Arternas mångfald firas den 22 maj för femte året i rad på den internationella FN-dagen Biologiska mångfaldens dag. En mängd olika evenemang sker runt om i landet för att uppmärksamma artrikedomen och hur den kan vårdas med allt från guidningar i naturen och prisutdelningar till att bygga fröbomber och lära sig att sköta en äng. ”Människan är beroende av att det finns många arter – vi människor förstör artrikedomen och därigenom förstör vi vår egen framtid.”

Återinför arter

Nu finns för första gången på sjuttio år jaguarer med ungar i det stora våtmarksreservatet Iberà i nordöstra Argentina. Det berättar organisationen Rewilding Argentina om i artikeln Rewilding Argentina: Lessons for the 2030 Biodiversity Targets. (Återinförande av arter i Argentina : Lärdomar till år 2030 om de biologiska mångfaldsmålen). Rewilding är det engelska ordet för att återinföra utrotade arter i ett område. Tidigare i år härjades området av stora bränder. Men organisationens verksamhet fortsätter. Nu behövs först och främst nya stängsel sättas upp för att hålla intilliggande stora boskapshjordar borta från våtmarken.

En del av Iberá-våtmarken, Esteros del Iberá. Foto: Evelyn Proimos, Wikipedia commons.

Det internationella målet till 2050 är att artrikedomen på jorden ska bevaras för att naturliga biologiska förlopp därigenom ska kunna fortsätta att göra jorden till en plats som det är bra att bo på.

Utarmning av jord, nedsmutsning av vatten och luft ska hejdas och förhindras. Artrikedomen ska återställas – det är FNs tioårsmål för återställande av ekosystemen ”UN Decade on Ecosystem Restoration”.

Vilka områden är artrikast?

De artrikaste områdena i världen beboddes av människor för 10 000 år sedan. Orört land har inte funnits på jorden på mycket länge. De flesta av ursprungsbefolkningarnas områden har koloniserats en eller flera gånger av andra folkslag eller nationer. Numera används marken intensivt på olika sätt. Detta är, enligt en vetenskaplig artikel, den främsta anledningen till att arter minskar och försvinner. Endast en liten del av jordens yta är opåverkad av människor.

Vad är ett ekosystem?

Ett ekosystem är en enhet som omfattar alla levande organismer och deras omgivning och dessa ekosystem bär upp livets väv på jorden. Ju friskare ekosystemet är desto friskare är jorden och de som lever där. “Det kan hjälpa till att få slut på fattigdom, bekämpa klimatförändringar och förhindra massutrotning”. Hälften av världens bruttonationalprodukt beror av naturen enligt en FN-undersökning. Nedbrutna ekosystem påverkar redan fyrtio procent av världens befolkning. 75 procent av maten i världen är beroende av den pollinering som djuren står för.

Återinförande av arter – ett exempel

Organisationen Fundación Rewilding Argentina, som återinplanterat jaguarer i Argentina, har arbetat sedan 1998 och beskriver i en artikel i Nature, mars 2022, tre steg för att återinföra arter i ett område. Organisationen menar att dessa tre steg borde vara med i verktygslådan för att nå målet att de naturliga ekosystemen ska kunna återhämta sig till 2050.

De tre stegen

Fundación Rewilding Argentinas första steg är att köpa ett område och sedan donera det till staten som skyddar det. Rewilding Argentines flaggskepp finns i Iberà-våtmarkerna. Ett 150 000 ha stort område har där köpts in. Iberá-våtmarken är 15,000–20,000 km2 stor och den näst största våtmarken världen. Det andra steget är att i området återinföra arter som är viktiga för återupprättandet av de naturliga kretsloppen. Det tredje steget är att bygga en infrastruktur med vägar, ordna undervisning av olika slag och berätta i olika former för allmänheten om verksamheten och organisera så kallad ekoturism som även ekonomiskt gynnar lokalsamhället.

Organisationen Rewilding Argentine skriver i artikeln om verksamheten att “vi tror att vårt arbete är ett lärorikt exempel på hur ett kraftfullt återinförande av viktiga arter, när det utförs ansvarsfullt, kan vara till nytta för både lokalbefolkningen och ekosystemet.”

Kritiska röster mot försök att återinföra arter

Rewilding Argentinas markköp finansierades av en amerikansk välgörenhetsorganisation. Kritik mot markköpen tystnade när markområdena överlämnades till Argentinas federala regering och till provinsregeringarna. Dessa skyddar nu områdena. De stora ranchägarna påpekade då för organisationen att denna lade beslag på åkermark. De återinförda arterna är inte bra för deras hjordar, eftersom de konkurrerar med ranchboskapen om maten, menar ranchägarna.

De återinförda stammarna är för små och för nära släkt för att bli livskraftiga, ansåg somliga myndigheter och akademiker. Rädsla för att sjukdomar ska följa med djur som förs in är också en förevändning att hindra införandet av arter. Noggranna kontroller och karantän vid ett omsorgsullt införande av arter är vad som behövs för att undvika dessa faror, menar organisationen.

Vilka arter förs in?

Fundación Rewilding Argentinas andra steg har inneburit att den börjat återinföra fjorton arter. Inte bara till Iberá-våtmarkerna utan även till Chaco-skogen och till den patagoniska kusten och stäppen.

Pampashjort (Ozotoceros bezoarticus), fanns förr på Pampas-stäppen i stort antal men har minskat mycket på grund av att deras livsutrymme minskat och styckats upp, för att de jagas hårt och för att de drabbas av nya sjukdomar som nya arter införda husdjur har med sig.

Jättemyrslok. Bild: Allan Hopkins

Jättemyrslok, som Linné kallade (Myrmecophaga tridactyla) har framgångsrikt förts in i Iberá-våtmarken. Jättemyrsloken lever av myror och denna art har funnits i miljontals år.

Collared peccary (Pecari tajacu) är en svinart som lever i små flockar. Den har också framgångsrikt inplanterats. Organisationen har börjat bygga upp stammar av jaguarer (Panthera onca) och sumpbäver (Myocastor coypus).

Jätteutter (Pteronura brasiliensis). Bild: berniedup

Jätteuttern blir nästan två meter lång och är ett mårddjur i utterfamiljen. Den äter förutom fisk och skaldjur även kajmaner, som hör till familjen alligatorer. Ett inplanterat jätteutterpar har fått ungar. Exemplar av jätteutter har kommit från Europa, bland annat från Parken Zoo i Eskilstuna.

Wolffsohn’s viscacha (Lagidium wolffsohni) är en gnagare släkt med marsvinet. Bild: Dick Culbert

Wolffsohn’s viscacha hör till släktet harmöss och lever på klippiga sluttningar upp till 4000 meters höjd. Den äter växter, är sällsynt och så lite känd att det står “kunskapsbrist” i Internationella naturvårdsunionens (IUCN) rödlista över hotade arter.

Röda och gröna Macaw-papegojor (Ara chloropterus). Bild: Sergey Pisarevskiy

Dessa papegojor har inte funnits i Argentina på många år. Exemplar har även här kommit från djurparker i Europa, eftersom byråkrati hindrar införande av arter från intilliggande länder. Restriktionernas syfte är vällovligt, att hindra illegal handel med arter, men borde kunna ändras för att underlätta “rewilding”, skriver Rewilding Argentina.

Papegojor är svåra att plantera ut. De övas att jaga med hjälp av en fjärrstyrd uppstoppad räv. Den träningen går inte alltid bra. De måste vänjas vid att äta den mat som finns i området. En stam har hittills fått ungar i frihet.

Den gulnäbbade hockon (Crax fasciolata) är släkt med hönor och fasaner. Bild: berniedup

Trädhönan gulnäbbad hocko blir 75 cm hög. Förr var den vida spridd och livskraftig, liksom alla här nämnda arter, men nu är den hotad av jakt och förlust av områden att leva i.

Ett flertal arter

Rewilding Argentina arbetar med många arter och inte med att skydda en arts område för att få den att överleva. Det räcker inte att bilda ett reservat. Alla tre stegen behövs för att framgångsrikt återinföra utrotade och hotade arter. “Vi ordnar kurser för dem som vill både prata om naturen och ordna vandringar i den och vi håller kurser i hantverk av olika slag”, skriver artikelförfattarna. Fascinerande och spännande djur som jaguarer blir en anledning att bevara hembygden och de platser där djuren lever, menar artikelförfattarna. Författarna ger Iberá-området som exempel. Dit kom år 2021 mer än 50 000 besökare. Det var, trots pandenmin, en mer än 50-procentig ökning av antalet besökare. Det man ser och känner till vill man också skydda.

Livets väv

Rewilding Argentina skriver i sin artikel om vad som skulle kunna hända när arter återinförs i ett område. När olika arter återinplanteras i ett område och förökar sig väver de på nytt en väv av samband, skriver Rewilding Argentina, och nämner i artikeln några exempel: När jaguarer börjar jaga gnagare och vildsvin blir dessa färre och växtligheten skulle kunna öka. Genom att “Macaw-papegojorna äter 49 olika arter växter, skulle fröspridningen kunna förbättras, vilket dock återstår att se.” Jaguarens främsta byte är vattensvinet. “Om det blir färre vattensvin förväntas mer växtlighet. Det är bra, för då finns det fler platser för insekter, spindeldjur, mångfotingar, kräftdjur och fler små ryggradsdjur och eventuellt lagras även mer kol i marken”.

Minska överföring av skabb?

Färre vattensvin skulle också kunna hjälpa till att minska överföringen av den skabb som plågar vattensvinhjordarna, eftersom den fästing som sprider skabb är beroende av trängsel. “Jaguarer jagar räv och färre rävar skulle kunna gynna hotade fågelarter.“ Både gulnäbbad hocko och Peccari tajacu är viktiga spridare av frön från inhemska växter och bidrar till återställandet av det område de lever i.

Turismens inverkan

Så kallad ekoturism är ett av verksamhetens mål, alltså en turism som tar hänsyn till naturen och som lokalbefolkningen har nytta av. Även om turism vill ta hänsyn innebär den stora ingrepp i naturen och påverkar både “artmångfald, klimat och samhälle – till exempel vattenförbrukning, utsläpp från flyg, vägbyggen osv.” Rewilding Argentina skriver, Vår strategi är att begränsa besöksantalet och undvika trängsel genom att ha många infarter till reservatet på existerande oasfalterade vägar.

Snabb politisk handling krävs

Rewilding Argentina menar att det inte kan ligga på frivilliga organisationer med begränsade resurser att hejda och förhindra förlusten av arter och naturliga förlopp. Ytterst krävs att regeringar verkar för att underlätta, finansiera och leda arbetet med att återinföra arter.

Källa:

Emiliano Donadio, Sebastian Di Martino & Sofía Heinonen (2022). Rewilding Argentina: lessons for the 2030 biodiversity targets. Nature, vol 603 (10 March 2022).

Aktiviteter under Biologiska mångfaldens dag i Sverige 22 maj: https://www.biomfdag.se/aktiviteter-karta/

Artikeln skriven av Birgitta Tulin