Förslaget att begränsa miljöorganisationers rätt att överklaga beslut utgår från att stärka äganderätten. Samtidigt upprepas önskan i olika motioner, allt från vargfrågan till plan och bygglagsfrågor. De borgerliga partierna verkar se miljöorganisationer som snudd på rättshaverister som vill styra hur mark används när de överklagar och “stör” ordningen. Att partier i ett folkvalt forum resonerar på detta sätt är gravt stötande.
Det finns flera exempel på hur äganderätten begränsas. Den yttersta är minerallagen som helt tar bort markägarens rättigheter. Då kan konstateras att det knappast är äganderätt som princip, det handlar om. Snarare syns i partiernas motioner att det är produktion av skoglig råvara som gäller och att efterfrågan på den ska tillfredsställas. Grunden är att den skogliga råvaran anses nödvändig för en omställning från fossilberoendet och att Sverige ska vara ett starkt exportland.
Sverige har miljömål där det yttersta målet är ett generationsmål som är “ett löfte till framtida generationer om frisk luft, hälsosamma miljöer och rika miljöupplevelser.” Målet för skogen har varit att balansera produktion och miljöhänsyn på lika delar. Nu viker partierna i allt högre grad från målet till förmån för ett produktionsmål. Det sker med, för miljön, undermåliga argument i sak. Men om debatt och rättsliga verktyg ska strypas och tystas för att nå produktionsmål då är själva demokratin i fara.
Miljöorganisationer är en självklar part i en demokrati för att balansera intressen. Det är via dem som allmänheten kan göra sin röst hörd. Samhällets höga komplexitetsnivå idag gör att inget parti kan anse sig ha fått “carte blanche” på alla sina frågor i ett riksdagsval. Medan riksdagspartierna över tid har fått allt färre engagerade så har miljöorganisationer växt och motsvarar idag en kvalificerad balans mot partierna. (Altinget 2021 jmfr enbart SNF-närmare en kvarts miljon medlemmar, ungefär lika många som alla politiska partier tillsammans.)
Miljöorganisationerna ger
- kvalificerad kunskap och underlag till myndigheter
- har ett brett folkligt engagemang
- geografisk spridning med lokalkännedom
Vara berörd av beslut
Sett utifrån generationsmålet kan med fog sägas att både nuvarande allmänhet och kommande allmänhet berörs av beslut. Likaväl som ägande av mark sträcker sig över flera generationer så sträcker sig de berörda över generationer. Ekosystem och biologisk mångfald utgör en bas för flera generationers livsförutsättningar. Miljöorganisationers rätt att överklaga beslut har stöd i både internationell rätt och i EU-rätten. Då duger inte att strypa rättsliga prövningar. Det duger inte heller att bara lyssna på en part i en sakfråga. Demokratin bygger på att lekmän blir förtroendevalda och lyssnar in flera intressen och inhämtar kunskap. Frågan uppstår hur representativ åsikten om produktion som övergripande mål är för samtliga skogsägare, eller enbart för större skogsbolag? Är åsikten representativ för Sveriges befolkning?
Idén att strypa rättsliga verktyg för miljöorganisationer är fasoner som inte bör finnas i svenska partier. Det tillhör andra styrelseskick. Det hjälper inte att linda in det i att begränsa för “normala skogsbruksåtgärder”. Vad är normalt? Miljöorganisationers rätt att överklaga beslut är central för att allmänhetens insyn och möjlighet att kontrollera rättstillämpningen. Alla frågor har flera intressenter, men det kan knappast vara riksdagens uppgift att ta bort verktyg för någon intressent eller för allmänheten.
Ulf von Sydow, talesperson Skydda skogen
Elin Götmark, talesperson Skydda skogen
Lena Wallin, styrelsemedlem Skydda skogen