Den febriga debatten om skogen fortsätter och når nya höjder när t.ex. miljöorganisationer angrips av ledarskribenter i SvD eller att talerätt enligt Århuskonventionen föreslås minskas. Ivern att avverka skog börjar alltmer likna hetsen i en guldrush. Ägandets rättigheter används som argument för att få göra vad man vill med marken.
Äganderättigheter har historiskt funnits mer eller mindre, men har förändrats och uppfattats olika över tid. Nu är vi i en tid där det privata ägandet drivs till att bli alltmer exklusivt. Det framkommer i debatten om skogen och strandskyddet samtidigt som att röster höjs för att t.ex. få bort det kommunala planmonopolet dvs. att kommunen bestämmer hur mark skall användas och bebyggas inom kommunen.
Vilka inskränkningar finns i äganderätten?
Det finns flera exempel på hur ägandet av mark och byggnader inskränks. Detta bygger på uppfattningen om vad som är ett samhällsintresse, dvs. de generella intressen och behov som berör alla medborgare i ett samhälle. Exempel på inskränkningar är t.ex kulturmiljölagen som kan skydda byggnader som byggnadsminnen. Kulturmiljölagen börjar med att tala om att detta är att anse som “en nationell angelägenhet att skydda och vårda kulturmiljön.” Fler exempel på inskränkningar är regleringen av användandet av bekämpningsmedel, överväganden om jordbruksmark ska användas till bebyggelse och reglerade jakttider. Här visas samhällsintresset som att behålla sin historia, rent vatten och att behålla odlingsbar jord. Det är alltså absolut inget ovanligt med inskränkningar i äganderätten och friheten att göra vad man vill. Detta går även rakt ner till den lilla villatomten som kan bli föremål för att bli klassad som en olägenhet om det lagras för mycket skräp, skrotbilar och dylikt där. En röd tråd i dessa inskränkningarna är miljö och vad som kan skada, påverka andra.
Samhällsintresset manifesteras även i vår grundlag: “Det allmänna ska främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer.”
Råvaror som inskränkning eller frihet?
Inskränkning i äganderätten syns i ännu högre grad vad gäller minerallagen. Minerallagen gäller för mineral som anses särskilt nödvändiga för samhället och är princip de flesta mineraler. En lag de flesta partier uppenbart inte vill ändra, trots allt prat om att äganderätten ska försvaras. Inte heller verkar markägares intresseorganisationer och skogsbranschen så engagerade i det faktum att brytning av en mineralfyndighet kan beviljas tillstånd oavsett vem som äger marken. I debatten om gruvor har många markägare känt sig hotade att tvingas överge både mark och levebröd.
Vid en genomgång av äganderätten, försvarande av den samt dess inskränkningar, syns två linjer; en av bevarande med hänsyn till miljö, historia och kulturarv samt en med hänsyn till uttag av råvaror. Uttag av råvaror är kopplat till vinster för markägaren och skogen har via klimatomställningsbehov och skogsbranschens menande att skog kan ersätta olja blivit mer än het. Att skog kan ersätta olja är nu etablerat från hög som låg sedan några decennier. 2005 menade Göran Persson att “det är skogen som kommer att stå för den större delen av övergången från olja.”
Givetvis så har detta också väckt intresse för att investera i skogen. Inte minst kan man fundera på vad Akelius tänker göra med sitt numera enorma skogsinnehav efter att på mindre än ett år ha köpt skog för över 650 miljoner kronor – bara i de fyra nordligaste länen. Detta i sig reser nya frågor runt äganderätt och hur mycket av natur med samhällsintresse som en och samma person borde kunna få köpa.
Att ett samhälle alltid behöver en viss mängd råvaror står klart. Likaså att äganderätt av mark med råvaror har en stark koppling till tillväxt och avkastning. Men i två krockande intressen kan inte samhället gå kräftgång med begrepp som äganderätt beroende på råvarubehov och förväntat agerande från ägaren.
Äganderätten och framtiden
För att nå en hållbar utveckling behöver vi idag möta de stora utmaningarna som klimatförändringar och det massutdöende vår biologiska mångfald står inför. Det är svårt att inte se detta som de största samhällsintressen som finns. Och det är just i den skärningspunkten som debatten om skogen landar. Äganderätt gentemot medborgarnas intresse av en god miljö. I den debatten ska dock inte glömmas att äganderätt även är behäftad med skyldigheter mot andra. Äganderätten ska inte inskränka på andras rättigheter. I detta fallet till en god miljö för nuvarande och kommande generationer.
Även om äganderätten i sig är kopplad till att investera och få avkastning, så står intresset för en god miljö med biologisk mångfald för ett längre tidsperspektiv. Detta av naturliga skäl för att de livsmiljöer som det är brist på, är äldre skog som behöver mer än en persons livslängd på sig för att bli den livsmiljö som krävs. Och för de kommande generationer grundlagen talar om.
Människans välmående
Friska ekosystem är vad vi har kommit ur och vad vi behöver fortsättningsvis. Det är lätt att glömma det i ett högindustriellt samhälle där det enkelt går att plocka varor i butiken. Det är en imponerande lista som går att läsa i Naturvårdsverkets förteckning av ekosystemtjänster. Förutom de mer traditionella som försörjande, reglerande osv så kan läsas under kulturella ekotjänster
- “Välmående som följd av vetskap att habitat eller arter bevaras till nytta för kommande generationer.” samt
- “Välmående som följd av vetskap att habitat eller arter, har rätt att existera, och bevaras”.
Enbart dessa två talar sitt tydliga språk för den direkta kopplingen till människans psykiska välmående. Det är ett starkt samhällsintresse. Det är såna saker som håller arbetskraft igång och minskar kostnader för sjukvård, för att ta några praktiska exempel för “arbetslinjen”.
Ändå har man inte i förteckningen tagit upp naturen som en viktig faktor i en individs utveckling. Flera undersökningar visar att naturen påverkar den kognitiva funktionen. (t.ex. https://fof.se/artikel/gronska-kan-starka-barns-tankeformaga/) Kognitiva funktioner är t.ex. uppmärksamhet, varseblivning, lagring och återkallande i minnet och reflektion. Funktioner som leder vidare att använda informationen för problemlösning och planering. Något som behövs idag och imorgon för ett fungerande och innovativt samhälle.
Det är alltså idag på alla sätt farligt att fokusera på enskildas äganderätt eller det råvauruttag som förväntas bli effekten av äganderätten.
Istället bör fler initiativ tas liknande förslaget inom kyrkan som med sina Skogens tio budord trycker på förvaltartanken och att skogen är ett lån från framtiden. Ty vad som händer med vår natur, skog, klimat och biologisk mångfald är ett avsevärt större samhällsintresse än vad debatten ger uttryck för. Skog är inte en villa eller en bil. Skog är ett ekosystem med levande varelser och funktioner som vårt samhälle idag och imorgon är beroende av. Det är inte långsökt om en moralisk fråga formuleras till om det går att äga dessa levande ekosystem med invånare…
Istället har nu äganderätt och frivillighet stärkts på bekostnad av samhällsintresset samtidigt som regeringen minskar anslagen för att skydda skog. Tänker man sig då att skogsägarna ska “fösas framåt” för att frivilligt avverka i brist på ersättningar?
Det blir som att rea ut vår biologiska mångfald.
Läs gärna
Vad är en skog?