Login Form

Avverkningsanmäld naturskog 2020 vid Mörtsjökojan i Jämtland. Sådan skog som borde skyddas, inte kalavverkas. Foto: Privat

Om inte mänskligheten lär sig en hel del mer om världens artrikedom och snabbt börjar skydda den kommer den snart att förlora de flesta arter som utgör livet på jorden.” E.O. Wilson

Halva jorden-dagen den 22 oktober, uppmärksammar målet att skydda hälften av jorden. Om halva jorden skyddas så skulle 85 procent av jordens arter överleva, enligt den amerikanske biologen E.O.Wilson och flera andra forskare.

E.O. Wilson har skrivit boken ”Half Earth: Our Planet’s Fight For Life” och en stiftelse har bildats i USA för att driva frågan. Projektet avser att kartlägga jorden, vilket med modern teknik är möjligt, för att finna de platser till lands och till sjöss som har störst förutsättningar att kunna skydda flest arter och att förena dessa platser med ett system av gröna korridorer. Den pågående utrotningen av arter är tillsammans med pandemier, krig och klimatförändring det största hotet mot mänskligheten. ”Utrotningen utplånar vårt arv av levande arter och gör livet på jorden mer osäkert och instabilt", skriver Wilson.

I Sverige är nästan all skog påverkad av skogsbruk i större eller mindre utsträckning. Nästan 2000 skogs- och trädlevande arter är hotade eller missgynnade. De sista naturskogarna avverkas i allt högre takt i nordvästra Sverige, där det ännu finns några områden kvar. Europa är den kontinent i världen som skyddar minst skog och Sverige är bland de länder som ligger i botten. Endast en bråkdel av den produktiva skogsmarken i Sverige är formellt och långsiktigt skyddad. Enligt EEA-rapporten för åren 2013 - 2018 har mer än 90 procent av de boreala skogarna dålig bevarandestatus och sämre utveckling än skogarna runt Medelhavet.

INSPIRING THE NEXT NATURALIST

“You are capable of more than you know. Choose a goal that seems right for you and strive to be the best, however hard the path. Aim high. Behave honorably. Prepare to be alone at times, and to endure failure. Persist! The world needs all you can give.”
E.O. Wilson

https://www.half-earthproject.org/half-earth-day-2020/

Skogen på berget är avverkningsanmäld. Foto: Privat

Söder om sjön Björkvattnet i Jämtland har sammanlagt över 100 hektar väglös fjällnära skog avverkningsanmälts i ett område som har förslagits som naturreservat. Föreningen Skydda Skogen och Jämtlands Skogsgrupp- som är en del av Naturskyddsföreningen, har nu skickat ett brev till myndigheterna för att uppmärksamma de höga naturvärdena. 37 naturvårdsarter varav 15 rödlistade arter finns i de nya avverkningsanmälningarna. Lavskrikor, tretåig hackspett och björn lever i skogarna.

I ett brev till Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen skriver Skydda Skogen och Jämtlands Skogsgrupp:

-Vi vill att Skogsstyrelsen gör en nyckelbiotopsinventering av den avverkningsanmälda skogen. Skogarna ingår i ett naturreservatsförslag som vi vill att ni agerar för.

2018 besöktes skogarna av Forskningsresan till naturvårdens utmarker. Myndigheterna informerades då om områdets höga naturvärden. Men inget har gjorts för att skydda skogarna och idag finns sju nya avverkningsanmälningar. Skydda Skogen och Jämtlands Skogsgrupp har under hösten påträffat fler rödlistade arter i avverkningsanmälningarna.

Den sällsynta norska näverlaven som är rödlistad som sårbar (VU) är en av de arter som de ideella inventerarna har påträffat flera gånger i avverkningsanmälningarna. Den växer på gamla lövträd som sälg och björk. I brevet till myndigheterna uppmärksammar föreningarna att Sverige har ett särskilt ansvar att bevara norsk näverlav eftersom en stor del av världens population finns i Sverige.

En annan anledning för att bevara området i sin helhet är att skogslandskapet söder om Björkvattnet är utpekat av Naturvårdsverket som ett gynnsamt utbredningsområde för den extremt sällsynta skalbaggen rödhalsad brunbagge (EN). Den omfattas av Artskyddsförordningens bilaga 1. Det innebär att hela dess livsmiljö ska bevaras. Föreningarna skriver i brevet till myndigheterna:

-Ett historiskt fynd från 1930-talet finns i området samt nutida fynd på andra sidan gränsen i Norge. Där har den påträffats på gran- och björklågor. Därför är det inte omöjligt att det fortfarande kan finnas kvar en population på svenska sidan.

Ytterligare en anledning för att skydd är att naturskogarna vid Björkvattnet är maritima taiga skogar. De har ett oceaniskt klimat som påverkar dem på grund av det västliga läget. Det finns få platser i Sverige med maritim taigaskog vilket gör skogarna särskilt skyddsvärda, enligt Skydda Skogen och Jämtlands Skogsgrupp. De ideella inventerarna beskriver skogarna som ganska öppna lövskogar med gamla knotiga björkar, lutande rönnar, sälgar samt enstaka gamla granar och enar. Emellan skogspartierna finns flera myrar med vajande tuvull. På marken växer bland annat stormhattar, kärrfibbla, den fridlysta revlummern och signalarten kambräken. Marken domineras av gräs och örter och är mjuk och fuktig att gå på.

Även en registrerad nyckelbiotop (N 1316-2018) är avverkningsanmäld. Nyckelbiotoper ska inte avverkas av FSC-certifierade bolag och markägare. Skogsstyrelsen skriver att nyckelbiotopen utgörs av en grandominerad och urskogsartad barrnaturskog med inslag av björk och enstaka sälg. Förekomsten av död ved är riklig och objektet är källpåverkat. 

I brevet finns en lång artlista där flera av arterna kopplas till paragrafer i Artskyddsförordningen. Att avverka där dessa arter finns bryter mot denna. Det gäller bland annat fåglarna lavskrika, talltita, tretåig hackspett och kungsfågel där man bryter mot paragraf 4. Brevet avslutas:

- Vid Björkvattnet finns fortfarande ett stort sammanhängande område med ekologiskt funktionella naturskogar. Det är viktigt att detta värdefulla område bevaras i sin helhet!

Norsk näverlav (VU) växte på flera ställen i avverkningsanmälningarna. Foto: Kristina Bäck
Provborrning i en gran visade en ålder på 160 år.

 Artikeln skriven av Kristina Bäck

Spår av den rödlistade tretåiga hackspetten i nyligen avverkningsanmäld naturskog vid Björkvattnet, Jämtland.

Den 1 oktober 2020 började den nya standarden för certifieringen Forest Stewardship Council (FSC) att gälla. Kalhyggesbruk, markberedning, gödsling, dikning och främmande trädslag är fortfarande tillåtet. Naturhänsynen på hyggen är otillräcklig och baseras inte på aktuell naturvårdsforskning.

Sydväst sluttningen av Uvksåjvve. Norra Skog avverkade gran-naturskogen i juli 2020. Foto: Björn Mildh

I somras avverkade PEFC-certfierade Norra Skog två skogar med höga naturvärden vid lågfjället Uvksåjvve i Maskaure samebys renbetesmarker, Arjeplogs kommun. Detta trots att Norra Skog hade lovat att inte avverka på sommaren med hänsyn till rennäringen och för att undvika markskador. Nu är marken sönderkörd och övertramp har skett mot certifieringsreglerna. ”Jag har aldrig sett en sådan nonchalans för skogens naturvärden och rennäringens villkor” skriver Björn Mildh från Norrbottens naturskyddsförening. Läs hans öppna brev till Norra Skog:

Dubbeltrast (Turdus viscivorus) i Märjamaa skogspark. Foto: Mari Laanesaar.

Stora Enso i Estland är part i en tvist som nu når Högsta domstolen. Tvisten gäller en skog i Märjamaa. Stora Enso har dock meddelat att de tänker avverka skogen innan domstolens avgörande.