Ett levande träd kan med sin klibbiga kåda försvara sig mot angrepp av åttatandad barkborre, men om trädet till exempel blåser omkull kan det inte längre försvara sig med sin kåda. När en åttatandad barkborre, som lever av trädets färska innerbark, hittar ett nyligen nedblåst träd kallar den dit sina artfränder genom att skicka ut doftämnen, feromoner, som är en sorts kemiska signaler. Den åttatandade barkborren lämnar det döda trädet för nya levande träd, eftersom den vill ha ett levande träds färska innerbark. Det är i det döda trädet som många av den åttatandade barkborrens fiender och konkurrenter lever.

Barrträdlöpare

I familjen långhorningar är den spräckliga insekten barrträdlöparen mycket vanlig. Den hittas oftast under barken på barrträd och kan leva i samma gran i flera generationer. I sina gångar under barken gnager den upp till 30 mm långa larven loss barkspån, som den lägger runt sin puppkammare som ett skydd för puppan. På hösten förpuppar sig larven och när den kläckts som skalbagge övervintrar den i puppkammaren. I slutet av maj kommer den ut. Tillsammans med dubbelögad bastborre, allmän barkbock och sextandad barkborre är den en av åttatandad barkborres konkurrenter om utrymmet.

Barrträdlöparen blir 10 – 21 mm. Foto: Macieias/CC BY-SA 3.0.

Kastanjebrun knäppare

Skalbaggen knäpparens långsmala glupska gulbruna larver jagar andra larver, till exempel den åttatandade granbarkborrens, som knäpparen finner när den slingrar sig fram i gångarna under barken. Om den är riktigt hungrig kan den äta rutten ved. På knäpparens bröst sitter en tagg och om knäpparen går upp i brygga, hakar fast taggen i kanten av en grop på mellanbröstet, spänner sig så att taggen åker in i gropen och avfyras, knäpper det till, baggen studsar upp i luften och kommer ner på fötter. Detta kraftiga knäpp kan få en fågelnäbb att släppa sitt byte. Denna knäppare har många mycket utrotningshotade släktingar, som lever i lövträd. I Sverige finns drygt 5000 kända skalbaggsarter.

25-millimeters kastanjebrun knäppare beredd att knäppa. Foto: Chris Schuster – Eget arbete/CC BY-SA 2.0 de.

Kvalster

Det lilla leddjuret kvalster finns överallt där det finns liv. På och i marken i skogen finner vissa kvalster, de som är rovdjur eller parasiter, insekter och deras ägg att äta. Kvalster bryter ned dött organiskt material och är därför viktiga för oss. Vi bryter ned dött material genom att elda upp det. Då blir det ingen bra kompost. Över tusen arter av kvalster i Sverige är kända.

80 % av jordens beskrivna arter är, liksom kvalster, leddjur som till exempel insekter, spindeldjur och kräftdjur. I baltisk bärnsten  bär spår av kvalster, liksom av så många andra insekter. Våra trappor av kalksten bär ibland  spår av leddjuret trilobit, som levde i 300 miljoner år och dog ut i det stora Perm-Triasmassutdöendet för 250 miljoner år sedan. Då överlevde endast en mycket liten del av de levande organismerna.

Robert Hooke ritade detta kvalster 1665. Foto: CC-BY-4.0.

Nudobius lentus

Denna skalbagge äter åttatandad barkborre och hör till den nyttiga familjen kortvingar, som är vår största skalbaggsfamilj, med 63 000 kända arter i världen. De har varit med sedan den geologiska Triasperioden, som slutade för ett par hundra miljoner år sedan. Kortvingarna är allätare, bl.a. lever de av andra insekter och kvalster och är nedbrytare av dött material. I Sverige räknar forskarna med drygt tusen kända kortvingearter. De lever en stor del av sitt liv nergrävda i jorden och därför är det bra för dem med så lite markbearbetning som möjligt. Kortvingarna kan man hjälpa att överleva vintern genom att anlägga en skalbaggsås. En skalbaggsås är en upphöjd konstgjord jordvall  för att öka mängden naturliga fiender i fält.

Vanligtvis är kortvingarna 1 – 8 mm, men några blir 20 – 30 mm. Foto: Urjsa/CC BY-SA 2.0.

Mörksömmad barksvartbagge


Beskrivningen av denna skalbagge är från år 1800 och den hör till familjen svartbaggar. Nu står ”nära hotad” i Artdatabankens Rödlista . Larven utvecklas under barken på döda stående och på fällda döda granar med angrepp av granbarkborre och den äter ibland både ägg och larver av åttatandad barkborre. Arten lever kvar åtminstone ett år efter att de åttatandade barkborrarna lämnat träden.

Skalbaggar är den största ordningen bland insekterna med 350 000 kända arter i världen. Foto: @Doug88888/CC BY-NC-SA 2.0.

Allmän barkbock


I familjen långhorningar är insekten allmän barkbock en av de vanligaste i barrskog och är också den en av den åttatandad barkborres konkurrenter om utrymmet i trädet. Liksom sin släkting skulderfläcksbock är den mest uppe på natten. Den allmänna barkbocken är ännu ganska allmän, men eftersom det är brist på gammal granskog har den lokalt blivit mindre vanlig och finns mest i gamla naturskogar med gran. Benen och antennerna är svarta eller mörkröda. Den har en fåra mellan ögonen och halsskölden är blank. Larven, som blir 25 mm lång, lever främst under barken nedtill på stående nyligen döda granar, där den gnager slingrande gångar. Larven övervintrar i kammaren och förpuppar sig där från mitten av maj till mitten av juni följande år.

Allmän barkbock är mellan 10 och 20 mm lång och har oftast svart kropp med bruna eller svarta vingar. Foto: Laisverobotams/Wikipedia.

Styltfluga

Den långbenta tvåvingade insekten styltfluga är kanske den största barkborrefienden. Styltflugan kan hela sommaren lägga ägg i träd som åttatande barkborrar nyligen angripit. Styltflugor tycks kläckas mer i stående än i liggande träd, till skillnad från parasitsteklarna, som verkar föredra liggande träd. Hur den glupska styltflugelarven hittar de åttatandade barkborrelarverna under barken är inte helt utrett. I världen finns mellan 6 000 till 7 000 arter av styltfluga. De har funnits sedan jordens Kritaperiod, för 144 – 66 miljoner år sedan, och är bevarade i bärnsten.

De mörkt metallgröna till svarta styltflugorna är 1.2 – 4.4 mm långa. Foto: Vijay Cavale – Eget arbete/CC BY 2.5.

Bakterier och virus

Bakterier och virus är också barkborrens fiender. Förhållandet mellan träd, skalbaggar, flugor och myllret av mikroorganismer som t.ex. arkéer, bakterier, vissa svampar, djur och alger behöver undersökas mer.


Arkéer är en av de tre högsta indelningarna i biologin. Här i mikroskop. Foto: CC-BY-SA-4.0.

Artikeln är skriven av Birgitta Tulin.

Flera organisationer: Stoppa avverkningar i skogar med höga naturvärden på grund av granbarkborre