Login Form

Skyddad skog i naturreservat, Nacka. Foto: Kristina Bäck

Att bevara ”avverkningsmogen” skog istället för att hugga ned den kan spela en avgörande roll för klimatet. Det säger den amerikanske forskaren William Moomaw i en intervju. William Moomaw har bland annat skrivit fem rapporter till Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) och under den senaste tiden har han riktat in sig på att hitta naturliga lösningar för att stävja klimatförändringen. Han är ledande inom det som han själv kallar för ”proforestation”.

I korthet handlar det om att låta äldre och medelålders skogar vara intakta eftersom dessa skogar är överlägsna när det gäller kolinlagring. Att låta skog stå istället för att avverka den kan bromsa den globala uppvärmningen under kommande årtionden, menar han. Detta eftersom unga nyplanterade träd- som planteras på hyggen-lagrar mycket mindre kol än gamla träd. I intervjun i Yale Environment 360, förklarar Moomaw fördelarna med proforestation, han diskuterar de politiska förändringar som krävs för att skydda existerande skogar och han kritiserar trenden att förvandla sydöstra USA:s skogar till träpellets som exporteras till EU. Läs hela intervjun här.

Gammelskog i Pyssynkangas Finland. Foto: Ohikulkija via Wikipedia

Skogar som är över 150 år i Nordamerika tål klimatförändring bättre än unga skogar, enligt en ny studie från universitet i Vermont (UVM), USA. De gamla skogarna är mer resilienta och ger bättre ifrån sig vad gäller kolinlagring, produktion av timmer och biologisk mångfald.

Fokus i rapporten är på hur klimatförändringen förväntas påverka skogar från östra USA till Kanada. Fältstudier och data som har samlats in från 18 500 skogsområden från Minnesota till Maine står som grund till rapporten. Dominik Thom, huvudförfattare av rapporten och forskare vid Vermonts universitet säger:

-Denna studie visar att äldre skogar i Upper Midwest till New England är unika vad gäller resiliens mot klimatförändringar. Det här är en milstolpe i debatten om hur skogar kan förberedas inför kommande osäkra miljöförhållanden.

I studien pekas skogsområden ut som bör prioriteras för att anpassas till klimatförändringar. Genom att exempelvis efterlikna naturliga störningar så kan de miljöer som finns i äldre skogar skapas snabbare. William Keeton, professor i skog på UVM säger att studien tar fram möjligheter för att anpassa skogsskötsel till den globala klimatförändringen.

-Det kan exempelvis innebära att förbättra gammelskogsmiljöer i skogslandskap och att använda sig av restaurerande metoder i produktiva skogar.

Studien ska publiceras 12 juni i Global Change Biology.

Källa: Phys Org

Palmoljeodling görs i Indonesien. Foto: Wakx via Flickr

En effektiv policy krävs för att bevara natur, för att bromsa jordens växande befolkning och för en hållbar konsumtion. Tekniska framsteg är inte tillräckligt, enligt ett forskarteam från forskningscentret iDiv och universitetet i Halle.

Forskare har i en ny rapport jämfört data om biodiversitet, markanvändning och lagring av koldioxid med den ekonomiska modell som har funnits globalt mellan 2000 och 2011.  Resultaten visar att en växande folkmängd med växande ekonomi orsakar ökad markanvändning som i sin tur förstör biologisk mångfald och ökar CO2 utsläppen. Planeten har förlorat sex procent av dess potential att ta upp CO2 från luften eftersom den vegetation som planteras inte tar upp lika mycket CO2 som den ursprungliga naturen. Landomvandling genom jord- och skogsbruk i Europa och Nordamerka har orsakat att en fjärdedel av kolinlagringen har försvunnit. 

Skogsbruk som innebär korta omloppstider, kalavverkningar och monokulturer påverkar markens mykorrhizasvampar negativt och därmed även nya generationer av skog, enligt en ny rapport från SLU. Mykorrhizasvampar är livsnödvändiga för träden eftersom de försörjer träden med näring och vatten. Studien visar att ett kalhygge utan sparade träd kan utplåna runt tre fjärdedelar av markens mykorrhizaarter. 

De flesta av Sveriges stora skogsbolag är FSC-certifierade, vilket innebär att 5 procent av träden ska sparas vid avverkning. Men detta räcker inte för de olika mykorrhizaarternas överlevnad, enligt rapporten. Professor Anders Dahlberg som har varit projektledare under studierna säger i en artikel på sidan forskning.se:

-Om vi sparar 5 procent av träden kommer vi att förlora ungefär 75 procent av alla mykorrhizaarter i det lokala beståndet. Men även måttliga ingrepp, som 60 procent sparade träd, innebär en förlust av 30 procent av mykorrhizaarterna. Dessa förluster är svåra att ersätta. Det har beräknats att det tar i genomsnitt 90 år efter en avverkning innan mykorrhizasamhället är lika mångfaldigt som det var innan, men vissa arter förefaller ha svårt att återetablera sig över huvud taget.

Att spara fler träd vid avverkning är därför viktigt för mångfalden av mykorrhizaarter enligt studien. Det skyddar även markens förmåga att bära fram nya generationer skog. 

Läs hela rapporten här

Naturskog nära tättbebyggt område. Foto: Kristina Bäck

En studie som beskrivs i tidskriften Nature visar att det hållbara skogsbruk som utförs i Europas skogar för att öka kolupptaget ger liten eller ingen klimatvinst. Istället måste Europas skogsbruk ställas om för att anpassas till framtida klimat, enligt ett internationellt forskarteam vid Vrije universitet i Amsterdam.