Login Form

Björn Mildhs första brev till den lokala Skogsstyrelsen:

Bäste Anders,

Arjeplogs allmänning har den 9.1.2015 lämnat in två avverkningsanmälningar på sammanlagt 88 hektar avseende den gamla naturskogen på Bassegielas. Skogen kan ses på bild här.

Det finns även en känd tjäderlekplats i skogen. För den gäller Artskyddsförordningen. Har bestämmelserna följts?

Bassegielas ligger inom den tidigare gränsen för svårföryngrad skog och inom Semisjaur-Njarg samebys året-runt-marker för renskötsel. Det är välkänt att föryngringen i området är urusel. Hyggen som är flera decennier gamla är fortfarande helt kala. Nästan varenda tallplanta är hårt älgbetad eller död. Det växer ingen ny skog på Bassegielas! I markerna omkring är det likadant. På kalhyggen som Domänverket tog upp i början på 1970-talet och ännu tidigare växer idag bara björksly. På mer än 1000 hektar ser det ut så här.  

Semisjaur-Njarg sameby har vid samråd sagt klart nej till nya avverkningar på Bassegielas. Men detta framgår inte i avverkningsanmälan. Allmänningens företrädare har kört över samerna. Vad är det då för mening med samråden om de bara är ett spel för gallerierna och formalia?

Skogsstyrelsen har beviljat tillstånd för avverkning trots att samebyn tydligt motsatt sig detta. Hur motiverar myndigheten sitt agerande att ignorera samernas rimliga krav och rättigheter? Beslutet är anmärkningsvärt och måste ifrågasättas. Ett nutida lappfogdesystem? Gamla, flerhundraåriga naturskogar som är viktiga för rennäringen och som ligger i ett bevisligen mycket svårföryngrat område skall sparas, inte huggas! Det samiska ordet BASSE betyder: helig, helig plats, offerplats. Det är ännu ett skäl att visa respekt för skogen på Bassegielas.

Det är samernas behov och rättigheter liksom naturvärden som skall skyddas, inte skogsbruket.

Ser fram emot ett snabbt svar och en klargörande redogörelse av Skogsstyrelsen. Uppmanar återigen Skogsstyrelsen att skicka svaret till samtliga mottagare av detta brev, inte bara till mig personligen, eftersom frågan har allmänintresse. Ministern för samefrågor kommer att informeras.

Med vänlig hälsning
Björn Mildh, ideell naturvårdare
medlem i Skydda Skogen och Naturskyddsföreningen

Skogsstyrelsens första svar

Björn Mildhs andra brev till den lokala Skogsstyrelsen:

Bästa Carina

Tack för ditt svar om Bassegielas. Min kommentar. Skogsstyrelsen vet att:
- Samerna vid samråd om gammelskogen på Bassegielas klart sagt nej till avverkning (se bifogad kopia) och motiverat sitt nej med bestämmelserna i paragraf 13 punkt 2 i Skogsvårdslagen.
- Hela skogen är nyckelbiotop.
- Föryngringen i området är urusel. Hyggen som är mer än två decennier gamla är fortfarande helt kala och på hyggen från tidigt 1970-tal växer bara björksly på långt över 1000 hektar.
- Artskyddsförordningen gäller.
- Det samiska ordet Basse betyder: helig, helig plats.

Ändå godkänner Skogsstyrelsen att allmänningen kalhugger 88 hektar på Bassegielas.

Det finns goda skäl att ifrågasätta såväl Skogsvårdslagen som Skogsstyrelsens myndighetsutövning. Ett nutida lappfogdesystem? Återigen; det är samernas behov och rättigheter liksom naturvärden som skall skyddas, inte skogsbruket.

Med vänlig hälsning
Björn Mildh, ideell naturvårdare
medlem i Skydda Skogen och Naturskyddsföreningen.

Skogsstyrelsens andra svar.

Björn Mildhs brev till Monika Stridsman, Skogsstyrelsens generaldirektör:

Bästa Monika,

Vi är väl medvetna om att Skogsstyrelsen är mycket ovillig att ändra sin praxis gällande avverkningsanmälningar. Dock vill vi uppmärksamma Dig på ett nytt ärende som har seglat upp: Den gamla naturskogen på Bassegielas, ca 3 mil väster om Arjeplog. Arjeplogs allmänning äger marken och har lämnat in två avverkningsanmälningar på sammanlagt 88 hektar. Skogen kan ses här.

1. Samerna har vid samråd sagt klart nej till avverkning och motiverat det med bestämmelserna i paragraf 13 punkt 2 i Skogsvårdslagen. Samrådsprotokollet bifogas ovan.
2. Hela skogen är nyckelbiotop enligt Skogsstyrelsen.
3. Föryngringen i området är urusel. Hyggen som är mer än två decennier gamla är fortfarande helt kala och på hyggen från tidigt 1970-tal växer bara björksly på långt över 1000 hektar.
4. EU:s Artskyddsförordning gäller (känd tjäderlekplats).
5. Det samiska ordet Basse betyder helig, helig plats.

Ändå godkänner Skogsstyrelsen att allmänningen kalhugger 88 hektar på Bassegielas. Samernas nej vid samrådet struntar man i. Det räcker med konstaterandet att parterna inte är överens. I övrigt behöver allmänningen bara ta lite detaljhänsyn. Samma gäller Artskyddsförordningen. Hur återbeskogningen skall gå till vet man inte trots att problemet varit känt och diskuterats I många decennier redan. Kort sagt, Skogsstyrelsens svar (ovan) är mest till intet förpliktande prat.

Därför ber vi om en tydlig redogörelse av Dig personligen om gällande regelverk för Bassegielas och om vår urbefolkning samernas rätt. Samråden skall inte bara vara formalia, ett informationsmöte, där samerna får besked om beslutade avverkningar i byns året-runt-marker. Samråden skall vara ett möte mellan likvärda parter där samernas rätt respekteras. Så har inte skett.

Vi ser fram emot en snabb redogörelse av Dig. Avverkningen kan enligt Skogsstyrelsen påbörjas redan den 20.2.2015. Ärendet är av stort allmänintresse. Vi ber därför att svaret skall gå till samtliga som fått detta brev.

Med vänlig hälsning
Björn Mildh, ideell naturvårdare 
medlem i Skydda Skogen och Naturskyddsföreningen.

Monika Stridsmans svar bestod i att hänvisa till den tidigare brevväxlingen med skogsstyrelsetjänstemän.