
Vid vattenskyddsområdet Hyndevadsström i Hjälmaren, Eskilstuna kommun, är det avverkat längs med vattnet. Enligt skogsvårdslagen ska alltid en kantzon lämnas vid vatten. Dessutom ska kantzonen vara extra bred- hela 50 meter intill vattenskyddsområde, enligt Skogsstyrelsen. Något som den privata markägaren har struntat i.
Avverkningen som är på över 12 hektar, syns på långt håll från andra sidan Hjälmaren. Flera hyggen ligger bredvid varandra och det avverkade området är betydligt större än 12 hektar, det sträcker sig ända bort till naturreservatet Lövön. Mittemot på andra sidan vattnet ligger naturreservatet Hedlandet. Avverkningen vid vattnet är inrapporterad till Skogsstyrelsen som säger att de troligtvis kommer att göra ett fältbesök och sedan en polisanmälan.
Det finns många exempel på att skogsbolag inte lämnar ordentliga kantzoner vid vattendrag. Hygget vid Hjälmaren är sönderkört och nästan omöjligt att gå på. När träden är borta och inga rötter finns som suger upp vatten och näringsämnen så blir det erosion, näringsläckage och stor avrinning ned i Hjälmaren. Körskador i anslutning till vattendrag ökar risken för att tungmetaller, som till exempel kvicksilver, läcker ut.
Havsörn (NT), rördrom (NT), drillsnäppa (NT) och utter (NT) är några av de rödlistade och fridlysta arter som lever i denna del av Hjälmaren. Andra fridlysta arter som har observats där är brun kärrhök, storlom, salskrake, och bäver. Avverkning och miljögifter är hot. Både fiskgjuse och havsörn behöver rejäla träd som är över 200 år för sina stora, tunga bon men idag avverkas träd i en ålder på 80 år, ibland ännu yngre. Även salskrake hotas av skogsavverkning vid häckningsplatserna i norra Sverige. I Artdatabankens Artfakta står det att boträd och bostubbar for salskrake med skyddande skog runt ska sparas vid vatten. Spillkråkan (NT), vars gamla bohål salskraken gärna utnyttjar, bör gynnas genom att bestånd av lämplig skog lämnas orörda. Spillkråka är en fågel som också ofta observeras i skogarna kring denna del av Hjälmaren. Vad gäller utter så är det viktigt att ”skyddande vegetation, buskar och träd bevaras utmed sjö- och åstränder”, enligt Artfakta.
Sparade kantzoner vid vatten underlättar spridningen av arter i det avverkade skogslandskapet, enligt en rapport från SLU. När det gäller mossor ger en sparad kantzon 2-3 gånger fler rödlistade arter än att inte spara någon trädridå alls. Ju bredare kantzon som lämnas, desto fler arter. Fåglar behöver en kantzon på minst 30 meter, enligt rapporten.
Om man ser en avverkning utan kantzoner mot vatten ska man ta kontakt med Skogsstyrelsen och anmäla det. Om skogsbolaget är FSC-certifierat, vilket de flesta är, så kan man även göra ett FSC klagomål. Enligt FSC-certifieringen så ska ordentliga kantzoner alltid lämnas.