Login Form

Allt tyngre maskiner i skogsbruket, i kombination med bristfällig planering och hantering av avverkningar, och mildare vintrar, bidrar till att körskador åsamkas mark- och vattenmiljöer i skogslandskapet. Dessa skador skulle kunna reduceras om skogsbruket tog bättre miljöhänsyn och förlade sina avverkningar till rätt tidpunkter under året, använde de förebyggande tekniker som finns och inte avverkade på de känsligaste markerna.  Problemen med markskador är omfattande, trots att skogsbruket och dess rådgivande myndighet, Skogsstyrelsen, under flera år talat om ökade utbildningssatsningar för att lösa frågan. Vilja tycks saknas och juridiska repressalier uteblir. Nedan följer ett urval av de negativa effekter som körskador har på skogsnaturen och våra svenska vatten. Informationen är hämtad från artiklar, rapporter och information från berörda myndigheter och relevant forskning inom området.

 

 

• Kvicksilverläckage. Skogsbruket är här en stor bov.

Det svenska skogsbruket kan stå för hela 25 procent av läckaget av kvicksilver och det är utan tvekan en stor anledning till att vidta åtgärder (se råd och rekommendationer nedan). Läckaget fortgår i flera år efter själva avverkningen. Enligt en artikel i Skogsstyrelsens tidning Skogseko (nr. 3/2009) fortsätter halterna av kvicksilver att öka i svensk fisk. Beräkningar av Kevin Bishop vid SLU, visar att marken kan läcka dubbelt så mycket kvicksilver och metylkvicksilver efter en avverkning som före. Problemen är allra störst i blöta marker och i samband med kraftiga mark- och körskador.

• Negativa effekter för klimatet.

En stor del av det kol som finns bundet i våra skogar är bundet i marken. Vid kalavverkning, markberedning och andra störningar av markskiktet ökar avgivningen av växthusgaser.

Referenser:
Bergh, J. et al. (2000). Skogens kolbalans - många faktorer inverkar. FAKTASkog, nr 15 2000
World Watch Institute (2009). State of the World 2009 - Into a warming world.


• Känsligare marker i klimatförändringarnas spår.


Varmare klimat ger fler körskador. Allt tyngre maskiner ökar också trycket på marken. Körskador på vattendrag leder till sämre vattenkvalitet och hälsofarlig fisk.

• Packning av jorden (kompaktion).

Kan leda till försämringar i markens produktionsförmåga vilket i de värsta fallen kan leda till produktionsförluster. Packningen kan förhindra vattentransport i marken och det den kan också leda till rotröta och minskad tillväxt.

• Slamtransport, näringsläckage.

Körskador i anslutning till sjöar och vattendrag ökar risken för att humus, slam, näringsämnen och tungmetaller, som till exempel kvicksilver, läcker ut i vattnet. Kväveutlakningen till vattendrag har i Sverige uppmätts öka 2-10 gånger under 3-5 år efter avverkning. Samtidigt var fosforutlakningen förhöjd 1-2 gånger. När avverkningen åtföljs av markberedning kan fosforutlakningen öka 10 gånger (Fiskerverket, 2001:6). En skada ger oftast större negativ effekt nedströms ett vattendrag än där skadan uppstår. Internationellt har avverkning längs skogsvattendrag sedan länge pekats ut som en åtgärd som kan ge påtagliga störningar i ett känsligt ekosystem. Att skapa ordentliga kantzonerna utmed vattendragen är därför viktigt för att förhindra näringsläckage och har också stor betydelse för bäckarnas mikroklimat.

Även grundvattnet riskerar att påverkas. 40 procent av Sveriges enskilda brunnar har problem med vattenkvaliteten. Grundvattnet blir mer och mer surt vilket gör att mer tungmetaller löses ut.

• Fula sår i terrängen.

Körskador leder otvivelaktigt till förstörda estetiska och kulturella värden och en ogästvänlig miljö. Många av landets okända och kända forn- och kulturlämningar skadas årligen av skogsbrukets maskiner vid avverkning, utkörning av virke och grot, och vid markberedning.

• Grova körspår kan skapa irreparabla skador i marken.

Att reparera körskador är svårt. Det kan tyckas relativt enkelt att kosmetiskt städa upp en sönderkörd skogsväg med hjälp av en grävmaskin. Det går faktiskt att reparera de estetiska såren hyfsat, även om det är dyrt, men när det gäller de skador som inte syns är det tyvärr inte lika enkelt. Dels är det svårt att återställa bärigheten eftersom en stor del av bärigheten baseras på vegetationen. Dels medför grävning ytterligare störning med den otrevliga bieffekten att tungmetaller och slam får ännu större möjlighet att spridas vidare. Det tar troligen mycket lång tid för de grövsta skadorna att läka, i värsta fall till nästa istid.   

Nedan följer en sammanfattning av rekommendationer och råd för att för att minska körskadorna i skogsbruket (Materialet kommer till stor del från Skogsstyrelsen):

• Undvik alltid körskador. Använd hjälpmedel som broar, mattor och band, eller gör stabila basvägar.

• Planera noggrant lämpliga körvägar, överfarter och avlägg. Undvik att lägga körvägar i kantzoner mot bäckar, sjöar eller våtmarker. Gör ett fältbesök i god tid före avverkning och på barmark, med utgångspunkt att upptäcka och kartlägga alla känsliga platser vid basvägarna. Om det är nödvändigt och möjligt bör man i första hand dra om sträckningen.

• Ha breda kantzoner/skyddsridåer mot sjöar, bäckar och vattendrag för att undvika körskador och näringsläckage. Internationella undersökningar har visat att skyddsridåerna behöver vara minst 10 meter breda för att ta upp mer än 50 procent av tillförda näringsämnen. Den allmänna rekommendationen är att de skall vara minst 15 meter breda för att effektivt begränsa utflödet av näringsämnen till vattendrag.

• Planera tidpunkt för avverkning och utkörning av virke och ris i god tid i förväg. Avverka när risken för körskador är som minst, dvs när marken är frusen eller torr.

• Undvik att avverka vid allt för blöta områden. Var särskilt rädd om marken vid sjöar och vattendrag av olika slag.

 

Filmer om körskador:

Markskador vid skotning

Weda Skog kör ut virke

 

Läs även dessa artiklar:

Tandlös skogsvårdslag öppnar för markskador (SkogsEko nr 4/05)

Vattendrag som återställs kan få värre skador (SkogsEko 4/06)

Bättre attityder förebygger körskador (SkogsEko 01/09)

Viktigt att minska kvicksilverläckaget (SkogsEko nr 3/09)

Markmekaniska aspekter på körskadeproblemet (Iwan Wästerlund, SLU, Umeå)

Körskador i skogsbruket: Störst är värst (Miljöforskning 5-6/2006)

Planerat skogsbruk minskar kvicksilverläckage (Miljötrender nr 1/2009)

Skyddsridåer Längs Vattendrag (SILVA). Fiskerierket, Finfo 2001:6

Kvicksilver från myrar och kalhyggen strömmar ut i skogssjöar. Finlands miljöcentral (SYKE)


Porvari, P. (2003). Sources and fate of mercury in aquatic Ecosystems. Finnish Environmental Institute, Finland

 

Mer om mark och vatten hittar ni här