Login Form

 

Försvinnande mångfald

i Sydafrika och Sverige

Foto: Kevin Factor/digitalfactor.co.za
 

 

Föreställ dig en orörd fuktig naturlövskog. Där, bland de äldre och grövre lövträden växer träd i olika storlekar och åldrar. Långa skägglavar (Usnea sp.) hänger ner från de höga trädkronornas grenar. Cikadorna spelar högt och i fjärran ropar en babianhanne. Skogar som denna existerar fortfarande, men utgör bara en spillra av vad de en gång varit.

Vi befinner oss i Sydafrika, ett land som är ungefär tre gånger så stort som Sverige till ytan. Naturskogen ligger utanför staden Knysna vid Sydafrikas sydkust (Western Cape), drygt 20 mil väster om Port Elizabeth. Skogstypen som kallas ”afromontane forest” utgörs av en subtropisk fuktig lövskog i bergsmiljö och omfattar cirka 60 500 hektar. I svenska öron klingar detta väldigt exotiskt. Finns det verkligen så stora och sammanhängande naturliga skogsområden kvar? I Sverige, nedanför den fjällnära gränsen, finns få äldre oskyddade naturskogsområden som är 150 hektar stora, om ens det. En hög avverkningstakt har genom årens lopp omvandlat en stor del av Sveriges skogar till artfattiga produktionsskogar, vilket gjort gamla naturskogar till en bristvara.

Skogen utanför Knysna tillhör det största inhemska skogskomplexet i Sydafrika.

FAKTA


Skog omfattar mindre än 1 procent av Sydafrikas yta och utgör landets minsta vegetationstyp. Enligt Department of Water Affairs and Forestry (DWAF, 2005), finns ca 0,5 miljoner hektar inhemsk naturskog kvar i Sydafrika. Skog tillhör Sydafrikas artrikaste naturtyp per ytenhet, men det är också landets mest sårbara och fragmenterade naturtyp. Mellan år 1800-2000 reducerades den inhemska skogen med ca 40 procent. Savann utgör den huvudsakliga naturtypen i Sydafrika (mellan 29 miljoner och 46 miljoner hektar beroende på beräkningssystem).

Skog täcker mer än hälften av Sveriges yta (ca 23 miljoner hektar), men över 90 procent av den svenska produktiva skogsmarken har påverkats av skogsbruk på ett eller annat sätt. Naturvårdsverket bedömer att endast ca 5 procent skogar med höga naturvärden återstår nedanför den fjällnära gränsen.

Källa: Department of Water Affairs and Forestry (2005), Systematic conservation planning for the forest biome of South Africa - Approach, methods and results of the selection of priority forests for conservation action. Department of Water Affairs and Forestry (DWAF. 2005), Forestry Poverty Key Issue Paper. Naturvårdsverket (2005). Frekvensanalys av skyddsvärd natur, Förekomst av värdekärnor i skogsmark. Stockholm: Naturvårdsverket Rapport 5466. Skogsstyrelsen (2010). Skogsstatistisk årsbok 2010. Jönköping: Skogsstyrelsen.


 

När européerna anlände till den sydafrikanska sydkusten under 1700-talet strövade stora elefant- och buffelhjordar omkring här. Det dröjde inte länge förrän den långsträckta inhemska skogen reducerades av jordbruk, gruvdrift, skogsbruk och jakt. Djurflockarna decimerades av Européernas vapen. Den sista buffeln sköts 1883 och 1920 fanns bara 12 elefanter kvar i Knysna-skogen. Sydafrikas skogsdepartement konstaterade 1994 att det bara fanns en elefant kvar i hela området, en äldre ko som kallades ”the Matriarch”. Hoppet ansågs vara ute för elefanterna i Knysna. Sedan år 2000 har emellertid andra, tidigare okända individer, gett sig till känna. Det är fortfarande oklart hur många elefanter som förekommer i området. Spillning hittas då och då i skogen, men det är ytterst sällan någon ser djuren, trots deras stora kroppshydda. De är numera väldigt skygga på grund av sin tragiska bakgrund. Elefanterna i Knysna är idag de enda frilevande och icke-inhägnade i Sydafrika.

Förutom elefanterna (Loxodonta africana) utgör Knysna-skogen ett hem för bl.a. busksvin (Potamochoerus larvatus), bushbuck (Tragelaphus scriptus), blå duikerantilop (Philantomba monticola), babian (Papio ursinus), grön markatta (Chlorocebus pygerythrus), honungsgrävling (Mellivora capensis), leopard (Panthera pardus) och karakal (Felis caracal). Ett stort antal fågel-, reptil-, amfibie- och insektsarter lever i skogen. Flera av växt- och djurarterna är rödlistade eller endemiska, däribland den ovanliga Knysna dvärgkameleonten (Bradypodion damarnum).

Knysna-skogen är, liksom de svenska skogarna, påverkad av fragmentering och skogsbruk. Skogen är uppsplittrad i olika stora delar och omges av jordbruksmark, plantager och naturlig fynbosvegetation (artrik buskvegetation).

Sydafrika är en stor plantagenation. Landets trädplantager omfattar nästan 1,5 miljoner hektar, vilket motsvarar ca 1,2 procent av den totala landytan. Kring Knysna-skogen finns flera tallplantager (bl.a. med Pinus radiata, en tallart som härstammar från Kalifornien i USA). De påminner om tallplantagerna i Sverige, framför allt på grund av sitt torra mikroklimat och sin sparsamma markvegetation. En olustig känsla infinner sig vid tanken på att elefanter och babianer skulle höra hemma i en sådan, för dem, onaturlig och främmande miljö. Det känns rent surrealistiskt med tallplantager i en subtropisk, fuktig lövskogsmiljö.

Andra främmande trädslag som används i Sydafrika är bl.a. Eucalyptus spp., Pinus spp. och Acacia spp. Träden odlas för att producera papper och pappersmassa, mestadels för export, samt till byggnadsmaterial och möbler.

Även i Sverige finns en mycket stor andel plantager (så mycket som 10 miljoner av totalt 23 miljoner hektar produktiv skogsmark kan idag utgöras av plantager). En stor del av skogsarealen utgörs av yngre skogar som inte är avverkningsmogna än (nära 60 procent av all produktiv skogsmark i Sverige är yngre än 60 år enligt statistisk från Skogsstyrelsen). De återstående oskyddade spillrorna av äldre naturskogar är därför intressanta att avverka. Under 2010 anmäldes 273 120 hektar skog för avverkning i Sverige (Skogsstyrelsen, 2011), vilket jämförelsevis motsvarar mer än hälften av all inhemsk naturskog i Sydafrika. Skogsstyrelsen bedömer dessutom att hela 37 procent av alla utförda avverkningar i Sverige 2010 inte levde upp till skogsvårdslagens krav på generell miljöhänsyn.

I Sydafrika har dessutom ca 1 700 000 hektar av landarealen drabbats hårt av främmande trädslag, som lyckats sprida sig från dåligt skötta eller övergivna plantager. Dessa ”otämjda” trädplantager är särskilt problematiska eftersom de sprider sig till känsliga naturområden, där de tränger undan den naturliga floran och faunan. De förbrukar stora mängder vatten och brinner bra, vilket i sistnämnda fall riskerar att urarta i stora bränder som sprider sig till närliggande naturområden och bebyggda samhällen. Även i Knysna-skogen finns icke-inhemska arter som naturvårdare försöker få bukt med.

Sedan 2009 tillhör skogsområdet utanför Knysna nationalparken Garden Route National Park (GRNP) vars landareal omfattar ca 121 000 hektar och sträcker sig ca 225 km utmed kusten förbi ett flertal samhällen. Det huvudsakliga målet är att långsiktigt bevara den biologiska mångfalden. Nationalparken är inte inhägnad för att möjliggöra för arterna i parken att sprida sig. Även ett flertal vandringsleder finns i parken.

Det känns som en ynnest att få vandra omkring i en så stor och förhållandevis orörd naturskog. På grund av människans framfart finns få äldre naturliga skogsområden kvar i världen idag. Förlusten av ursprungliga livsmiljöer utgör globalt det största hotet mot den biologiska mångfalden. I Sverige bedöms drygt 2100 skogslevande växt- och djurarter vara hotade eller nära hotade enligt Artdatabanken. Den starkt hotade vargen (Canis lupus) är en av dem. I Knysna är elefanten en annan (i Sydafrika är elefanten nationellt kategoriserad som sårbar enligt rödlistan).

Ledande naturvårdsforskare i Sverige är överens om att 20 procent av den svenska produktiva skogsmarken måste skyddas för att säkra den biologiska mångfalden. Idag är endast ca 3,5 procent produktiv skogsmark formellt skyddad i Sverige, varav mer än hälften återfinns i fjällvärlden (där marken är mer lågproduktiv och svårtillgänglig och av den anledningen mindre intressant för skogsbruk). I Sydafrika är ca 44 procent av den totala inhemska skogsarealen under någon form av skydd, varav ca 17,6 procent är strikt skyddad (enligt Department of Water Affairs and Forestry). Den sydafrikanska regeringen menar att det nuvarande nätverket av skyddade områden i Sydafrika (som omfattar alla naturtyper) inte kan upprätthålla den biologiska mångfalden och dess ekologiska processer.

Trots att Sydafrika har mindre skog än Sverige till ytan, har Sydafrika, procentuellt sett, skyddat mer skog. Sverige har också förlorat en större andel ursprunglig naturskog (ca 90-95 procent) i förhållande till Sydafrika (ca 40 procent). Sydafrikanska nationalparken Garden Route National Park är betydligt större än de svenska nationalparkerna och reservaten nedanför den fjällnära gränsen, vars respektive yta vanligtvis täcker ca 30-3000 hektar. Det ska dock inte förglömmas att de flesta kvarvarande skogsområdena i Sydafrika också är små och isolerade.

De värdefulla naturområden som finns kvar idag, i Sydafrika, Sverige och i världen fyller en mycket viktig grundläggande funktion. De utgör en livsmiljö, ett hem, för en rad växt- och djurarter vars överlevnad är beroende av om denna livsmiljö finns kvar eller inte. De utgör också ett hem för oss människor. Utan naturen får vi inget rent vatten och ingen ren luft. Att få förmånen att uppleva en sådan skog som Knysna-skogen gör att man känner en obeskrivlig vördnad inför allt liv som finns och har funnits i skogen. Buffeln som sköts 1883 kommer inte tillbaka. Elefanterna finns fortfarande kvar, mot alla odds. Vi människor måste inse att det inte går att vrida tillbaka klockan och reparera en redan skedd skada.

Cikadorna spelar fortfarande högt, men bara i ett visst parti i skogen. Det är det parti där trädkronorna är som tätast och omsluter hela skogen. För övrigt är det tyst. I fjärran ropar en babianhanne och det är långsiktighet skogen vädjar om, för sin fortsatta överlevnad.

Amanda Tas

 

 

Referenser:


Commonwealth Forestry Association (CFA, 2006). Forest Plantations.

Department of Agriculture, Forestry and Fisheries (DAFF, 2005), Facts and figures on forests.

Department of Environmental Affairs and Tourism (2009-03-06). Pressmeddelande: New Garden Route National Park Established.

Department of Environmental Affairs (visited 2011-05-06), Biomes.

Department of Water Affairs and Forestry (DWAF, 2005), Systematic conservation planning for the forest biome of South Africa - Approach, methods and results of the selection of priority forests for conservation action.

Department of Water Affairs and Forestry (DWAF, 2005), Forestry Poverty Key Issue Paper.

Department of Water Affairs and Forestry (DWAF, 2005), The woodlands/savannas.

Department of Water Affairs and Forestry (DWAF, 2004), Natural forests.

Forskning och Framsteg (2008), Sverige kan få Europas största nationalpark (samt lista över befintliga nationalparker och deras storlek).

Gärdenfors, U. (ed.), (2010). Rödlistade arter i Sverige 2010. Uppsala: ArtDatabanken, SLU.

IUCN Red LIst of Threatened Species (2010), Loxodonta africana.

Miljövårdsberedningen (1997). Skydd av skogsmark – behov och kostnader. Statens offentliga utredningar 1997:97. Stockholm: Miljödepartementet.

Naturvårdsverket (2005). Frekvensanalys av skyddsvärd natur, Förekomst av värdekärnor i skogsmark. Stockholm: Naturvårdsverket Rapport 5466.

Patterson, G. (2009). The Secret Elephants. Johannesburg: Pinguin books.

Skogsstyrelsen (2010). Skogsstatistisk årsbok 2010. Jönköping: Skogsstyrelsen.

Skogsstyrelsen (2011-03-20). Pressmeddelande: Fler avverkningsanmälningar under 2010.

Skogsstyrelsen (2011-04-11). Pressmeddelande: Gemensamma insatser krävs för bra miljöhänsyn.

Skogsstyrelsen: Tabell 6.26: Miljöhänsyn vid avverkning i relation till LIT, lagkrav vid taxering, gäller föryngringsavverkningar genomförda 2007/2008-2009/2010.

SkogsSverige (2002-01-30), Frågelåda: Vad är egentligen den svenska definitionen på plantageskogsbruk?

Skydda Skogen (2009). Om svensk skog.

Skydda Skogen (2010). Upprop: Skydda Sveriges Gammelskog.

South African National Parks (SANParks, 2004-2010), Profile.

South African National Parks (SANParks, 2010), Draft Management Plan for the Garden Route National Park.

Timberwatch (besökt 2011-05-02). Timber plantations in South Africa.

Tredoux, H. (faktablad). Introduction to the Knysna Forest.

World Wildlife Fund (2001), Knysna-Amatole montane forests.