Login Form

Läs uppropet här

Är du forskare inom ett område som berör skog, klimat, miljö, biologi eller ekologi och vill underteckna uppropet?
Skriv till Viktor Säfve: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den., ange namn, titel, forskningsområde och eventuellt universitet, samt ort och land.


Sven G. Nilsson, Professor, ekologi, Lunds universitet.

Bengt Gunnar Jonsson
, Professor, växtekologi, Mittuniversitetet Sundsvall.

Stig-Olof Holm
, Fil. Doktor, lektor, ekologi, Umeå universitet.

Jerry Skoglund
, Fil. Doktor, skogsbiologi, tidigare lektor vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU).

Lars-Ove Wikars
, Fil. Doktor, entomologi, tidigare vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU).

Janolof Hermansson
, Lichenolog, medlem av expertkommittén för rödlistade lavar.

Bengt Ehnström
, Entomolog, tidigare vid ArtDatabanken, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU).

Björn Nordén
, Docent, Mykolog, Forskare, Göteborgs universitet.

Thomas Appelqvist
, Fil. Doktor, lektor, Institutionen för Växt- och miljövetenskaper, Göteborgs universitet.

Lena Larsson
, Fil. Doktor, populationsgenetik, Stockholms universitet.

Linda Laikre
, Forskare, populationsgenetik, lektor, Stockholms universitet.

Margareta Ihse
, Professor emeritus, ekologisk geografi, Stockholms universitet.

Heidi Paltto
, Fil. Doktor, växtekologi, forskare, Institutionen för Ekologi, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Uppsala.

Torbjörn Josefsson
, Fil. Doktor, ekologi, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU).

Nicklas Jansson
, Fil. Doktor, vedlevande skalbaggar på ek, Linköpings universitet.

Artur Larsson
, Skogsansvarig, ArtDatabanken, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Uppsala.

Torbjörn Ebenhard
, Fil. Doktor ekologi, Centrum för biologisk mångfald, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) och Uppsala universitet.

Tomas Hallingbäck
, Forskningsingenjör, specialist på mossor, ArtDatabanken, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Uppsala.

Anders Dahlberg
, Svampforskare, ArtDatabanken och institutionen för skoglig mykologi och patologi, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Uppsala.

Per Wramner
, Professor, miljövetenskap, Södertörns högskola.

Ilkka Hanski
, Professor, Institutionen för bio- och miljövetenskaper, Helsingfors universitet, Finland.

Per Milberg
, Professor, växtekologi, Linköpings universitet.

Otso Ovaskainen
, Professor, Department of Biosciences, Helsingfors universitet, Finland.

Christer Löfstedt
, Professor, ekologi, prefekt, Biologiska institutionen, Lunds Universitet.

Karl-Olof Bergman
, Fil. Doktor, ekologi, lektor, Avdelningen för ekologi, Linköpings universitet.

Mari Jönsson
, Fil. Doktor, biologi, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Uppsala.

Jenni Hottola
, Fil. Doktor, Metapopulation Research Group, Institutionen för bio- och miljövetenskaper, Helsingfors universitet, Finland.

Frank Götmark
, Professor, ekologisk zoologi och naturvårdsbiologi, Göteborgs Universitet.

Timo Kuuluvainen
, Docent, Institutionen för skogsekologi, Helsingfors universitet, Finland.

Mats Dynesius
, Fil. Doktor, ekologisk botanik, forskarassistent, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet.

Lars Ericson
, Professor, ekologisk botanik, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet.

Roland Jansson
, Docent, landskaps- och makroekologi, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet.

Åslög Dahl
, Fil. Doktor, botanik, Göteborgs universitet.

Therese Johansson
, Fil. Doktor, ekologi, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Umeå. 

Roland Bengtsson
, Algolog, medlem av expertkommittén för alger vid ArtDatabanken.

Mats Grahn
, Docent, molekylär ekologi, Institutionen för Livsvetenskaper, Södertörns högskola.

Johan Lind
, Docent, etologi, Stockholms universitet.

Jan Kunnas
, Fil. Doktor, miljöhistoria, European University Institute, Florens, Italien.

Klas Jaederfeldt
, Mykolog, f.d. ansvarig för Naturhistoriska riksmuseets svampsamlingar , f.d. ledamot i Artdatabankens svampkommité (numera pensionär).

Thomas Læssøe
, Mykolog, speciellt vednedbrytande svamp, lektor, Biologisk Institut, Köpenhamns universitet, Danmark.

Mats Lindeskog
, Fil. Doktor, Institutionen för naturgeografi och ekosystemanalys, Lunds universitet.

Henning Rodhe
, Professor, kemisk meteorologi, Stockholms universitet.

Catharina Olsson
, Fil. Doktor, zoofysiologi, lektor, Göteborgs universitet.

Sven Jakobsson, Fil.Doktor, etologi, Tovetorps Forskningsstation, Stockholms universitet.

Maud Tyboni, Forskningsingenjör, landskapsanalys, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Umeå.

Kjell Carlsson, Universitetsadjunkt, biologi, Linköpings universitet.

Jörg Brunet, Docent, ekologi, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Alnarp.

Anni Arponen, Postdoktor, Metapopulation Research Group, Institutionen för bio- och miljövetenskaper, Helsingfors universitet, Finland.

Gunnar Jacks, Professor emeritus, hydrokemi, Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), Stockholm.

Ulf Nylander
, Entomolog.

Ulf Gärdenfors
, Professor, naturvårdsbiologi.

Jacob von Oelreich, Forskningsingenjör, Miljöstrategisk analys (FMS), Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), Stockholm.

Jan Elveland, Universitetslektor, docent i växtekologi, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet.

Torbjörn Tyler, Docent, Museiintendent, Botaniska Museet, Lunds universitet.

Fredrik Widemo, Docent, zooekologi, Uppsala universitet.

Karl Johan Bonnedahl, Fil. Doktor, forskare i ekonomi med inriktning mot hållbarhet och etik, Umeå universitet.

Johnny Schimmel, Skog. Doktor, vegetationsekologi, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Umeå.

Kristoffer Hylander, Docent, ekologi, Botaniska institutionen, Stockholms universitet.

Gunnar Weimarck, Professor emeritus, botanik, Göteborg.

Patrik Lindenfors, Docent, zoologisk ekologi, Stockholms universitet.

Lars J. Jonsson, Universitetsadjunkt i biologi och kemi, spindelforskare, Högskolan Kristianstad.

Stefan Andersson, Professor, systematisk botanik,Biologiska institutionen, Lunds universitet.

Theo Verwijst,
Professor, lövskogsodling, Institutionen för växtproduktionsekologi, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU).

Carl-Gustaf Bornehag
, Professor, folkhälsovetenskap, Karlstads universitet.

Ingvar Backéus
, Docent, ekologisk botanik, Centrum för Biologisk Mångfald, Uppsala universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU).

Graciela M. Rusch
, Forskare, ekolog, Norsk institutt for naturforskning (NINA), Trondheim, Norge.

Håkan Hytteborn
, Professor emeritus, ekologisk botanik, Institutt for biologi, Norges Teknisk-Naturvitenskapelige Universitet (NTNU), Norge och gästprofessor växtekologi, Institutionen för ekologi och evolution, Uppsala universitet.      

Johan Jansson, Ek. Doktor, miljömedvetna konsumentbeteenden, Handelshögskolan, Umeå universitet.

Karl Soop
, Fysiker, civilingenjör, volontärforskare på Kryptogambotaniska avdelningen, Naturhistoriska Riksmuseet.

Jan Lagerlöf
, Docent, universitetslektor, Institutionen för ekologi, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Uppsala.

Bertil Brånin
, Fil. Doktor, universitetslektor i miljö- och hälsoskydd, Umeå universitet.

Lars-Åke Janzon
, Fil. Doktor, zoologi, biolog på Naturhistoriska riksmuseet, Stockholm.

Francesco Spada
, Forskare, växtgeografi, Dipartimento di Biologia Vegetale, La Sapienza Universitet, Rom, Italien, och Institutionen för ekologi och evolution, Uppsala universitet.

Henri Engström
, Fil. Doktor, populationsbiologi, Institutionen för ekologi och evolution, Populationsbiologi och naturvårdsbiologi, Uppsala universitet.

Ulrika Jansson, Fil. Doktor, ekologi, Umeå universitet.

Tove Malmqvist
, Fil. Doktor, forskare, Miljöstrategisk analys (FMS), Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), Stockholm.

Anders Granström, Docent, skoglig vegetationsekologi, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Umeå.

Cecilia Kullberg, Docent, etologi, Stockholms Universitet.

Hans Persson, Professor, Institutionen för Ekologi, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Uppsala.

Nic Kruys, Fil Doktor, ekologi, naturvårdskonsult, Uppsala.

Göran Milbrink, Professor, Avdelningen för zooekologi, Uppsala universitet.

Thorsten Klint, Fil. Doktor, zoologi/etologi, Stockholms universitet.

Håkan Pleijel, Professor, Växt- och miljövetenskaper, Göteborgs universitet.

Paul F. Torrence
, Fil. Doktor, Professor emeritus kemi och biokemi, Northern Arizona University, Flagstaff, Arizona, USA

Folke Günther
, Fil. Lic., systemekologi, f.d. lektor humanekologi, Lunds universitet, numera konsult, bibehållbara system.

Leif Andersson
, Naturvårdsbiolog, Pro Natura.

Per-Anders Esseen
, Professor, ekologisk botanik, Institutionen för miljö, ekologi och geovetenskap, Umeå universitet.

Stig Jacobsson, Fil. Doktor, forskare, mykologi, Institutionen för Växt- och miljövetenskaper, Göteborgs universitet.

Anna Dahlström, Forskare, agrarhistoria, Centrum för biologisk mångfald, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU).

Kristjan Niitepöld, Fil. Doktor, Metapopulation Research Group, Institutionen för bio- och miljövetenskaper, Helsingfors universitet, Finland.

Tormod Vaaland Burkey, Fil. Doktor, ekologi/naturvårdsbiologi, Norge.

Martin Tjernberg, Fil. Doktor, ArtDatabanken, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Uppsala.

Jostein Lorås, Førsteamanuensis, historia, forskat på kulturspår på träd, Høgskolen i Nesna, Norge.

Mari Källersjö, Professor, växtsystematik, Göteborgs botaniska trädgård och Göteborgs universitet.

Erik Öckinger, Fil. Doktor, ekologi, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Uppsala.

Sara Henningsson, Fil. Doktor, ekologi, Lunds universitet.

Glenn Svensson, Fil. Doktor, ekologi, Biologiska institutionen, Lunds universitet.

Hans Källander, Fil. Doktor, ekologisk zoologi, tidigare Lunds universitet.

Bengt Nihlgård, Professor emeritus, växtekolog, särskilt skogsekologi med biogeokemisk inriktning, Lunds universitet.

Sven-Axel Bengtson, Professor, zoologi, museichef, Zoologiska museet, Lunds universitet.

Svengunnar Ryman, Museiintendent, svampforskare, Evolutionsmuseet, Uppsala universitet.

Bodil Enoksson, Fil. Doktor, zooekologi, f.d. forskare inom skogsmiljö, numera Biologibiblioteket, Lunds universitet.

Ulf Arup, Docent, växtsystematik, Lunds Universitet, och medlem av expertkommittén för rödlistade lavar.

Anders Nordin, Fil. Doktor, Museiintendent, lavar, Evolutionsmuseet, Uppsala Universitet.

Mattias Edman, Fil. Doktor, ekologi, forskare, Mittuniversitetet, Sundsvall.

Johan Ehrlén, Professor, växtekologi, Botaniska institutionen, Stockholms universitet.

Ola Svensson, Fil. Doktor, beteendeekologi och evolutionsbiologi, Göteborgs universitet.

Leif Ryvarden, Professor, mykologi, Universitetet i Oslo, Norge.

Julio Ferrer Mariné, Fil. Doktor, entomolog, pensionerad intendent, Naturhistoriska riksmuseet, Stockholm.

Sophia Engel
, Fil. Doktor, biologi, forskare, fysiologi, Biologiska institutionen, Lunds universitet.

Roland Moberg, Docent, Botaniksektionen, Evolutionsmuseet, Uppsala universitet.

Mats Eriksson, Fil. Doktor, zoologi, föreståndare, Evolutionsmuseet, Uppsala universitet.

Mats Gustafsson, Fil. Doktor, systematisk botanik, lektor, Biologisk Institut, Aarhus universitet, Danmark.

Jens-Christian Svenning, Professor, biologi, Biologisk Institut, Aarhus universitet, Danmark.

Eje Rosén, Docent, ekologisk botanik, Uppsala universitet.

Maria Hansson. Fil. Doktor, ekologi, biträdande lektor på Miljövetenskapliga Institutionen, Lunds universitet.

Mats Hjertson, Fil. Doktor, Museiintendent, kärlväxter, Evolutionsmuseet, Uppsala universitet.

Risto Sulkava, Fil. Doktor, ekologi, Joensuu universitet, Finland.

Bo W. Svensson, Professor emeritus, entomologi, Uppsala universitet.

Ulf Swenson
, Docent, växtsystematik, Naturhistoriska riksmuseet, Stockholm.

Olof Hedgren, Fil. Doktor, entomologi, tidigare vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU).

Björn Helander, Fil. Doktor, Förste intendent, Enheten för miljögiftsforskning, Naturhistoriska riksmuseet, Stockholm.

Niclas Jonzén, Docent, Biologiska institutionen, Lunds universitet.

Peter Eliasson
, Skog. Doktor, ekologi, Institutionen för ekologi, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU).

Lars Hedenäs
, Docent, mossor, Enheten för kryptogambotanik, Naturhistoriska riksmuseet, Stockholm.

Michael Krikorev
, Mykolog, ArtDatabanken, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Uppsala.

Sven Boström
, Fil. Doktor, zoologisk systematik, Förste intendent, Naturhistoriska riksmuseet, Stockholm.

Mikael Hedrén
, Docent, universitetslektor, växtekologi och systematik, Biologiska institutionen, Lunds universitet.

Peter Lindberg
,Fil. Doktor, ekolog, forskare, Zoologiska institutionen, Göteborgs Universitet.

David van der Spoel
, Professor, biologi, Institutionen för Cell och Molekylärbiologi, Uppsala universitet.

Robert Ekblom
, Fil. Doktor, fågelgenetik och ekologi, Uppsala universitet och Department of Animal and Plant Sciences, University of Sheffield, England.

Torsten Vor
, Fil. Doktor, Deptartment of Silviculture and Forest Ecology, University of Göttingen, Tyskland.

Stefan Wirsenius, Universitetslektor, Fysisk resursteori, Institutionen för energi och miljö, Chalmers, Göteborg.

Fiona Schmiegelow, Docent, Northern Conservation Science, Department Renewable Resources, University of Alberta, Kanada

Ralph Cartar
, Docent, humlans ekologi, även i brukade skogslandskap, Department of Biological Sciences, University of Calgary, Kanada.

Bruce G. Baldwin, Professor, Intendent, Jepson Herbarium & Department of Integrative Biology, University of California, USA.

Jörgen Rudolphi, Fil. Doktor, ekologi, forskare, Institutionen f ör Ekologi, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Uppsala.

J. Bruce Wallace, Professor, entomologi, Department of Entomology, University of Georgia, USA.

Sören Svensson, Docent, Biologiska institutionen, Lunds universitet.

Almut Beringer, Professor, miljö och hållbarhet, Monash Sustainability Institute, Monash University, Australien.

Lutz Fähser, Fil. Doktor, skogsvetenskap, Forestry Department, City of Luebeck, Tyskland.

Hartmut Roweck, Professor, Ecology Centre, Department of Landscape Ecology, University of Kiel, Tyskland.

Mats Hagner, Professor emeritus, skogsföryngring, Institutionen för skogsekonomi, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Umeå.

Herb Wilson, Professor, biovetenskap, Department of Biology, Colby College, Waterville, USA.

Maj Rundlöf, Fil. doktor, ekologi, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Uppsala.

Lars Imby, Biolog, f.d. intendent (numera pensionär), Naturhistoriska riksmuseet, Stockholm, och ordförande i ArtDatabankens fjärilskommitté.

Lee E. Frelich, chef, University of Minnesota Center for Hardwood Ecology, ämnesområde: Skogsekologi, störningsekologi, och invasiva arter, Department of Forest Resources, University of Minnesota, USA.

Thomas C. Harrington, Fil. Doktor, skogspatolog, Professor, State University, USA.

Ane Timenes Laugen, Post Doc., Institutionen för Ekologi, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala.

Svante Holm, Fil. Doktor, genetik, lektor, Mittuniversitetet, Sundsvall.

Jan Westin, Fil. Doktor, zoolog, vetenskaplig ledare, Universeum, Göteborg.

Anders Telenius, Docent, växtekologi, numera verksam vid Naturhistoriska riksmuseet, Stockholm.

Marcus Hedblom, Fil. Doktor, ekologi, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Uppsala och Göteborgs universitet.

Jonas Victorsson, Fil. Doktor, zooekologi, Institutionen för ekologi, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Uppsala.

Sabine Stöhr, Fil. Doktor, systematisk zoologi, Förste intendent, Naturhistoriska riksmuseet, Stockholm.

Johannes Bergsten, Fil. Doktor, Förste intendent, entomologisk forskning, Enheten för entomologi, Naturhistoriska riksmuseet, Stockholm.

Grzegorz Mikusinski, Fil. Doktor, Docent, Grimsö forskningsstation och Skogsmästarskolan, Sveriges Lantbruksuniversitet, Riddarhyttan and Skinnskatteberg.

Torbjörn Kronestedt, Fil. lic., systematisk zoologi, f. d. förste intendent, Enheten för entomologi, Naturhistoriska riksmuseet, Stockholm.

Anders Warén, Fil. Doktor, Förste intendent, Enheten för evertebratzoologi, Naturhistoriska riksmuseet, Stockholm.

Mikael Ohlson, Professor, ekologisk botanik, Institutt for naturforvaltning (INA), Universitetet for miljø- og biovitenskap, Ås, Norge.

Yngvar Gauslaa, Professor, Institutt for naturforvaltning (INA), Universitetet for miljø- og biovitenskap, Ås, Norge.

Ibai Olariaga Ibarguren, Fil. Doktor, Post. Doc., svamptaxonomi, Naturhistoriska riksmuseet, Stockholm.

Martin Westberg, Fil. Doktor, systematisk botanik, Enheten för kryptogambotanik, Naturhistoriska riksmuseet, Stockholm.

Thomas Merckx, Fil. Doktor, naturvårdsbiologi – ekologi, Wildlife Conservation Research Centre, Department of Zoology, University of Oxford, England.

Andy Foggo, Fil. Doktor, skogsekologi, Marine Biology and Ecology Research Centre, School of Marine Sciences and Engineering, University of Plymouth, England.

Svenolov Lindgren, Docent, botanisk mikropaleontologi, Stockholms universitet.

Walter J. Bock, Professor, evolutionsbiologi, Columbia University, New York, USA.

Anders Bohlin, Mykolog, pensionär, f.d. ordförande i Artdatabankens expertkommitte för hotade svampar, f.d. president i European Council for Conservation of Fungi (ECCF), f.d. conservation officer i European Mycological Association (EMA) (numera hedersledamot).

F. Stuart Chapin, III, Professor, ekologi, skogsekologi, University of Alaska Fairbanks, USA.

David B. Roberts, Fil. Doktor (Cambridge),  Fil. dr honaris causa (Umeå), Emeritus Fellow Magdalen College Oxford, tidigare vid Genetics Laboratory, Oxford University, England.

Lena Gustavsson, Fil. Doktor, systematisk zoologi, Förste intendent, Naturhistoriska riksmuseet, Stockholm.

Kimberly Bostwick, Fil. Doktor, evolutionsbiologi, forskarassistent, Cornell University, New York, USA.

Frederick Dean, Professor emeritus, viltvård, University of Alaska Fairbanks, USA.

Hege Vårdal, Fil. Doktor, systematisk zoologi, intendent, Enheten för Entomologi, Naturhistoriska riksmuseet, Stockholm.

Sigmund Hågvar, Professor, natur- och miljöskydd, Universitetet for miljø- og biovitenskap, Ås, Norge.

Magnus Popp, Fil. Doktor, forskare, systematisk botanik, Naturhistorisk museum, Universitetet i Oslo, Norge

Anders K. Wollan, Mykolog, Naturhistorisk museum, Universitetet i Oslo, Norge.

Klaus Høiland, Professor, Microbial Evolution Research Group (MERG), Institutt for Biologi, Universitetet i Oslo, Norge.

Björn Aldé n, Förste intendent, dendrolog, Göteborgs botaniska trädgård, Göteborg.

Thomas Lyrholm, Fil. Doktor, zoologi, Naturhistoriska riksmuseet, Stockholm.

Kjell Arne Johansson, Docent, Förste intendent, Enheten för entomologi, Naturhistoriska riksmuseet, Stockholm.

Malcolm Hunter, Professor, ekologi och naturvårdsbiologi, University of Maine, USA.

Gro Gulden, Professor emerita, mykologi, Universitetet i Oslo, Norge.

Jörgen Olsson, Fil. Doktor, växtekologi, Umeå universitet.

Marla McIntosh, Professor, växtvetenskap, University of Maryland, USA.

Asko Lõhmus, Fil. Doktor, ekologi, forskare, University of Tartu, Estland.

Ulf B. Olsson, Fil. Doktor, Systematisk botanik, seniorforskare, mykologi, Lund.

Tomasz Wesolowski, Professor, Department of Avian Ecology, Wrocław University, Polen.

Johan Bergstedt, Fil. Doktor, växtekologi, Institutionen för skoglig resurshushållning, Sveriges Lantbruksuniversitet, Umeå, och Institutionen för Fysik, Kemi och Biologi, Linköpings universitet.

Ernst-Detlef Schulze, Professor emeritus, skogsbruk, växtekologi, biogeokemi, Max-Planck Institute for Biogeochemistry, Jena, Tyskland.

Erling Ögren, Professor, skoglig genetik och växtfysiologi, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Umeå.

Johan Asplund, Fil. Doktor, ekologi, Institutt for naturforvaltning (INA), Universitetet for miljø- og biovitenskap, Ås, Norge.

Kari Vepsäläinen, Evolutionsbiolog (pensionär), docent, zoologi, Helsingfors universitet, Finland.

Rigas Tsiakiris
, Fil. Doktor, skogsmästare, ämnesområden: skyddade områden, ornitologi, Ioannina, Grekland.

Marie-Charlotte Nilsson Hegethorn,Professor, skogsföryngring, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Umeå.

Gabriella Gamberale Stille, Docent, Forskare vid Zoologiska institutionen, Stockholms Universitet.

Raivo Mänd, Professor, zooekologi, Department of Zoology, Institute of Ecology and Earth Sciences, University of Tartu, Tartu, Estland.

Alexandre Antonelli, Fil. Doktor, vetenskaplig intendent, Göteborgs botaniska trädgård, Göteborg.

Peter Norberg, Ekon. Dr., Etik och företagsansvar, Handelshögskolan i Stockholm.

Johan Uddling Fredin, Fil. Doktor, Växters responser på atmosfärsförändringar, Institutionen för Växt- och Miljövetenskaper, Göteborgs Universitet.

Anette Kjellgren, Professor, Psykologi, Människans relation till naturen, Karlstads universitet














 

Pressansvariga för uppropet:

 

Sven G Nilsson. Professor i ekologi, Lunds universitet: +46 (0)476 21 614,

Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Viktor Säfve, ordförande, Skydda Skogen: +46 (0)76 11 48 811,

Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Amanda Tas, sekreterare, Skydda Skogen: + 46 (0)76 76 13 533,

Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

 

 

Ladda ner pressmeddelande (2010-01-12): Forskarupprop: Skydda Sveriges Gammelskog

 

Länk till pressmeddelande (2010-03-10): 170 forskare kräver att gammelskogen ska skyddas

 

 

 

 

 

Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.


Skydda Skogen

Haddebo Skola
697 93 Hjortkvarn

Organisationsnummer: 802445 - 0168

 

 

 

 

Förlusten av ursprungliga livsmiljöer utgör den enskilt största anledningen till den globala förlusten av biologisk mångfald, levande natur. För att kunna bevara ett levande skogslandskap i Sverige krävs att alla kvarvarande natur- och gammelskogar och andra skogar med höga naturvärden skyddas. En stor andel av de över 1 800 skogslevande växt- och djurarter som finns upptagna på den svenska rödlistan över missgynnade och hotade arter är knutna till dessa skogar.

Enligt Naturvårdsverket återstår endast några få procent skogar med höga naturvärden nedom gränsen för fjällnära skog. Det är dags att avbryta alla avverkningsplaner av gammelskog. Dessutom måste även en restaurering av lämpliga skogsmiljöer inledas för att uppnå tillräckliga arealer och kvalitéer i enlighet med den aktuella naturvårdsforskningens rekommendationer.

Utarmningen av det skogliga ekosystemet tränger inte bara undan en mängd skogslevande arter, utan påverkar i allra högsta grad även människan negativt. Ett levande skogsekosystem är grunden för livsnödvändiga processer i form av exempelvis reglering av luftkvaliteten, klimatreglering, vattenreglering, vattenrening, pollinering och mildrande av naturkatastrofer.

Ett uthålligt svenskt skogsbruk, som tar bevarandet av den biologiska mångfalden på allvar, kan inte uppnås i en situation där 95 procent av den produktiva skogen är exploaterad och endast enstaka procent av skogsmarken är avsatt till naturvård. Regeringen och Skogsindustrierna förordar ytterligare intensifiering av skogsbruket, med metoder som stubbrytning, ökad användning av främmande trädslag, dikesrensning och gödsling, något som hotar den biologiska mångfalden ytterligare. Sverige har förbundit sig internationellt och nationellt att stoppa förlusten av biologisk mångfald och det är vår skyldighet mot kommande generationer att följa dessa åtaganden. Den nuvarande negativa trenden måste omedelbart vändas och riksdag och regering måste ta sitt ansvar.

Till riksdag och regering:


UPPROP: Skydda Sveriges Gammelskog

Åtgärder och krav:

 

• Anta ett nytt arealmål för perioden 2010-2020 som ligger i linje med ledande naturvårdsforskning, där 20 procent av Sveriges produktiva skogsmark skyddas.

• Höj anslaget till skogsskydd perioden 2010-2020 till den nivå som krävs för att långsiktigt bevara den biologiska mångfalden i skogen.

• Främja en ökad variation av skogsbruksformer i de 80 procent av den produktiva skogsmarken som fortsatt brukas.

• Motverka klimatförändringarna och främja en ökad kolinlagring i skogsmarken genom att bevara kvarvarande äldre skogar och modifiera skogsskötseln av de brukade.

• Bevara den fjällnära skogen. Gränsen för fjällnära skog får inte inskränkas.

• Bättre generell hänsyn vid skogsbruk.

• Inför stöd för landskapsplanering.

 

Forskare med anknytning till områdena skog, klimat, miljö, biologi eller ekologi, samt organisationer som vill underteckna uppropet gör detta genom att ta kontakt med Skydda Skogen på: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den..

 

Motiveringar:

1. Anta ett nytt arealmål för perioden 2010-2020 som ligger i linje med ledande naturvårdsforskning, där 20 procent av Sveriges produktiva skogsmark skyddas.

Motivering: Idag är endast 3,3 procent av den produktiva skogsarealen i Sverige formellt skyddad (bara hälften återfinns nedan den fjällnära skogen). Ytterligare några procent är frivilligt avsatta för naturvårdsändamål av skogsägare. Forskning visar att när arealerna av en ursprunglig livsmiljö faller under 20 procent påverkas överlevnaden hos många känsliga arter negativt. Det är därför rimligt att ha ett mål att 20 procent av den produktiva skogsmarksarealen skall avsättas för bevarande av biologisk mångfald. Miljövårdsberedningens betänkande SOU 1997:97, 98 gav stöd för långsiktigt skydd av 9-16 procent av Sveriges skogsmarksareal nedan den fjällnära gränsen, förutsatt att naturhänsynen i den brukade delen av skogslandskapet var god. Senare undersökningar tyder på att Miljövårdsberedningen underskattade behovet av skyddad skog för att klara mångfaldsmålet. Därför framstår 20 procent som ett rimligt krav i relation till Skogsvårdslagens portalparagraf som säger att produktionsmålet och miljömålet ska vara jämställda. Självklart ska den sektor som påverkar skogsekosystemet starkast förväntas ta ett sektorsansvar som grundar sig på senaste forskningsresultat. Staten bör ta ansvar för att formellt skydda 10 procent av den produktiva skogsarealen och ekonomiskt ersätta privata markägare. Skogsägare bör frivilligt avsätta 10 procent av sin produktiva skogsmark till naturvård. De stora skogsbolagen bör ta ett extra stort ansvar för miljömålet i skogen. De frivilliga avsättningarna måste avse de mest skyddsvärda markerna, samt offentliggöras, kartläggas, och deras bidrag till miljöpolitikens uppfyllelse måste analyseras.

2. Höj anslaget till skogsskydd perioden 2010-2020 till den nivå som krävs för att långsiktigt bevara den biologiska mångfalden i skogen.

Motivering: Dagens anslagsnivå är inte tillräcklig för att Naturvårdsverket, Länsstyrelser och Skogsstyrelsen ska ha de resurser som krävs för att ersätta alla privata markägare och utföra uppdraget att leva upp till miljömålet för skogen. Idag är skyddstakten så låg att många värdefulla skogar hinner avverkas innan de fått ett skydd. Myndigheterna tvingas tillåta avverkning i skyddsvärda skogsområden på grund av att de inte har tilltäckliga ekonomiska resurser. Dessutom har Skogsstyrelsen i vissa distrikt inte resurser att i fält besöka mer än 5 - 10 procent av de avverkningsanmälningar de får in. Anslaget till skogsskydd måste höjas med det som krävs för att bevara den biologiska mångfalden i skogen. Det är en långsiktig investering som bara går att göra nu när naturskogarna fortfarande finns kvar. Det blir mycket dyrare, svårare och tar mycket längre tid att restaurera utarmade industriskogar och plantager. Om regeringen tilldelade naturskyddet cirka 5 miljarder kronor per år under perioden 2010-2020 skulle Sverige kunna nå miljömålet att bevara den biologiska mångfalden. Det motsvarar ca en tiondel av vad svensken julhandlar för varje år (Handels Utredningsinstitut förutspår 61,3 miljarder kronor 2009) eller vad som årligen investeras i trafiken (drygt 40 miljarder kronor enligt regeringens budgetproposition för 2010). Idag ligger anslaget till skydd av skogsmark på ca 600 miljoner, vilket är en mycket låg nivå i detta sammanhang. Som komplement till höjda anslag bör det statliga förvaltandet av produktionsskogar, kunna användas i större utsträckning som bytesmark till privata skogsägare som önskar detta.

3. Främja en ökad variation av skogsbruksformer i de 80 procent av den produktiva skogsmarken som fortsatt brukas.

Motivering: Skötseln av skogsekosystemet bör inriktas mot långsiktigt hållbar virkesproduktion, där alternativa skogsbruksmetoder och kontinuitetsskogsbruk främjas. Detta för att gynna snabbare återupptag av växthusgaser, jakt, rekreation/friluftsliv, turism, uttag av bär och svamp, renskötsel och minimera riskerna med monokulturer. Med nuvarande ensidiga skogsbruksmetoder riskerar viktiga ekosystemtjänster att allvarligt skadas. Det pågår idag ett ekosystemskifte från blandskogar och naturligt föryngrade skogar till monokulturer av barrträdsplantager och intensivt skötta enskiktade produktionsskogar. Ytterligare omvandling bör undvikas. Monokulturer har ökade risker att drabbas av olika insektsutbrott och svampsjukdomar. Förändringar av skogsskötseln bör innefatta bl.a. ett ökat inslag av naturlig föryngring och fortlöpande naturhänsyn under röjning och gallring. En större mångfald av skötselmetoder skulle skapa en större mångfald i skogslandskapet och minska riskerna med en allt för schablonartad skogsskötsel.

4. Motverka klimatförändringarna och främja en ökad kolinlagring i skogsmarken genom att bevara kvarvarande äldre skogar och modifiera skogsskötseln av de brukade.


Motivering: Gammelskogar innehåller stora kollager och ny forskning visar att de även långsiktigt fortsätter att lagra kol. Ju äldre skogen är, desto mer kol har skogen hunnit lagra under sin livstid. När gammelskogen avverkas frigörs delar av det kol som under århundraden lagrats i marken. Med dagens korta omloppstider är det sannolikt att kollagren i marken inte återställs innan nästa avverkning, d.v.s. kollagret i mark utarmas kontinuerligt. Skogsbruk som kontinuerligt bevarar trädskiktet minskar kolförlusterna till atmosfären, varför det bör utredas hur sådana metoder kan införas.

5. Bevara den fjällnära skogen. Gränsen för fjällnära skog får inte inskränkas.


Motivering: Sverige har ett ansvar för att bevara nordvästra Europas största intakta naturskogsområden. Vi förutsätter att det förslag som den nyligen avslutade gränsskogsutredningen föreslår angående gränsen för fjällnära skog genomförs och att gränsen består som en viktig markering av detta områdes stora betydelse för naturvården. Även när det gäller att motverka klimatförändringar är bevarandet av dessa stora naturskogar av stor vikt.

6. Bättre generell hänsyn vid skogsbruk.

Motivering: Dagens naturhänsyn vid olika skogsbruksåtgärder håller alltför ofta för låg kvalitet och är av för liten omfattning. Andelen lövträd, gamla träd och död ved måste öka markant i det brukade landskapet. Hänsynen till vattenmiljöer är idag i många fall bristfällig och måste regleras och förbättras avsevärt. Skogsbruket står idag för ca 25 procent av kvicksilverkoncentrationerna i insjöfisk. Enligt Skogsstyrelsen bröt 20 procent av alla avverkningar utförda av skogsbolag mot minimikraven i skogsvårdslagen under 2007. När det gäller privatskogsbruket låg siffran på 28 procent. Tillsätt en utredning för att ta fram ett förslag till sanktionsmöjligheter vid brott mot skogsvårdslagen. Idag är sanktionsmöjligheterna i praktiken obefintliga vid brott mot naturvårdshänsyn.

7. Inför stöd för landskapsplanering.

Motivering: Forskning har visat att arters förekomst är starkt beroende av hur mycket lämplig miljö det finns i ett större område och hur den är fördelad. När åtgärder planeras i områden med många skogsägare tas i dagsläget liten eller ingen hänsyn till hur närliggande marker brukas. I varje landskapsavsnitt bör det skyddas och restaureras tillräckligt stora arealer biologiskt värdefulla naturskogsmiljöer för att bevara de arter som är beroende av dessa. För att naturvården ska bli effektivare och avsatta marker göra större nytta föreslår vi att myndigheterna ska få i uppdrag och resurser att planera i samverkan med markägare. Då måste även hagmarker med träd, som ofta hyser hotade arter, tas med i planeringen. Det krävs ekonomiskt stöd till skogsägarna för att få en effektiv planering för bevarad biologisk mångfald.



Initiativtagare till uppropet är organisationen Skydda Skogen