Login Form

Maud Olofsson med flera argumenterar i Dagens Industri för att ersätta miljöbalken med en hållbarhetsbalk. Men vad vill de uppnå med detta? Och vad menar författarna med "hållbarhet"?

  • "Att nyindustrialisera Sverige". Är industrialisering ett självändamål för Oloffson och kompani? Och vad innebär egentligen "nyindustrialisering". Ser man på avsändarnas bakgrund så finns där förespråkare för gruvindustrin, vad är det för nytt med det?
  • Sveriges industri har tjänat bra under lång tid, men att miljön har gynnats på gruvnäring och t ex storskalig skogsavverkning är en sanning med modifikation. Den biologiska mångfalden är under stor press i världen, men inte minst i Sverige på grund av dessa vår "främsta" industriområden.
  • Att Sverige har klimatsmarta energisystem är även det inte solklart. Vattenkraften har på senare tid pekats ut som en koldioxidkälla, även om det inte är lika illa här som i tropikerna, men vattenkraften är förstås förödande för den biologiska mångfalden.
  • "... med tiden har det närmast blivit praxis att under prövningsprocesser enbart bedöma miljökonsekvenser utan att väga dessa mot ekonomiska och sociala konsekvenser." Om nu "hållbarhet" är målet, varför ska då ekonomiska överväganden tas med i bedömningen av ny företagsverksamhet? Eller, hur anser författarna att vi ska väga den ekonomiska vinsten mot föroreningar (gruvor), förlust av biologisk mångfald (skogsbruk)?
  • Att tillväxt går att förena med hållbarhet är ett gammalt hjärnspöke som tyvärr inte tappat i attraktivitet. Om man lyfter blicken bortom det kommunala eller nationella är det klart att om tillväxten fortsätter så förbrukas naturresurserna. Ekonomen John Stuart Mill frågade sig redan år 1848 i boken "Principles for political economy" detta, han skriver "när processen avstannar, i vilket tillstånd kan vi då förvänta oss att mänskligheten befinner sig i"? Vi har ett val att göra, antingen startar vi internationella förhandlingar om en synkron inbromsning av tillväxten, eller så riskerar vi ökande konflikter om minskande tillgångar på naturresurser.

Istället för att urholka det rätt så tunna miljöskyddet som faktiskt finns i Sverige för att gynna gammal industri, är det bra att tänka nytt på riktigt. Här är några motförslag där Sverige skulle kunna ta täten för att ställa om samhället i en mer hållbar riktning.

  • Det finns dussintals gamla gruvor i landet som långsamt läcker gifter i mindre eller större utsträckning. Att utveckla teknologi för att sanera dessa gruvor, och implementera detta på hemmaplan, kan leda till en framgångsrik företagsverksamhet som går att exportera.
  • Att restaurera den Svenska skogen genom att ersätta alla monokulturer med blandskog som på sikt ska inneha olikåldrig skog kommer att ge ett skogsbruk som levererar kvalitet (virke) istället för kvantitet (massa). Skogen skulle bli mer motståndskraftig mot klimatförändringar som grädden på moset.

Det finns gott om möjligheter för Sverige att ställa om i hållbar riktning - men den befintliga industrin är på väg åt fel håll istället. Våra exempel ovan kan även de implementeras på landsbygden och på så sätt gynna hela landet, samtidigt som det leder till ekologisk hållbarhet snarare än ekonomiska vinster.

David van der Spoel, Professor i biologi, Uppsala Universitet
Stig-Olof Holm, Universitetslektor i Ekologi, Miljö och Geovetenskap, Umeå Universitet.

139Egyptens regering har beslutat att demolera pyramiderna för att sälja marken till en projektutvecklare som planerar lyxvillor. Bara Sfinxen blir kvar så att området förblir attraktivt. I samma ande har även Roms borgmästare beslutat att bygga om Colloseum till lägenheter eftersom det finns en skriande behov av bostäder i centrala staden. Nej, som tur är, är det här påhittat, ett ramaskri skulle väl uppstått världen över annars, så som skedde när Talibanerna hade sönder två 1500 år gamla Buddhastatyer i Afghanistan år 2001.

Det finns dock saker i världen som är äldre än pyramiderna och som går att förgöra utan att folk reser på ögonbrynen. Om de ens hör nyheten. Bialowiezaskogen i Polen är en sådan sagoomspunnen plats som ligger illa till.

Nu har nämligen den nya polska regeringen bestämt att en stor del av skogen, delarna utanför UNESCO Biosfärreservat, kommer att avverkas. Anledningen till detta anses vara en barkborre som sägs gömma sig i urskogen och sprider förödelse i skogarna omkring. Men sanningen är att barkborrar trivs bättre i monokulturer skapade av människor än i urskogen där det inte finns lika mycket substrat och många fler naturliga fiender. Att fälla urskogen kan således visa sig vara kontraproduktivt.

Bialowiezaskogen är den sista orörda skogen i Europa utanför de skandinaviska fjällen. Den har funnits där alltsedan istiden och hyser fortfarande den rika biologiska mångfald som en gång fanns i hela Europa. Där vimlar det av vitryggiga hackspettar, som vi i Sverige kämpar för att återintroducera efter skogsbrukets framfart under det sista seklet. Där strövar visenter omkring, och alla de stora rovdjuren. Skogen är ett monument som är minst lika viktig att bevara som pyramiderna eller Colloseum. Den berättar för oss om hur Europa såg ut för tusentals år sedan och den visar oss en glimt av den ursprungliga naturen och den biologiska mångfalden.

Polens miljöministern Jan Szyszko är jägmästare och skogsbrukare och ingår i en regering av ministrar som tar strid för fortsatt kolproduktion. Det kan misstänkas att den biologiska mångfalden inte står högt i kurs i Polens regering. Greenpeace startade en underskriftsaktion för att rädda Bialowiezaskogen undan motorsågen efter att miljöministern tillkännagett planerna och 120,000 underskrifter presenterades för statsministern, men det hjälpte inte. Nu faller skogen.

David van der Spoel, talesperson i föreningen Skydda Skogen.

0703157044