Login Form

Denna vecka hölls ett skogsseminarie i Riksdagen, på initiativ av Rebecka Le Moine (MP). Fem föreläsare talade inför riksdagsledamöter och allmänhet. Det handlade bland annat om skogsbrukets påstådda hållbarhet, olika siffror gällande skydd, avverkning av nyckelbiotoper, allt fler rödlistade arter, om skogsindustrins enorma utsläpp och att vi nu bara har tio år på oss att halvera CO2 utsläppen.

Professor Sten BG Nilsson började med att säga att Sverige behöver en ny skogspolitik och att det är en myt att skogsbruket är hållbart. Slutkonsumenterna kommer att bestämma nivån på hållbarheten allt eftersom de blir mer medvetna, skogsindustrin kommer att tvingas följa efter. Han berättade att 77% av de europeiska konsumenterna anser att skogsresurserna i Europa inte är hållbart skötta:

-Det är en signal på att man ser på hållbarhet på ett annat sätt i Europa än vad vi gör i Sverige.

En effektiv förpackning av kartong sparar 35% av materialåtgången, vilket inte sker nu. Nu transporteras ”luft” i wellpappen för 46 miljarder dollar/år och vissa plastförpackningar är t om mer hållbara än kartonger.
Sten BG Nilsson kritiserade riksdagspolitikerna: De bidrar till polariseringen, ser inte till helheten och kommer inte med konkreta lösningar som är hållbara. Ofta låter det bra men det som sägs fungerar inte i verkligheten.

Per Angelstam, professor på SLU sa att det skulle vara bra om Sverige jobbade mer internationellt, nu är Sverige som en isolerad ö. Han radade upp punkter för att Sverige ska nå målet 20% skyddad skog och även konventionen för biologisk mångfald om 17%. Alla skogsregioner måste nå dessa mål. 

Angelstam tog upp det här med ”fake news”. Ett exempel är att säga att vi har skyddat 30% skog och om det upprepas tillräckligt mycket blir det sant: Utgör skyddad skog 31, 26, 13 eller 6%? Angelstam sa att alla dessa siffror kan sägas vara sanna beroende på utgångspunkt. Men endast 6% av den produktiva skogsmarken är formellt och långsiktigt skyddad. 

Rapporten ”Skogsskötsel med nya möjligheter” med 88 åtgärder för ökad skogsskötsel är ett exempel på ”Post truth politics” (”jag tror därför har jag rätt”) och den speglar en skogssektor med stark äganderätt, vilket vi har i Sverige. Angelstam menar att CBD i Nagoya 2010 Aichimålet #11, är en bra vägledare till vad som ska skyddas, dvs 17% plus kvalitativa kriterier.

Alice Högström från Skogsstyrelsen svarade på frågan om nyckelbiotoper har avverkats i Sverige, dvs områden med skog med höga naturvärden och rik biologisk mångfald. Hon svarade att ja, både registrerade och oregistrerade nyckelbiotoper har avverkats och hon redovisade siffror på det. Riksdagsledamöterna fick höra att 55 000 hektar nyckelbiotoper har avverkats bara i nordvästra Sverige mellan 2000 och 2018. Hon avslutade med att säga att avverkningar av nyckelbiotoper är en av orsakerna till att miljömålet ”Levande Skogar” inte uppnås.

Artur Larsson, Artdatabanken, visade hyggenas utbredning i Vilhelmina sedan 1958.

Artur Larsson från Artdatabanken sa att de skogsarealer som skyddats är för små, de har för dålig kvalité och ger därmed dåliga framtidsutsikter för många arter. Att kontinuitetsskogar har avverkats sedan 1950-talet och att de kalavverkade skogarna har tagit över betyder att gynnsam bevarandestatus ej är uppnådd. Han visade ett tydligt exempel från Vilhelmina kommun med kartbilder på hur hyggen växt fram från 1958 till 2004. Allt mer gult på kartan illustrerar skogsbrukets framfart, pedagogiskt och lätt för alla att förstå. I ett diagram visar exemplet ullticka hur en art kan överleva bättre om det finns reservat och frivillig avsättning. Det är bara i de fjällnära skogarna som Sverige har uppfyllt målen om att skydda 17 procent av ekosystemen.

Stig-Olof Holm lektor på Umeå universitet (och tidigare långvarig styrelseledamot i Skydda Skogen), tog upp klimatet kopplat till skogsfrågorna. Han hade tre huvudbudskap:

1. Att tidsfaktorn gällande klimatuppvärmningen måste beaktas. Det innebär att inom tio år så måste koldioxidutsläppen ha halverats för att klara Parisavtalets 1,5 grader. En radikal ändring krävs därför av Sveriges skogsbruk. Idag är skogsbrukets utsläpp på 82 miljoner ton CO2/år. En klimatlösning han nämnde är att stoppa kalavverkningen av skog och även återbeskoga stora delar av världen.

2.Skogen måste klimatsäkras: De planterade monokulturerna med endast tallar eller granar måste bort. ”Återbeskogning med blandskog ska ske där blandskog kan växa”, sa han. Bland- och lövskogar är mindre känsliga för torka, bränder, stormar, angrepp och minskar uppvärmningen genom albedoeffekten.

3. Marker som dikats ut måste återvätas, dvs dikena fylls igen för att förhindra ökade växthusgaser.

Stig Olof poängterade att ett tillägg bör göras i Skogsvårdslagen paragraf 6 - om återbeskogning med blandskog. Han avslutade med:

-Men det är upp till ni riksdagsledamöter att ta tag i det här!

Se hela seminariet på SVT.

Av Kristina Bäck