Login Form

På denna sida kan du läsa om social hänsyn och mångbruk. Nedan finner du kortfattade stycken om några av alla värden som skogen har för människan och om Skydda Skogens syn på frågorna.

Under "Mångbruk och social hänsyn" i Arkivet hittar du mer material om frågan.



”Om någon vandrar i skogarna halva dagen på grund av sin kärlek till dem, riskerar han att betraktas som en dagdrivare; men om han använder hela sin dag åt ekonomiska spekulationer och hugger ner dessa skogar och lämnar jorden kal i förtid, befinns han vara en arbetsam och driftig medborgare.”

Henry David Thoreau (1817 – 1862)


Verklighetsbild:

Eftersom skogens värde för folkhälsan och den biologiska mångfalden rankas högst av allmänheten, menar Skydda Skogen att det behövs fler naturreservat och andra naturvårdsområden, både sådana som sköts (till exempel hagmarker) och sådana som lämnas orörda från skogsskötsel (gammal naturskog). Föreningen anser också att en kombination av flera mer naturnära skötselmodeller för de ”produktionsskogar” som fortsatt skall brukas, skulle gynna skogens värden och skapa ett mer varierat skogslandskap. Det skulle minska riskerna som följer ett allt för schablonartat skogsbruk. Alla arter har rätt att leva vidare på jorden. Vi har ett ansvar att förvalta den biologiska mångfalden och lämna den vidare till kommande generationer.

Vi människor går i skogen för att finna hälsa, inspiration och skönhetsupplevelser, den ger oss andrum. Människor mår bättre av att vistas i naturen. Stressreaktioner minskar i kontakt med växter och djur.

Brist på skyddade skogar.
De få återstående orörda skogar, gammelskogar, fjällnära skogar, övriga skogs- och trädmiljöer med höga naturvärden och rekreationsskogar måste undantas skogsbruk. Det finns ett stort värde för bland annat forskning, biodiversitet och naturupplevelser för oss och framtida generationer att lämna skogar helt orörda från skogsbruk. Försiktighetsprincipen bör tillämpas i största möjliga mån.

Skogsbruk.
Markägare måste få fler skötselmodeller att välja mellan, något som i förlängningen kan bidra till att skapa ett mer varierat skogslandskap. Alternativ till dagens kalhyggesbruk måste utvecklas och lyfts fram. Behovet av en kombinerad skötselmodell är mycket stor. Variationsrikedom är den kanske viktigaste målsättningen för att alla sociala önskemål på skogen ska kunna infrias. Skötselmodellen måste tillåta och gynna bestånd med olika ålder, olika trädslag (dels i blandningar och dels i trädslagsrena bestånd), olika täthet och höjdskiktning. Skogen ska brukas på ett skonsamt eller hänsynsfullt sätt. Skyddszoner med träd och buskar ska sparas mot hav, sjöar, skogliga impediment, vattendrag, bebyggelse och öppen jordbruksmark. Den brukade skogens storlek och utformning ska anpassas till natur- och kulturmiljön. Samernas rättigheter respekteras. Rätten till renbetesmark vintertid är en fråga om överlevnad för samerna och deras kultur.

Ekosystemtjänster.
Vi människor är beroende av produkter från skogen. Fortfarande kan man i skogen finna många arter som kan användas till nya mediciner, födoämnen och industriprodukter.  Skogen stabiliserar också klimatet, vattenflödena i naturen och renar luften. Intakta och naturliga skogar klarar bättre av att möta negativa klimateffekter, än vad utarmade plantageskogar gör.

Skogen har historiskt använts för bete, svedjeodling och lövtäkt, kolframställning, timmerhuggning och som vedkälla. Idag hämtas timmer, massaved och energived ut ur skogen.

Skogen som skafferi.
Från skogen har vi i alla tider hämtat mat och råvaror. Det har rört sig om fiske, jakt på vilda djur och insamling av ätliga växtdelar. Skogen har historiskt också använts för bete, svedjeodling och lövtäkt. Jakt, bär- och svampplockning är en del av många svenskars liv.

Naturbaserad turism.
Skogar vars estetiska och ekologiska värden bevaras ger förutsättningar för och främjar en naturbaserad turism. Den svenska turistnäringen är en växande näring som i medeltal sysselsätter 150 000 individer och står för cirka 3 procent av Sveriges BNP, vilket utgör fler arbetstillfällen och en större del av den svenska BNP än hela skogsnäringens. Sverige anses bli allt mer atraktivt som turistmål på grund av de naturupplevelser som erbjuds. Landet marknadsförs för sin rena miljö och överflödet av tillgänglig natur.

Markpåverkan.
Dagens svenska skogsbruk påverkar markfloran på olika sätt. Vid avverkning minskar blåbären mest, medan lingonen är mer känsliga för harvning och plöjning av skogsmarken visar studier vid Linköpings universitet. Körskador orsakar bland annat förhöjda halter av kvicksilver i sjöar och dess fisk.

Alla skador på marken bör undvikas.
Det innebär att all avverkning och drivning måste vara så skonsam som möjligt och att markberedning bör undvikas. Detta kan påskyndas genom hårdare restriktioner när det gäller hur, var och när skogsmaskiner får tillträda skogsmark.

Brist på samråd.
Idag utgörs ofta de så kallade samråden av envägskommunikation från skogsnäringens sida och inte av verkligt samarbete. Fler samråd och ökad dialog med lokalbefolkning, naturvården, forskare och övriga näringsgrenar är ett måste. Samerna och lokalbefolkningen i skogslandet måste få mer att säga till om när det gäller hänsynsprioriteringar och hur det skall se ut i skogslandskapet.

Samernas kultur och rennäringen
är beroende av att det finns gamla skogar. Det moderna skogsbruket har utarmat skogarna och skadat såväl rennäringen som den biologiska mångfalden. Vinterbetesmarker har blivit förstörda i stora områden. Samerna måste ges tillträde till skogsmarker med god tillgång på markväxande lavar samt gammelskogar med hänglavar.

Fjällnära skog.
De fjällnära skogarna bör bevaras med hänsyn till exempelvis biologisk mångfald, folkhälsa, kommande generationer, samernas renskötsel, naturbaserad turism och hälso- och skönhetsaspekter. Men också för att garantera en långsiktig ekologisk balans som människan är beroende av. De utgör nordvästra Europas mest intakta skogsekosystem.

Allemansrätt och strandskydd.
Regeringens nuvarande politik hotar allemansrätten och urholkar strandskyddet. Allemansrätten en förutsättning för friluftslivet och flera andra sociala värden. Allemansrätten och strandskyddet måste värnas.

Tätortsnära skogar
bör skyddas eller skötas så att de estetiska, etiska och ekologiska värdena bevaras. Skogen mildrar även effekterna av föroreningar och buller och kan förbättra luftkvaliteten i tätorter.

Forn- och kulturlämningar.
I skogs- och trädmiljöer finns många av våra forn- och kulturlämningar. Dagens storskogsbruk med kalhuggning och efterkommande markberedning förstör och skadar en stor mängd av upptäckta och oupptäckta lämningar varje år. Skogens bruk bör vara förankrat i kulturlandskapets historia. Markberedning måste undvikas och mer noggranna inventeringar och avverkningsplaneringar måste införas.

Estetik.
Ett kalhygge är ingen vacker syn med körspår, stubbar, ris och överkörda lågor. Vid avverkning bör större upplevelsemässiga hänsyn tas, och avverkningsmetod och storleken på den brukade skogen bör formas därefter. Estetiska hänsyn och skogens skönhetsvärden måste få väga tyngre vid alla skogsbruksåtgärder.

Pedagogik och forskning.
Skogen har många pedagogiska värden. Vistelse i skogen ger barn bättre motorik och bättre hälsa, samt en bättre koncentrationsförmåga. Orörda naturskogar och deras mångfald är av stor vikt för forskning om naturens dynamik och ekosystemens samband och funktioner.

Bekämpningsmedel.
Kemiska bekämpningsmedel i skogsbruket måste förbjudas, de hotar miljön och skogsarbetarnas hälsa. Skogs- och träfacket har tillsammans med miljörörelsen under många år kämpat för att få bort gifterna. De finns än så länge kvar, även i det så kallade miljömärkta skogsbruket.