ÅsaLisa Linnman, biolog och naturomsörjare, har skrivit fem brev som hon kallar ”Samtala med skogen I-V”. Här är det femte och sista brevet som handlar om att samtala med skogen om bioenergi:
”Nu har jag lyssnat och har nog förstått,
att hur vi handskats med skogen åt helvete gått.
Jag är lessen för er skull, för det är ju förskräckligt,
men det vi visste var väl inte tillräckligt…”
”Åjo! Men ni vet hursomhelst mycket mer än oss andra,
som tillsammans med er på jordklotet vandra.
Men underligt är att ni inte gör det kloka och rätta,
som er rika lärdom vet att berätta!
Märkliga mänskor, varför blir det så sällan,
ni brukar er kunskap om den eviga källan
av outsinlig kraft och oändlig energi?
Använd solen, så slipper ni skövla vår ekologi!
För märkligast är att ni inte fattar,
att det är ert eget hem som ni skattar!
Skogar är ju allas gemensamma hem,
aldrig en fråga om vem som ska ägas av vem.
För ingen klarar sig utan oss andra,
vi kan enbart leva livet rätt med varandra!
Alla gör vad vi kan och föddes till
och inte vad människor plötsligen vill!
Nej, ni har blivit liksom förbytta,
tror att allting ska vara till mänsklig nytta!
Mot bättre vetande tar ni allting för givet,
som om ni ägde världen och självaste livet.
Det tycks som ni faktiskt struntar i
att det i själva verket är enbart ni,
som genom er omsorg och genom er möda,
kan hindra nu att ni Jorden föröda.
Men vad kommer ni då att i morgon svara
och hur för alla de svikna barnen förklara,
att, trots att ni visste och hade förstått,
försökte ni aldrig någonsin göra nåt?
Men om mänskor åter förenas med skogen,
blir också skogen mänskorna trogen.
Då kan vi sträva gemensamt och vara fullt överens
hur vi räddar livet och all världens resiliens.
Sen kan ni ärligen möta barnens blick
och säga, att ni gjort så gott det gick,
att återställa skogarna i ursprungligt skick,
att alla ekosystem sina gentjänster fick!
Då är ni åter en del av skogar i världen vida,
som samverkar med alla och står på trädens sida.
Det lovar alla andra väsen och varenda art!
Men ni måste skynda, tiden rinner ifrån oss snart!”
Skogsutredningen
Sverige har numera ett Nationellt Skogsprogram med visionen att skogen bland annat ska bidra med en växande bioekonomi och hållbar tillväxt.
Regeringen har också tillsatt en Skogsutredning för att försöka lösa den strid som pågått mellan olika uppfattningar och intressenter i skogen de senaste decennierna. Det har bland annat rört svåra frågor som bevarandet av biologisk mångfald, tillväxthöjande åtgärder, klimatanpassning och stärkt äganderätt.
Utredarnas berömvärda ledord har varit dialog och samverkan. Men man gjorde det fatala misstaget att inte ta med den viktigaste intressenten i dialogen om skogen, nämligen skogen själv!
Om skogsutredningen hade involverat skogens egna fakta enligt senaste forskning, hade det kunnat klargöra vad som menas med bioekonomi. Rent bokstavligt kan ordet översättas ”hushålla med liv”. Det innebär i praktiken att sparsamt och uthålligt förvalta det levande, i det här fallet det som lever i skogen.
Skogskunskaper
Hela den biologiska mångfalden, alltså den enorma mängden av olika sorters innevånare, hade sedan säkert uppenbarat, att det vid bruk av skog krävs gedigna kunskaper för att förstå samverkan i skogen och för att kunna hushålla med liv. Vi människor måste redan från tidig ålder lära oss hur alla varelser i skogen, inklusive vi själva, fungerar tillsammans och är beroende av varandra. Helt enkelt förstå skoglig ekologi. Ingen bioekonomi fungerar utan ekologisk insikt.
Utrustade med sådana kunskaper hade skogsutredarna snart förstått, att tillväxthöjande åtgärder inte leder till klimatanpassning. Inget levande klarar i längden att drivas till onaturlig tillväxt, utan förlorar snart sin motståndskraft mot sjukdomar, angrepp från andra organismer och yttre drastisk påverkan som konsekvenserna av klimatförändringar.
Klimatanpassning
Om man menar att den bästa klimatanpassningen är att binda in och behålla så mycket som möjligt av luftens koldioxid i träden och frågar sig hur detta ska gå till, har naturskogarna svaret. Gamla skogar och stora träd har nämligen naturligt den största tillväxten och bästa förmågan att samla in och lagra koldioxid i hela skogen, framför allt i jorden. Tillväxthöjande åtgärder såsom markberedning och gödsling, skapar istället oreda i markens processer, oftast med koldioxidutsläpp som följd.
Vid sådana ingrepp får däremot de unga träden i en plantage enbart en snabb stamtillväxt. Men eftersom plantorna ska avverkas efter förhållandevis kort tid och sedan oftast användas till flis och biobränsle som ska brännas, är detta ändå inte hållbart i längden. Den inbyggda koldioxiden avgår ju tillbaka till luften vid förbränning.
Träd i en plantage kan möjligen göra klimatnytta om de får växa långsamt och länge, minst 120 år. Då kan de skapa virke av hållbar kvalitet, som ger brädor och material till möbler som går att återanvända och länge behåller sitt inbyggda kol. Slutsatserna av allt detta blir att plantagebruk och s.k. tillväxthöjande åtgärder på sikt absolut inte bidrar till någon bioekonomi.
Äganderätt
Allt växande bygger på kraft från solen och näring från annat liv. Våra samhällens enormt snabba tillväxt under de sista århundradena beror på vårt rasande överutnyttjande av världens skogar och den näring de skapat. Vi har snart gjort slut både på de fossila skogarna, omvandlade till kol och olja, och på de levande. Bioekonomi – att hushålla med det levande – är nu sannerligen akut av nöden!
Vi människor är de enda varelser som har förmåga att forska och forma komplicerade kunskaper av våra erfarenheter. Men vi har frossat slut på alla äpplena i kunskapens träd och därtill fällt träden och skövlat jorden. Men det är också enbart vi som har förmågan att använda vår kunskap och därför bär vi hela ansvaret för att återställa det som går. Men vi måste samverka som en gång i tiden med den biologiska mångfalden och låta den sätta upp arbetsvillkoren.
Man kan framför allt inte lägga ansvaret på en enskild människa, som vi anser ha äganderätt till ett skogsområde. För hur hen än brukar ”sin” skog inverkar det på livet långt utöver de så kallade ägorna. De negativa konsekvenserna som varelserna i området utsätts för, sprider sig med allt som rör sig. Det påverkar fåglarna som flyger och djuren som springer över gränserna, grundvattnet och bäckarna som rinner genom landskapet och luften i skogen som bär koldioxiden, syret och molnen och som färdas och har inflytande över hela världen.
Samverkan
Skogutredarna borde ha kunnat ena alla parter i skogen, om man verkligen låtit samverkan vara ett ledordord och den biologiska mångfalden vara en av likvärdiga intressenter. Om de samtidigt förordat att ta hjälp av solen, den outsinliga energikällan, istället för att använda bioenergi, kunde vi nå den eftertraktade bioekonomin utan att trasa sönder vår ekologi.
Med gott samvete skulle vi då kunna lämna över kunskaperna om hur man förvaltar livet till våra barnbarn och kommande generationer. Men det kräver vår kärlek till livet, vår respekt för allt levande, vår omsorg och vårt strävsamma och långsiktiga samarbete med mångfalden i skogen.
ÅsaLisa Linnman, biolog och naturomsörjare
Läs ÅsaLisa Linnmans tidigare brev här:
Livsrikedom i samtal med skogen
Samtala med skogen om gamla skogar
Samtala med skogen om skogsbruk
Samtala med skogen om träd och klimat
REFERENSER TILL ”SAMTALA MED SKOGEN”
”Jord, funderingar kring grunden för vår tillvaro” av Håkan Wallander, professor i markbiologi, Lunds Universitet, bokförlaget Atlantis 2012.
”Trädens hemliga liv” av Peter Wohlleben, jägmästare och skogsskötare med ekologi i centrum, i Tyskland, bokförlaget Norstedts 2016.
”Skogen på andra sidan hyggena. Om orden, hugsvalan och den gäckande hållbarheten” av Ola Engelmark, docent i skogsekologi, Carlsson Bokförlag 2020.
”Skogsmarkens svampar – många och betydelsefulla”, Artikel i BIODIVERSE, CENTRUM FÖR BIOLOGISK MÅNGFALD, Årg 23, Nr 1, 2018. https://www.slu.se/ew-nyheter/2018/4/nytt-nummer-av-biodiverse-under-markytan/
”Kalhyggen hotar det underjordiska svampsystemet i skogen – the wood wide web”, artikel publicerad 27 juli 2019; https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/kalhyggen-skadar-underjordiska-svampsystemet-i-skogen-the-wood-wide-web Om rapport av bl.a. Anders Dahlberg, SLU, i Journal of Applied Ecology, first published 15 February 2019, “The significance of retention trees for survival of ectomycorrhizal fungi in clear‐cut Scots pine forests”, https://doi.org/10.1111/1365-2664.13363
”Global uppvärmning försämrar symbios mellan svampar och träd”, https://www.natursidan.se/nyheter/global-uppvarmning-forsamrar-symbios-mellan-svampar-och-trad/
”Gamla träd växer så att det knakar”, artikel i Forskning & Framsteg nr 4-2014, av Jesper Nyström, https://fof.se/tidning/2014/4/artikel/gamla-trad-vaxer-sa-att-det-knakar . Refererar till rapport ”Rate of tree carbon accumulation increases continuously with tree size”, Published online 15 January 2014, Nature (2014) doi:10.1038/nature12914, http://www.nature.com/nature/journal/v507/n7490/full/nature12914.html
”Artrik skog lagrar mer än dubbelt så mycket kol som monokulturer”, https://www.natursidan.se/nyheter/artrik-skog-lagrar-mer-an-dubbelt-sa-mycket-kol-som-monokulturer/.
”Gamla skogar slukar oväntat mycket kol”, artikel i Forskning och Framsteg 2013-04-12 av Jesper Nyström. https://fof.se/artikel/gamla-skogar-slukar-ovantat-mycket-kol . Refererar till forskningsrapport: ”Skogsmarkens humuslager byggs upp underifrån”, BECC SCIENCE BRIEF 01.2013, av professor Håkan Wallander, Biologiska Institutionen, Lunds Universitet. https://portal.research.lu.se/portal/en/publications/skogsmarkens-humuslager-byggs-upp-underifraan(879c0fda-462c-42b6-ba7c-203b7aaecf2a).html .
Gamla skogar i kalla klimat hjälper till i kampen mot klimatförändringarna. Artikel av David Biello i Scientific American 11 september 2008 Old-Growth Forests Help Combat Climate Change – Scientific American
”Skogsavverkning släpper ut sex gånger mer än man tidigare trott”, https://www.natursidan.se/nyheter/skogsavverkning-slapper-ut-sex-ganger-mer-an-man-tidigare-trott/
”Extremvärmen får ovanligt många svenska träd att tappa grenar”, https://www.natursidan.se/nyheter/extremvarmen-far-ovanligt-manga-svenska-trad-att-tappa-grenar/
”Skogsvårdslagstiftningen gällande regler 1 april 2020”, https://www.skogsstyrelsen.se/globalassets/lag-och-tillsyn/skogsvardslagen/skogsvardslagstiftningen_2020_1_april.pdf
SMHI, KLIMATOLOGI nr 56, 2020, ”Klimatförändringar och biologisk mångfald – Slutsatser från IPCC och IPBES i ett svenskt perspektiv”, Huvudförfattare Lena Bergström, Institutionen för akvatiska resurser, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Pernilla Borgström, Centrum för miljö- och klimatforskning, Lunds universitet (LU) Henrik G. Smith, Centrum för miljö- och klimatforskning, Lunds universitet (LU).
Skogsstyrelsen, Rapport 2019/23, Klimatanpassning av skogen och skogsbruket – mål och förslag på åtgärder, https://www.skogsstyrelsen.se/globalassets/om-oss/publikationer/2019/rapport-2019-23-klimatanpassning-av-skogen-och-skogsbruket.pdf
Skogsstyrelsen, 88 åtgärder ska öka tillväxten i skogen med 20 procent, 20.1.2020
Sveriges lantbruksuniversitet, Future Forests Rapportserie 2020:4, ”Skogen räcker inte – hur ska vi prioritera?” av Tomas Lundmark, professor i skogsskötsel, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Umeå