Login Form

Gnag av granbarkborre. Foto: Harald Kloth.

Barkborreangrepp drabbar främst den brukade skogen men höga naturvärden riskerar gå förlorade när skogsbruket nu även avverkar nyckelbiotoper. Demokratiskt beslutade miljömål nås inte och priset för skogens biologiska mångfald är så högt att en krisgrupp bör inrättas.

Avregistrerade nyckelbiotoper vid Gällsjöberget och Högvedsberget. Många rödlistade arter har hittats i dessa värdefulla skogar. Foton: Elin Götmark and Helena Björnström

5 maj 2019

Radio Kaliber uppmärksammar att statliga skogsbolaget Sveaskog avregistrerar nyckelbiotoper, alltså skogar med dokumenterade höga naturvärden. Trots att företagets interna policy säger nej till sådana tilltag. En rapport från Skydda Skogen och Greenpeace visar samma sak, och Sveaskog har hittills inte kommit med något svar på rapporten. Det skriver Elin Götmark, talesperson i Skydda Skogen, tillsammans med Lina Burnelius som är projektledare för skog- och bioekonomiska frågor vid Greenpeace, i en debattartikel i VK.

Rebecka le Moine, f.d. styrelseledamot i Skydda Skogen och riksdagskandidat (mp), och Carl Schlyter, riksdagsledamot (mp) debatterar i ETC:

Sveaskog är Sveriges största enskilda skogsägare. Bolaget har ett stort ansvar när det kommer till bevarandet av den biologiska mångfalden i Sverige, både för att nå de nationella och globala målen. Men i stället för att ta ansvaret, växlas Sveriges utrotade arter ut till intäkter för staten.

I en naturlig skog kan tallarna åldras och bli uppemot 500 år, med tiden blir de attraktivare bostäder för fåglar och andra djur. Men det är först när träden dör, som de verkligen börjar frodas av liv. I ekosystemen är den viktigaste ingrediensen tid, något som vi människor är för stressade för att tillåta. När vi kal­­av­verkar träden efter 70 år, har träden knappt hunnit bli tonåringar och skogen hinner inte bli riktigt levande.

Kalhygge av skog är en av de mest miljöförstörande saker vi kan ägna oss åt, som dödar och utrotar djur, växter och svampar.

Citronporing, svart barkskinnbagge och vitryggig hackspett. Dessa akut hotade arter balanserar på gränsen till sin existens i Sverige, på grund av det skogsbruk som bedrivs idag. Det finns ytterligare 1 800 röd­listade arter i Sverige knutna till skogsbruket. Sveaskog har, i kontrast till den miljövänliga bild som målas upp, under många år systematiskt avver­kat skogar som egentligen skulle skyddas.

Till år 2020 ska 17 procent av den produktiva skogsmarken vara skyddad, enligt de globalt överenskomna Nagoya­målen. Det är idag endast fem procent. Avverkningstakten är cirka 10–20 gånger snabbare än skyddstakten. Om 15–20 år beräknas det inte finnas någon naturskog utanför de skyddade områdena. Men det går att bryta trenden, genom att Sveaskog använder sin mark till att nå upp till Nagoyamålen, nationella miljö­mål och de globala målen, för att värna miljö och människor i stället för att vara en trogen råvaruleverantör till industrin och en kassako för staten. Det kräver att Sveaskog får uppdragsmål – och att avkastningskravet avskaffas.

Läs hela debattartikeln i ETC.

Trädstammar som ska bli till brännved. Foto:Bert Andersson

Debattörerna Greenpeace, Skydda Skogen, Klimataktion, Jordens Vänner, End Ecocide Sweden och PUSH Sverige: Det finns väldigt lite gammelskog kvar i landet – låt den vara!

Skogsindustrin lobbar nu hårt för att mer skog borde avverkas för att rädda klimatet. I januari 2018 skrev dock cirka 800 forskare under ett öppet brev till EU där de varnade för att ytterligare förbränning av trä kan förvärra klimatkrisen genom ökade växthusgasutsläpp.

De som förespråkar ökad användning av skogsbiobränslen bortser från att förbränning av biobränslen också leder till snabba utsläpp av koldioxid som under de första 50–100 åren till och med kan ge högre koldioxidutsläpp än fossila bränslen.

Läs hela debattartikeln i Aftonbladet här.

All skog behövs i ”klimatarbetet", hävdar skogsdirektörerna, och får politikerna med sig. Ingen tycks stå upp för det av riksdagen beslutade miljömålet Levande Skogar, eller för våra internationella åtaganden, skriver Thomas Tidholm i Dalademokraten.