Login Form

Birgitta Tulin från Skydda Skogen på demonstrationen. Foto: Kristina Bäck

Skydda Skogen deltog på en demonstration lördag 7 september i Stockholm för regnskogen, ordnad av Amazon Watch Sverige, samma dag som Brasiliens nationaldag. Stöd ursprungsbefolkningen, stoppa bränderna, stoppa Bolsonaros förödande politik och minska vår egen konsumtion var huvudbudskapen på demonstrationen.

WeMove.EU: Rumänien hyser de största urskogslika skogarna och gammelskogarna i Europa utanför Skandinavien. Här lever också Europas största och mest gynnsamma populationer av björn, varg och lodjur. Trots det, är Rumäniens skogar, inklusive nationalparker och Natura 2000-områden, hotade. Istället för att bevara dessa vackra och värdefulla naturvårdsområden, förstör motorsågar och skogsmaskiner nu dessa trakter av gammelskogar som varit orörda i tusentals år. 

Detta är en tragedi i episka proportioner. Avverkningshastigheten är mycket högre än vad som satte igång de internationella protesterna mot avverkningarna av den värdefulla Bialowiezia-skogen i Polen.

Skogsavverkningarna sker samtidigt som Rumäniens regering innehar EU:s ordförandeskap. Allt detta sker framför ögonen på EU och med stöd av Rumäniens regering. Ett akut ingripande behövs för att skydda Rumäniens unika naturarv.

Skriv under uppropet för att skydda Europas sista gammelskogar i Rumänien. Uppropet drivs av EuroNatur Foundation and Agent Green.

Larvgångar av granbarkborre under granbark. Foto: Harald Kloth via Wikipedia.

FSC-certifierade skogsbrukare kan ansöka om dispens för att använda kemikalier mot granbarkborre. Enligt LandSkogsbruk har hittills sex ansökningar för att använda kemiskt behandlade nätfällor beviljats. Skydda Skogen är starkt kritisk och menar att det innebär oförsvarbara risker för miljö och hälsa.

Bekämpningsmedlet Forester är akut giftigt enligt Kemikalieinspektionen. Det innehåller den aktiva substansen cypermetrin som är mycket giftigt för fisk och andra vattenlevande organismer. Det kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön och det är viktigt att preparatet inte släpps ut i avlopp, sjöar eller vattendrag. Kraftiga regn och snabb snösmältning kan förvärra spridningen.

Skydda Skogen menar att det kommer att vara svårt att förhindra att bekämpningsmedlet läcker ut i sjöar, vattendrag och diken trots buffertzoner. Forester är inte enbart är akut giftigt för granbarkborrar, fisk och andra vattenlevande organismer. Det dödar även andra insekter. Det finns inga garantier för att exempelvis rovinsekter som är granbarkborrens naturliga fiender inte dör av Forester. Även viktiga pollinerare som bin dör.

Forester är också hälsovådligt för människor och djurförsök har visat att det leder till nedsatt spermiekvalitet och minskad fertilitet.

I sammanhanget är det viktigt att komma ihåg att granbarkborrar är en naturlig störning i skogen. Granbarkborrar skapar död ved vilket gynnar vissa fågelarter och många vedlevande insekter i äldre barrskogar. Mängden barkborrar regleras naturligt av bl.a. rovinsekter och hackspettar. Problem med barkborrar uppstår främst i brukade skogar. De angriper ofta vindfällda träd i hyggeskanter eller fristående träd som lämnats på hyggen. De lockas även till färska hyggen, troligtvis på grund av doften från stubbar och ris samt av feromon från artfränder. Vid långvarig torka är planterade granar i likåldriga bestånd mer mottagliga för granbarkborreangrepp än natur- och blandskogar med olika trädslag i olika åldrar. De senare är mer motståndskraftiga mot klimatrelaterade skador i form av bränder, stormar, insekts- och svampangrepp.

Skogsbrukets ensidiga satsningar på stora arealer granplantager gynnar granbarkborren. Att upphöra med anläggning av granmonokulturer till förmån för ökat lövinslag skulle minska risken för skador av stormar, bränder och insekter.

Skydda Skogen anser att nyttjande av preparatet Forester ska förbjudas helt. FSC ska inte ge dispens för nyttjande av Forester för att bekämpa granbarkborre. De ekologiska riskerna med preparatet är alldeles för stora och är inte förenliga med ett s.k. miljömässigt och socialt hållbart skogsbruk.

Ladda ner Skydda Skogens synpunkter gällande dispensansökan för nyttjande av kemikalier inom FSC® certifierad skogsmark i Dalarna och Värmlands län här.

Det är rikligt med ringhack av den rödlistade tretåiga hackspetten i den avverkningsanmälda skogen vid Stormyran i Sorsele kommun. Fynd har gjorts av flera andra rödlistade arter i skogen. Foto: Erland Lindblad

Skydda Skogen skickar idag ett brev till miljöministern, landsbygdsminister och näringsministern samt riksdagsledamöterna i Näringsutskottet och Miljö- och jordbruksutskottet om två värdefulla skogsområden i Sorsele kommun som Sveaskog planerar att avverka. Skydda Skogen uppmanar politikerna att agera för att dessa skogar inte ska avverkas.

Sveaskog har redan hunnit avverka en del av den skyddsvärda skogen vid Abmoberg trots påtryckningar från 12 miljöorganisationer om att inte avverka det värdefulla skogsområdet.

Brevet till politikerna i sin helhet:

Hej!

Statliga skogsbolaget Sveaskog fortsätter att avverka och avverkningsplanera skyddsvärda skogar i Sverige.

Läs denna viktiga artikel på Natursidan: "Sveaskog ska avverka skogar med höga naturvärden i Västerbotten".

Sveaskog har redan avverkat delar av den värdefulla skogen vid Abmoberg i Sorsele kommun trots påtryckningar från 12 organisationer om att inte avverka denna skog.

Fler värdefulla delar av Abmoberg är fortfarande avverkningsanmälda av Sveaskog. Abmoberg är ett av de sista stora sammanhängande skogsområden som finns kvar i Västerbotten nedanför fjällskogarna. Skogen är opåverkad av modernt skogsbruk och delar av området är att betrakta som urskog. Den äldsta tallen som provborrats var 420 år och den äldsta granen 497 år. Öster, väster, söder och nu även norr om Abmoberg är stora arealer kalhuggna.

Även fler skyddsvärda skogar står på tur att avverkas i Sorsele kommun, bl.a. vid Abmobäcken ca 15 km söder (ca 41 hektar) och vid Stormyran öster om Sorsele (ca 45 hektar). Här har fynd av ett flertal rödlistade arter och signalarter gjorts, vid Stormyran bl.a. grantickeporing (klassad som VU - sårbar enligt rödlistan) och den lilafärgade vedsvampen Skeletocutis lilacina (klassad som VU - sårbar) som bara har påträffats sex gånger i Sverige hittills (sju gånger med detta fynd).

Politiker - det är dags att agera. Dessa skogar får inte avverkas av Sveaskog.

Med vänliga hälsningar,
Elin Götmark, talesperson för Skydda Skogen
Julian Klein, talesperson för Skydda Skogen

Skydda Skogen har sammanställt ett dokument med en rad vetenskapliga referenser om hur skog och klimat samverkar samt biobränslens klimatpåverkan. 

Det planetära gränsvärdet för förlust av biologisk mångfald och klimatförändringar har överskridits. Det förstnämnda med råge.

Vi står inför historiens sjätte massutdöende på jorden, vilket innebär att det finns risk för ekologiska kollapser och oåterkalleliga miljöförändringar.

Förlust av livsmiljöer, vilket skogsbruket är medskyldig till, är en stor bidragande orsak till att drygt 1 800 skogslevande växt- och djurarter är rödlistade idag.

När en skog avverkas, frigörs stora mängder koldioxid.

Ju äldre skogen är, desto mer kol finns lagrat i marken.

Skogen upphör att fungera som en kolsänka eftersom de träd som binder kol tas bort. Skogen fortsätter att läcka ut koldioxid under 10-20 år.

Det kan ta upp till 30 år innan koldioxidutsläppen från ett kalhygge kompenserats av upptaget från de nya träden.

Om en granskog på dikad torvmark kalavverkas kan det ta upp till nästan 40 år (39 år) innan den nya planterade skogen blir en kolsänka, om alls. Om skogen avverkas vid 80 års ålder anses det mesta av det lagrade kolet frigöras eftersom skogssystemet då bara tillfälligt tagit upp kol. Om biomassan används till att producera produkter med kort livslängd resulterar det i att skogsekosystemet blir en stor växthusgaskälla.

Boreala och tempererade gammelskogar är stora globala kolsänkor som måste bevaras. Skogar upp t.o.m. 800 år fortsätter att fungera som aktiva kolsänkor och 5 000-årig skog fortsätter lagra kol i marken.

Atmosfären gör inte skillnad på kol från förnyelsebara eller fossila bränslen. Det tar många år att kompensera för dessa kolutsläpp: i ett 50-100 års perspektiv kan biobränslen ha en högre klimatpåverkan än fossila bränslen på grund av ett lägre energiinnehåll än olja och kol. Mer koldioxid släpps därför ut per energienhet.

Självfallet måste även användningen av fossila bränslen minska snabbt för att motverka klimatförändringarna.

Skydda Skogens dokument med ett flertal referenser kan laddas ner här.

Läs även mer på Skydda Skogens hemsida klimatetochskogen.nu.