop som Tjäderkommittén/Tjäderobservatörerna har gjort med tio års mellanrum redovisas i boken. Tjäder- och skogskunniga personer i hela Sverige har fått svara på en utskickad enkät. Deras svar är berättelser om hur skogsmaskiner har förstört hundraåriga spelplatser och gammelskog och om hur dessa levande skogar har ersatts av hyggen och sterila barrträdsplantager. Tjäderspelen har upphört och tjädrarna har decimerats eller helt försvunnit från landskapen tillsammans med de äldre skogarna och alla dess arter. Ibland är enstaka tuppar kvar och spelar här och där men det är inte alls som förr. De forskningsrapporter och studier som tas upp av författarna stärker denna berättelse med tydliga fakta. Författarna skriver:

-Vi hoppas att den här lilla skriften ska bli en väckarklocka för alla som vill värna gammelskogen och tjäderns lekplatser. Fortfarande finns inga kantzoner på 20-25 meter längs bäckar och åar, det finns inget hyggesfritt skogsbruk och naturskogarna/kontinuitetsskogarna fortsätter att falla. Man kör så det ryker.

”Tjädern och kalhyggesbruket” kan beställas från Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den., 100kr+frakt 39kr. Eller betalas med Swish 1234272449, där man då anger namn och postadress.  

Professor Ilkka Hanski. Foto: Heikki Färm

Professor och ekolog Ilkka Hanski gick bort i maj 2016. I sitt sista föredrag, som filmades i hans hem i februari, sammanfattar han under 45 min den aktuella situationen för biologisk mångfald och forskning inom ämnet. Se föredraget här (på engelska).

För mer information om förlust av biologisk mångfald, läs Hanskis bok "Messages from Island" (2016).

En sekvens från den tyska TV-dokumentären "Who is protecting our forests?".

Forest Stewardship Concil (FSC) är en internationell organisation som förordar att världens skogar ska brukas ansvarsfullt. Men skyddar verkligen organisationen den biologiska mångfalden i skogen? Denna tyska TV-dokumentär från oktober 2018 visar FSC-standardens baksidor.

Värdefull regnskog avverkas i Kongo och Amazonas. Ursprungsbefolkningar körs över och förlorar sina hem. Skogar avverkas illegalt i Kambodja och säljs internationellt som FSC-certifierat via Vietnam. Skogar med höga naturvärden kalavverkas i Sverige och Ryssland och ersätts av trädplantager.

- Det här är inte hållbart skogsbruk. Det är att döda skogar. Det är så här du dödar skogens ekosystem i Sverige, säger skogsexperten Sebastian Kirppu.

I dokumentären konstateras att kalhyggena i Sverige vore illegala i Tyskland och Frankrike men i Sverige är de tillåtna.

Vad har FSC åstadkommit sedan organisationen bildades för 25 år sedan? Dramatiskt ökad avskogning på jorden med medföljande kalhuggning och bildande av trädplantager.

Dokumentären finns tillgänglig för visning här.

 

Ett brinnande manifest för biologisk mångfald eller ett praktverk i handboksform om hur man anlägger en skog av fleråriga ätliga växter? Boken: Skogsträdgården, odla ätbart överallt, är både och!

Efter flera år av skrivande, forskande och experimenterande har de båda författarna Annevi Sjöberg och Philipp Weiss förlöst en av vår samtids viktigaste trädgårdsböcker. Det skriver naturvårdaren och skogsaktivisten Viktor Säfve.

Världssituationen.

Vi lever i en värld där naturliga habitat förstörs, fragmenteras och ersätts av bland annat ohållbara monokulturer bestående av enstaka grödor eller av trädåkrar. Vi har flera ödesfrågor att tampas med: klimatförändringar, förlusten av biologisk mångfald, förlusten av matjordar och spridning av gifter för att nämna några. Vår överkonsumtion, hur vi lever och på vilket sätt vi producerar vår mat är några av de mest centrala frågorna i vår samtid. Frågan om matproduktionen är också kopplad till de övriga ödesfrågorna ovan samt till en annan mycket viktig fråga nämligen rättvis fördelning.

Samtidigt som många politiker runt om i världen, de storskaliga jord- och skogsindustrierna och deras lobbyister vurmar för mer intensiva odlingstekniker; plöjning, konstgödsling, markberedning, giftanvändning, kalhyggen, invasiva arter och plantager, växer en annan rörelse fram globalt. Hållbara naturnära skogsbruksmetoder har utvecklats för mångbruk och virkesskörd i brukade skogar. När det gäller matproduktionen så har intensiva, men ekologiska odlingstekniker för ettåriga grönsaker utvecklats i Kanada och Europa, tekniker som kan ersätta det konventionella industrijordbruket. Samtidigt experimenterar gröna profiler med kompletterande odlingssystem med fleråriga växter. Dessa består av två- eller flerskiktade matproducerande, mer resilienta ekosystem, med rikare biologisk mångfald och bättre kollagringskapacitet än de renodlade ettåriga odlingarna. De ettåriga odlingarna kan också kombineras med perennodlingarna. Allt finns på skalan från storskaliga jordskogsbruk där ettåriga grödor odlas mellan alléer av träd, till smågårdar och villatomter med så kallade skogsträdgårdar med hundratals arter i en mer dynamisk utformning, eller enstaka rabatter med samodling av flera perenna grödor. Teknikerna och mångfalden av former är stor och växer. 

                                          På guidad tur i den etablerade skogsträdgården Svanholm Permakultur Skovhave, Danmark. Foto: Viktor Säfve

Viktig bok utkommen!

Nu 2018 utkom den första stora boken om skogsträdgårdar på svenska: Skogsträdgården, odla ätbart överallt. Boken behandlar den form av trädgårdskonst och odling som jag finner mest inspirerande, nämligen att kombinera ätliga växter (vilda och kultiverade) och andra systemstödjande växter till en mångfaldsträdgård, ett ätbart ekosystem. Efter flera år av skrivande, forskande och experimenterande har de båda författarna Annevi Sjöberg och Philipp Weiss förlöst en av vår samtids viktigaste trädgårdsböcker.

Vem riktar sig boken då till och hur lättillgänglig är den?

Den riktar sig till en bred läsekrets: från gerillaodlare utan egen mark, de med villatomt eller kolonilott, till de som har mer mark att anlägga trädgård på. Från skolor som vill använda konceptet pedagogiskt till kollektiva odlare i stad och på landsbygd. Boken kan även användas som ett rent uppslagsverk för odlingsvärda träd, buskar, klängväxter, örter och marktäckare. Boken är också viktig läsning för alla som är intresserad av skog, miljöfrågorna, med eller utan en egen markplätt. 

                                    Philipp Weiss guidar i en av hans familjs skogsträdgårdar. Foto: Viktor Säfve

Hur avancerat är skogsträdgårdskonceptet?

Det låter så komplicerat, behöver det vara svårt att anlägga en skogsträdgård? Nej, det kan vara så enkelt som att du utgår från en villaträdgård med enstaka fruktträd och bärbuskar, och att du helt enkelt ersätter stora delar av gräsmattan mellan buskar och träd med andra ätliga perenner av olika slag. Visste du att man kan odla kiwi, valnöt och mispel i Sverige? Har du tänkt på att vanliga trädgårdsarter som strutbräken, funkia, kärleksört och daglilja är delikatesser? Du kan också prova att samodla någon av de hundratals spännande arter som finns med i boken i din framtida eller befintliga rabatt. Man kan förstås också göra en mycket avancerad utformning både för den stora och lilla trädgården, en utformning som kräver mer efterforskning och planering. Ju fler trädgårdsmästare och trädgårdar, desto större mångfald! 

                                      Författarna och illustratören bakom ”Skogsträdgården: odla ätbart överallt”. Från vänster: Annevi Sjöberg, Daniel Larsson (formgivare), Philipp Weiss. Foto: David Roxendal.

Källor och trädgårdslitteratur

För mig som läser mycket vetenskaplig litteratur och intresserar mig för olika påståendens grunder är det ofta lite frustrerande med trädgårdslitteratur. För hur inspirerande och sannolika olika trix och råd än må vara så tar det emot att rakt av bara ta olika erfarna odlare på orden. Erfarenhetsbaserade kunskaper och odlingsanekdoter i all ära, men visst vore det fint att få källor till vissa vedertagna ”sanningar”? Nu har det äntligen kommit en bok där författarna presenterar sina källor och där de är källkritiska och ifrågasättande…och inte minst: där de är tydliga om deras egna teser och råd bygger på forskning, antaganden eller erfarenheter. De granskar också flera av sina föregångares teser och pekar både på olika teknikers för- och nackdelar. 

                                Vårguidning i Paul Teepens skogsträdgård. Foto: Viktor Säfve

Holistiskt perspektiv

Många odlare och naturbrukare är mycket antropocentriska, på gränsen till bibliska i sin syn på och relation till de övriga arterna och de olika livsmiljöerna på denna planet. Denna bok anger en annan ton. En ton av brinnande engagemang för biologisk mångfald, klimat och en ödmjukhet kring vad vi vet och vad vi inte vet. De understryker att vi alla är pionjärer och att det finns mycket att lära. Inga pekpinnar eller felfria metoder presenteras.

Detta praktverk på över 460 sidor är både vacker och pedagogiskt upplagt och innehåller förutom otroligt välarbetade växtporträtt (hundratals nyttoväxter) och förslag på hur man kan utforma sin trädgård, även kunskaper om allt från hur man gynnar biologisk mångfald knuten till död ved, till vilka växter som fungerar bra som toalettpapper. Författarna ger även råd och tips kring ympning, frösådd, hur man tar sticklingar och mycket mer. 

                      Mångfaldsträdgården i Stjärnsund som förvaltas av bland andra Annevi Sjöberg. Foto: Elin Säfve

Grundläggande kunskaper

Boken levererar i princip det mesta som behövs för att börja med din skogsträdgård. I det strålande kapitlet ”Förstå” går de igenom vad naturlig succession är, samt en rad grundkunskaper inom centrala frågor som vatten, jord och biologisk mångfald.

Andra kapitel handlar exempelvis om planering, etablering och förvaltning, om förökning av plantor och mycket mer.

Boken listar som jag nämner ovan också hundratals relevanta referenser till böcker, rapporter och forskning inom ämnet. Boken vilar både på erfarenhetsbaserad och naturvetenskaplig grund, och gör det enkelt för vem som helst att fördjupa sig ytterligare. Författarnas noggrannhet, generösa och ödmjuka ton, samt deras upplägg och utformning gör ”Skogsträdgården” till ett uttömmande mästerverk som sticker ut, även i ett internationellt perspektiv. Jag känner nämligen inte till något annat verk som lika grundligt och pedagogiskt djupdykt i ämnet.

Denna handbok i skogsträdgårdsodling i boreal och tempererad zon bör översättas och anpassas till en internationell läsekrets. Den skulle då kunna inspirera till kritiskt holistiskt tänkande, skydd och förvaltning av världens ekosystem och till ett djärvare experimenterande med naturnära matproduktion globalt!

Jag är minst sagt imponerad!

Av: Viktor Säfve

Viktors relation till skogsträdgårdar:

"Vid sidan av mitt arbete med ekosystemförvaltning, det vill säga naturvård, samt ideellt skogsskyddsarbete, har jag tillsammans med min familj gått in för att experimentera och utforska ekosystembaserad odling av både ettåriga och fleråriga grönsaker, örter, bär, frukt och nötter. Vi håller på att etablera en trädgård på cirka 3 hektar som vi kallar Åfallet Skogsträdgård."