[av_textblock size=” av-medium-font-size=” av-small-font-size=” av-mini-font-size=” font_color=” color=” id=” custom_class=” template_class=” av_uid=’av-ksdh4ztc’ sc_version=’1.0′ admin_preview_bg=”]
Klimatkompensering
[/av_textblock]
[av_one_half first min_height=” vertical_alignment=’av-align-top’ space=” row_boxshadow=” row_boxshadow_color=” row_boxshadow_width=’10’ custom_margin=” margin=’0px’ mobile_breaking=” min_col_height=” padding=” svg_div_top=” svg_div_top_color=’#333333′ svg_div_top_width=’100′ svg_div_top_height=’50’ svg_div_top_max_height=’none’ svg_div_top_flip=” svg_div_top_invert=” svg_div_top_front=” svg_div_top_opacity=” svg_div_top_preview=” svg_div_bottom=” svg_div_bottom_color=’#333333′ svg_div_bottom_width=’100′ svg_div_bottom_height=’50’ svg_div_bottom_max_height=’none’ svg_div_bottom_flip=” svg_div_bottom_invert=” svg_div_bottom_front=” svg_div_bottom_opacity=” svg_div_bottom_preview=” border=” border_style=’solid’ border_color=” radius=” column_boxshadow=” column_boxshadow_color=” column_boxshadow_width=’10’ background=’bg_color’ background_color=” background_gradient_direction=’vertical’ background_gradient_color1=’#000000′ background_gradient_color2=’#ffffff’ background_gradient_color3=” src=” background_position=’top left’ background_repeat=’no-repeat’ highlight=” highlight_size=” animation=” link=” linktarget=” link_hover=” title_attr=” alt_attr=” mobile_display=” id=” custom_class=” template_class=” aria_label=” av_uid=’av-h6q1f’ sc_version=’1.0′]
[av_image src=’https://klimatetochskogen.nu.skyddaskogen.se/wp-content/uploads/2021/08/klimatkompensation-300×196.png’ attachment=’715′ attachment_size=’medium’ copyright=” caption=” styling=” align=’center’ font_size=” overlay_opacity=’0.4′ overlay_color=’#000000′ overlay_text_color=’#ffffff’ animation=’no-animation’ hover=” appearance=” link=’manually,https://www.utslappsratt.se/’ target=’_blank’ title_attr=” alt_attr=” lazy_loading=’disabled’ id=” custom_class=” template_class=” av_element_hidden_in_editor=’0′ av_uid=’av-ksdh3jra’ sc_version=’1.0′ admin_preview_bg=”][/av_image]
[av_textblock textblock_styling_align=” textblock_styling=” textblock_styling_gap=” textblock_styling_mobile=” size=’16’ av-desktop-font-size=” av-medium-font-size=” av-small-font-size=” av-mini-font-size=” font_color=” color=” id=” custom_class=” template_class=” av_uid=’av-ksdgumt7′ sc_version=’1.0′ admin_preview_bg=”]
Det blir allt mer populärt bland företag, organisationer och privatpersoner att klimatkompensera sina verksamheter och aktiviteter, som exempelvis flygresor, bilresor eller energianvändning i hushållet, genom att betala en extra kostnad till ett klimatkompenseringsföretag. Pengarna går i normala fall till olika miljöprojekt runt omkring i världen, ofta till utvecklingsländer. Idén går ut på att man kan kompensera den mängd koldioxid som man släpper ut genom att exempelvis plantera träd eller stödja vattenreningsprojekt i utvecklingsländer. Därigenom anses man ta ansvar för sina utsläpp och bidra till ett aktivt hållbarhets- och klimatarbete. Vi vet ju att skog lagrar koldioxid och eftersom skogstäcket i världen har minskat med ungefär hälften på grund av mänsklig påverkan skulle man teoretiskt kunna minska koldioxidhalten i atmosfären genom att återskapa sådana skogar.
Att klimatkompensera minskar inte de faktiska växthusgasutsläppen. Varje flyg- eller bilresa innebär en klimatpåverkan och endast genom att avstå från resan kan en riktig klimatvinst göras. I bästa fall kan man tjäna in utsläppen på sikt, vilket gör resan klimatneutral, men frågan blir då hur snabbt.
[/av_textblock]
[/av_one_half][av_one_half min_height=” vertical_alignment=’av-align-top’ space=” row_boxshadow=” row_boxshadow_color=” row_boxshadow_width=’10’ custom_margin=” margin=’0px’ mobile_breaking=” min_col_height=” padding=” svg_div_top=” svg_div_top_color=’#333333′ svg_div_top_width=’100′ svg_div_top_height=’50’ svg_div_top_max_height=’none’ svg_div_top_flip=” svg_div_top_invert=” svg_div_top_front=” svg_div_top_opacity=” svg_div_top_preview=” svg_div_bottom=” svg_div_bottom_color=’#333333′ svg_div_bottom_width=’100′ svg_div_bottom_height=’50’ svg_div_bottom_max_height=’none’ svg_div_bottom_flip=” svg_div_bottom_invert=” svg_div_bottom_front=” svg_div_bottom_opacity=” svg_div_bottom_preview=” border=” border_style=’solid’ border_color=” radius=” column_boxshadow=” column_boxshadow_color=” column_boxshadow_width=’10’ background=’bg_color’ background_color=” background_gradient_direction=’vertical’ background_gradient_color1=’#000000′ background_gradient_color2=’#ffffff’ background_gradient_color3=” src=” background_position=’top left’ background_repeat=’no-repeat’ highlight=” highlight_size=” animation=” link=” linktarget=” link_hover=” title_attr=” alt_attr=” mobile_display=” id=” custom_class=” template_class=” aria_label=” av_uid=’av-buhij’ sc_version=’1.0′]
[av_textblock textblock_styling_align=” textblock_styling=” textblock_styling_gap=” textblock_styling_mobile=” size=’16’ av-desktop-font-size=” av-medium-font-size=” av-small-font-size=” av-mini-font-size=” font_color=” color=” id=” custom_class=” template_class=” av_uid=’av-ksdhcsri’ sc_version=’1.0′ admin_preview_bg=”]
Politiska aspekter av klimatkompensation
Klimatkompensation är ett verktyg i det internationella klimatarbetet. FN:s Clean Development Mechanism (CDM) är en så kallad flexibel mekanism i Kyotoprotokollet. CDM-systemet syftar till att låta industriländer investera i projekt i utvecklingsländer, genom försäljning och handel av s.k. klimatkrediter (Certified Emission Reduction, CER), för att minska sina utsläpp av koldioxid. Varje CER-kredit motsvarar 1 ton koldioxid och är en del av Kyotoprotokollet.
I praktiken har CDM inte fungerat tillfredställande. Reglerna är omfattande och den administrativa hanteringen har varit tidsödande. Naturskyddsföreningen konstaterade redan 2005 att många av de CDM-projekt som dittills genomförts knappast bidragit till hållbar utveckling i värdlandet och inte heller inneburit någon nämnvärd teknikspridning. Swedwatch och Stockholm Environment Institute poängterar att kriterierna för vad som bedöms vara hållbar utveckling varierar mellan olika länder. Det saknas dessutom ibland uppföljning på hållbarhetsaspekterna i projekten och riktlinjer för hur samråd med lokalbefolkning och andra berörda ska ske.
På vilket sätt kan man klimatkompensera?
- Plantera träd som tar upp koldioxid från luften. Så länga trädet står kvar finns kolen lagrad och många träd fortsätter lagra kol länge.
- Köpa utsläppsrätter och ta bort dem från marknaden för utsläppsrätter i EU. Fram till hösten 2011 erbjöd utsläppsrätt.se klimatkompensation utan vinstintresse på detta sätt, men de slutade med det på grund av den stora osäkerheten om huruvida utsläppsmarknaderna faktiskt leder till lägre utsläpp.
- Köpa solceller som producerar el som sedan kan användas för att ersätta fossila bränslen. ETC erbjuder en sådan service som utgår ifrån att man tjänar in utsläppen på 10 år och att solcellerna sedan blir klimatpositiva genom substitution. T.ex. skulle en flygresa Stockholm – London tur och retur kosta 750 SEK att kompensera (April 2016).
[/av_textblock]
[/av_one_half][av_one_full first min_height=” vertical_alignment=’av-align-top’ space=” row_boxshadow=” row_boxshadow_color=” row_boxshadow_width=’10’ custom_margin=” margin=’0px’ mobile_breaking=” mobile_column_order=” min_col_height=” padding=” svg_div_top=” svg_div_top_color=’#333333′ svg_div_top_width=’100′ svg_div_top_height=’50’ svg_div_top_max_height=’none’ svg_div_top_flip=” svg_div_top_invert=” svg_div_top_front=” svg_div_top_opacity=” svg_div_top_preview=” svg_div_bottom=” svg_div_bottom_color=’#333333′ svg_div_bottom_width=’100′ svg_div_bottom_height=’50’ svg_div_bottom_max_height=’none’ svg_div_bottom_flip=” svg_div_bottom_invert=” svg_div_bottom_front=” svg_div_bottom_opacity=” svg_div_bottom_preview=” border=” border_style=’solid’ border_color=” radius=” column_boxshadow=” column_boxshadow_color=” column_boxshadow_width=’10’ background=’bg_color’ background_color=” background_gradient_direction=’vertical’ background_gradient_color1=’#000000′ background_gradient_color2=’#ffffff’ background_gradient_color3=” src=” background_position=’top left’ background_repeat=’no-repeat’ highlight=” highlight_size=” animation=” link=” linktarget=” link_hover=” title_attr=” alt_attr=” mobile_display=” mobile_col_pos=’0′ id=” custom_class=” template_class=” aria_label=” av_uid=’av-89zqr’ sc_version=’1.0′]
[av_textblock textblock_styling_align=” textblock_styling=” textblock_styling_gap=” textblock_styling_mobile=” size=’16’ av-desktop-font-size=” av-medium-font-size=” av-small-font-size=” av-mini-font-size=” font_color=” color=” id=” custom_class=” template_class=” av_uid=’av-l8g9wk17′ sc_version=’1.0′ admin_preview_bg=”]
Nackdelar av klimatkompensering
- Klimatkompensering innebär ofta att rika länder köper utsläppsutrymme tillhörande människor i fattiga delar av världen vilket skapar ett orättvist utnyttjande av resurser och för tankarna till kolonialism.
- Genom att klimatkompensera kan man köpa sig ”fri” och fortsätta att släppa ut lika mycket som förut – ingen riktig förändring behöver göras. Det finns inte tillräckligt med resurser för att alla ska kunna leva som vi i de rika länderna, även med klimatkompensering. Läs mer om ekosystemets gränser.
- Det är svårt att garantera att träd står kvar under många decennier (SR) särskilt om de planteras utomlands.
- Företag som erbjuder klimatkompensering har ofta ett vinstintresse där motiv och tillvägagångssätt kan vara tveksamma, läs även här.
- Det kan ha motsatt effekt: genom att klimatkompensera som i Kyoto-överenskommelsen har de faktiska utsläppen blivit högre än vad som skulle skett ifall länder tvingats klimatkompensera hemma.
Alternativ till klimatkompensering
Till att börja med är det viktigt att identifiera klimatpåverkande handlingar och beräkna motsvarande utsläpp. Under fliken Lösningar finns förslag för individer, företag och länder för att minska sin klimatpåverkan.
[/av_textblock]
[/av_one_full]