Login Form

Detta ska handla om biologisk mångfald, och i viss mån om ord.

Det överallt förekommande begreppet biologisk mångfald står ju egentligen för levande natur, ja helt enkelt för ett tillstånd där naturligt förekommande arter samspelar. Men på grund av det trängda läget för all naturvård har biologisk mångfald i debatten också kommit att innebära ett slags undantag, vissa områden där mångfalden kan tillåtas existera. Och man diskuterar istället hur stora – eller små – sådana områden kan vara och fortfarande fungera.

Skogsbruket, till exempel, anser i allmänhet att några procent av den produktiva skogsmarken redan är för mycket.

Varför är biologisk mångfald viktig?


Ja varför är naturen viktig? Den frågan ska nog inte ens ställas, eftersom vi inte ens kan föreställa oss en värld utan. Men om frågan istället formuleras: Är biologisk mångfald viktig? ser den ut som en mindre fråga, en teknisk fråga. Den kan då avgöras på konferenser, förses med ett antal definitioner och paragrafer med undantagsklausuler. Och genom kompromisser med organisationer (företag, stater) som mer eller mindre ser natur och biologisk mångfald som hinder för utveckling och tillväxt. Men biologisk mångfald är viktig som levande natur är viktig.

Ekosystemansatsen


Sverige har skrivit under FN-konventionen om biologisk mångfald.
Den skulle kunna tolkas så att biologisk mångfald, dvs levande natur, ska finnas överallt och att all exploatering ska ske på villkor att natur kan existera samtidigt och på samma platser. Så var också tanken. Denna tillämpning kallas ekosystemansatsen, ett egendomligt ord som beskriver en inriktning på att mångfald ska råda i hela landskapsmiljöer. Om t,ex valfiske skriver man:

I första hand bör valar nyttjas på ett icke dödligt sätt genom exempelvis ekoturism och valskådning. I den mån valjakt äger rum måste den utgå från ekosystemansatsen och bedrivas utifrån försiktighetsprincipen tolkad enligt bästa tillgängliga vetenskapliga bedömningar (prop. 003/04:124, s. 40).


Nyckelbiotoper

En lustig tanke är att här byta ut valar mot skog. Men för skogen gäller helt uppenbart en annan tillämpning. Den innebär istället att exemplar av enskilda arter kan sparas med det minimum av omgivande miljö som krävs. På så vis handlar det inte om att spara levande miljöer, bara att varje art ska ha åtminstone något ställe att hålla till på. Det är en tolkning skräddarsydd för plantageskogsbruket. Den har i sin tur lett till att i stort sett inga naturmiljöer får skydd om de inte innehåller en eller flera hotade, rödlistade arter. De kan då kallas nyckelbiotoper och blir ett slags sista utposter, refuger för mycket sällsynta växter och djur, ofta så små och isolerade områden att dessa arter inte kan växa till och sprida sig.

Utrotning

Exploatörer av olika slag frågar sig förhoppningsfullt om det ändå inte är så att arter kan utrotas utan konsekvenser. Man menar då uppenbarligen konsekvenser för oss människor. Men inte ens på den frågan kan man svara ja med någon säkerhet. Naturen är inte ett tillstånd utan en ständigt pågående, dynamisk process. Samband i denna process kommer aldrig att kunna beskrivas eller klarläggas helt. Inte heller vår kunskap är statisk. Vilka arter som är, eller kan bli, oundgängliga för människan kan vi alltså inte veta.
Om frågan handlar om konsekvenser för naturen måste den betraktas som egendomlig. Där har allt konsekvenser, betydelse, påverkan.

Det är skillnad på ett naturligt utdöende och utrotning. Under jordens historia har arter av alla slag konkurrerats ut eller dött ut på grund av naturkatastrofer, drastiska klimatförändringar etc, några gånger i mycket stor omfattning. Men aldrig tidigare (före människan) har så många arter utsatts för medveten utrotning. Människan har sedan länge tagit sig rätten att avgöra vad som ska få finnas och inte finnas och har prioriterat sina egna nyttigheter. Med de resurser (maktmedel) människan har idag får detta ödesdigra konsekvenser för planetens ekologi.

Plantageskogsbruket


Ett extremfall av utrotning är i själva verket det samtida skogsbruket (i alla länder). Skogar där hundratals eller tusentals arter lever, har ersatts med artfattiga plantager. I Sverige har detta redan skett på en stor del av den före detta skogsmarken. Tydligen menar man att ett sådant skogsbruk inte får konsekvenser, oavsett på hur stora ytor det bedrivs. Detta är att spela rysk roulette med den globala ekologin. Det måste fördömas, av såväl ekologiska som etiska skäl.

Att naturen skapades för människan är en gammal religiös missuppfattning. Nu vet vi att den finns för sin egen skull. Eller bara finns. Men genom att människan har en unik maktställning bland planetens alla arter har hon numera också ett ansvar som en naturens förvaltare, med uppgift att se till att allt som nu lever får leva vidare. Det är det etiska skälet. Alternativet är att se människan som ett djur, ett som bara följer sina drifter, utan att tänka.

Ekosystemtjänster


Man talar i debatten om ekosystemtjänster. Det är ett teknokratiskt begrepp som helt enkelt betecknar allt vad människan får ut av naturen. Det är också en beskrivning av hur naturen fungerar. Eftersom naturen finns för sin egen skull, är det väl tveksamt (minst sagt) om sådana saker ska betraktas som tjänster som levereras. Vi ingår ju själva och bidrar faktiskt till fotosyntesen, koldioxiden i vår utandningsluft används av växterna för att skapa ved och bladmassa. Men om vi anlägger detta antropocentriska synsätt kan vi konstatera att naturen, den biologiska mångfalden ”behövs”, eftersom den bland annat:

• Upprätthåller jordkvaliteten. Mikroorganismer bryter ned organiskt material i jorden, vilket frigör viktiga näringsämnen som växter kan ta upp.
• Upprätthåller luftkvaliteten. Växter renar luften och upprätthåller atmosfärens sammansättning, omsätter syre och filtrerar bort en del icke önskade partiklar.
• Upprätthåller vattenkvaliteten. Träd och skogsmarken renar vatten som rinner igenom ekosystemen. Våtmarker absorberar och omsätter viktiga näringsämnen samt renar olika avfall.
• Stabiliserar klimatet. Växter tar upp koldioxid och lagrar det som kol i biomassan och i marken. Träd avger det kemiska ämnet terpener, vilka bildar små partiklar i luften, som bidrar till molnbildning. Moln reflekterar bort inkommande solljus, vilket har en kylande effekt på jorden.
• Skyddar mot omfattande naturkatastrofer. Skogar skyddar också landskapet från erosion och förlust av näringsämnen genom sina rotsystem.
• Hälsoskäl. Naturen ger hälsa, inspiration och skönhetsupplevelser, den ger andrum och livskvalitet. Människan mår bättre av att vistas i naturen. Stress minskar i kontakt med växter och djur.
Förser oss med födoämnen och läkemedel. Sist men inte minst.

Med mera. Det är tänkvärt. Och intressant. Men fortfarande är den biologiska mångfalden ingenting annat än den natur där vi själva bara är en art bland många, om än med ett speciellt, just nu mycket stort ansvar.

Skydda Skogen/T.T.