Fyra markägare har avverkningsanmält skog med höga naturvärden vid Björns Kvarn i Risveden, Ale kommun i Västergötland. Markägarna har tackat nej till reservatsbildning och Skogsstyrelsen godkänner avverkning. I skogen lever flera rödlistade och skyddade arter som t ex knärot (VU), talltita (NT), tretåig hackspett (NT) och mindre hackspett (NT). Det bästa vore om hela Risveden-området blir skyddat eftersom det har höga naturvärden, nyckelbiotoper och naturreservat och vi behöver skydda mer natur i Sverige.
Avverkningsanmälan vid Björns Kvarn är på 20 hektar och ligger mitt i Risveden, nära både Eklidens och Igelkärrs naturreservat. Skogen är en viktig spridningslänk för olika arter mellan norra delen av Risveden och södra. Risveden är ett av västra Sveriges största sammanhängande skogsområden på ca 20 000 hektar med flera reservat, nyckelbiotoper och naturvärden. Länsstyrelsen har bedömt att det är en viktig värdetrakt för skog, men trots det fortsätter avverkningarna i området. Bland annat har markägare redan avverkat en skog med höga naturvärden på 20 hektar vid Rörmossen under 2022.
Även sociala och kulturhistoriska värden
Den avverkningsanmälda skogen vid Björns Kvarn är viktig för rekreation och populär att vandra, rida och vistas i för många. Den har kulturhistoriska värden som hålvägar och gamla stenmurar. Men nu har skogsbolaget Vida Skog hängt upp snitslar i skogen vilket de gör inför avverkning.
Vida Skog är både FSC-certifierade och PEFC-certifierade. Om ett skogsbolag är FSC certifierat så får de inte avverka så kallade nyckelbiotoper, dvs skog med höga naturvärden. Skogsbiologen Sebastian Kirppu har inventerat den avverkningsanmälda skogen vid Björns Kvarn. Han skriver i en rapport till Vida Skog:
-Med tanke på Vida Skogs höga miljöambitioner (enligt hemsidan) och skogens höga biologiska värden bör avverkning inte ske. Här bör bolaget råda markägaren att kontakta myndigheter för långsiktigt skydd i stället så att markägaren efterlever bolagets miljöpolicy.
Överklagar Skogsstyrelsens beslut
Gruppen ”Stoppa kalhygge i Risveden” skriver på sin Facebooksida att beslut har kommit från Skogsstyrelsen om att markägarna får avverka skogen vid Björns Kvarn, i undantag för vissa delar:
-Vi kommer att överklaga beslutet snarast. Det ska vara inskickat till Skogsstyrelsen senast 10 januari, så det är kort om tid.
5,1% skyddad natur i Ale kommun och bara 2,7% i Alingsås
På COP 15 i Kanada, FN:s artskyddsmöte, enades världens länder om att skydda 30% av all sin natur till 2030. Om Sverige ska leva upp till detta har de lång väg att gå. Risveden ligger i Ale och Alingsås kommuner men Ale skyddade år 2020 endast 5,1% av sin natur och Alingsås bara 2,7%. Sverige kan börja med att ge formellt skydd till all natur med höga naturvärden.
Skriv under namninsamlingen: För att stoppa avverkningen kan en skriva under namninsamlingen: Stoppa kalhygge i Risveden!
Några hotade arter i den avverkningsanmälda skogen
Här är bara några av de rödlistade och fridlysta arter i den avverkningsanmälda skogen som är inrapporterade till SLU:s Artportal efter 2015:
Knärot: En orkidé som är rödlistad som sårbar, VU och fridlyst enligt 8 § Artskyddsförordningen. Knärot är mycket uttorkningskänslig och vill ha halvskuggigt läge i gamla barrskogar. Orkidén är starkt hotad av skogsbruksåtgärder, skriver Nitare (2019). Vid avverkning kräver knärot 50 meters buffertzoner för att dess växtplatser inte ska ta skada. Detta enligt en avhandling från SLU av Samuel Johnson 2014. SLU:s Artfakta skriver att man bör undanta lokaler med knärot från modernt skogsbruk. Något som även skulle gynna andra ”gammelskogsarter” inklusive skyddsvärda lavar, mossor och svampar.
Pulverädellav rödlistad som sårbar, VU. Enligt SLU:s Artfakta är pulver-ädellav en suboceanisk art och endast känd från ca 35 lokaler i Skåne, Blekinge, Halland, Bohuslän, Dalsland och Västergötland. ”Markägare bör undvika aktivt skogsbruk i nära anslutning till dessa platser. Speciellt viktigt är att man inte ändrar fuktighetsförhållandena”.
Tretåig hackspett är rödlistad som nära hotad, NT. Den är även en sk ”Prioriterad art i Skogsvårdslagen”, samt fridlyst enligt §4 i Artskyddsförordningen. Det är mycket ovanligt att det finns tretåig hackspett i södra Sverige. Framtidsutsikterna bedömer man som dåliga, för den tretåiga hackspetten bl a eftersom skogslandskapet är för välstädat och markägare avverkar alltmer skog där den lever.
Mindre hackspett är rödlistad som nära hotad, NT. Även fridlyst enligt §4 i Artskyddsförordningen och en ”Prioriterad art i Skogsvårdslagen”. Enligt Artfakta är avverkning och gallring av lövträd, murkna träd och äldre träd ett hot mot hackspetten: ”Mindre hackspetten missgynnas även starkt av sådan landskapsvård som innebär röjning eller gallring” och ”Vissa år utnyttjas även äldre grovgreniga granar för födosök, varför borthuggning av dessa kan missgynna arten”.
Spillkråka Rödlistad som nära hotad NT, och fridlyst enligt Artskyddsförordningen §4. Skogsbruket är det största hotet, med korta omloppstider och täta, homogena ungskogar, enligt SLU:s Artfakta. Det finns heller inte tillräckligt med lämpliga boträd för spillkråkan, t ex gamla grova tallar. Döende träd- som gamla döende aspar, är viktiga födosöksplatser för spillkråkan.
Talltita: Rödlistad som nära hotad, NT och är även fridlyst enligt Artskyddsförordningen §4 samt ingår i Fågeldirektivet. Det finns flera studier som visar att talltitan är känslig för gallring och inte överlever när markägare avverkar dess livsmiljö (SLU’s Artfakta).
Dunmossa är en signalart som finns i den avverkningsanmälda skogen. Artfakta skriver: ”Markfuktigheten och den naturliga vattenföringen bör vidmakthållas i källor, källkärr och vattendrag på artens alla aktuella lokaler. Då arten är känslig för exponering bör skuggande träd alltid lämnas på lokalerna”.
Rikkärrsskapania rödlistad som sårbar, VU. SLU:s Artfakta skriver: ”För att klara artens överlevnad på sikt i Sverige behöver vi skydda fler rikkärr (kärr som den växer i)från exploatering, dikning, kvävepåverkan och igenväxning. För att artens förekomster i klippbranter ska överleva bör vi skydda våtmarker ovanför klippbranterna från dränering.
Flikbålmossa rödlistad som sårbar, VU. SLU:s Artfakta om svampen: ” Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Sårbar (VU)”
Skuggmossa (Dicranodontium denudatum),är en signalart som finns i den avverkningsanmälda skogen. Artfakta skriver: ”Samtliga förekomster bör ges ett ändamålsenligt skydd. Ingrepp som ökar expositionen måste undvikas liksom markavvattning. Raviner och skog där fynd gjorts bör inte slutavverkas eller gallras”.
Brödtaggsvamp rödlistad som sårbar, VU. Det är en sällsynt taggsvamp som växer med gran i fuktiga sänkor eller där det är hög luftfuktighet. Enligt SLU:s Artfakta missgynnas den ”av skogsbruk som innebär att äldre barrskogar försvinner och att trädkontinuiteten bryts” och ”Fler fyndplatser bör undantas från rationellt skogsbruk”.
Skirmossa är rödlistad som nära hotad, NT. Enligt Artfakta är den extremt känslig för uttorkning. SLU:s Artfakta föreslår antingen naturreservat, biotopskyddsområden och/eller naturvårdsavtal där den lever. ”Den svenska populationen ligger i marginalen av artens europeiska utbredningsområde. Överlevnaden är beroende av att inga av de för arten nödvändiga ståndortsbetingelserna ändras. Således kan en förekomst snabbt elimineras genom minskad vattenföring i en bäck eller genom avverkning av det expositionsskyddande trädskiktet”.
Orange taggsvamp rödlistad som nära hotad, NT. Den kommer aldrig tillbaka där man har avverkat, enligt Artfakta: ”Hotas främst av skogsavverkning. Arten tycks försvinna efter slutavverkning, markberedning och plantering och det är inte känt att arten har återkommit i anlagd skog på tidigare kalmark.”
Loppstarr är rödlistad som nära hotad, NT. SLU:s Artfakta: ”Arten gynnas av öppen skogsmark, men kalavverkning med risövertäckning och sönderkörning, skyddsdikning, markberedning och skogsgödsling torde missgynna arten starkt”.