Biologisk mångfald – det innebär många arter av olika slag. Många individer av arterna gör att arten överlever. Så småningom dör arten ut, om antalet individer av arten är för litet. Arten kan inte föröka sig om det är för svårt att hitta en artfrände, om artfränden bor på andra sidan av en väg som arten inte kommer över. Vägar och annat utnyttjande av platser där arterna lever, alltför små reservat, som är isolerade från varandra, klimatförändring, invasiva arter, nedsmutsning och förgiftning orsakar idag den snabba artdöden. Mer än 35000 av världens växt- och djurarter är på gränsen till utrotning. Idag den 22 maj är det den biologiska mångfaldens dag.
”Aromia moschata” by scarabaeus_58 is licensed under CC BY-NC 2.0
“Den minskande trenden har pågått en tid och väntas fortsätta”.
Gamla stubbar med spår av yxa och brand, träd med mörka hänglavar och många gamla stående eller nedfallna, grova döda tallar i en tallnaturskog är en miljö för biologisk mångfald. Där lever följande arter:
blågrå svartspik, blanksvart spiklav, kolflarnlav, mörk kolflarnlav, dvärgbägarlav, knottrig blåslav, vedflamlav, vedskivlav, kortskaftad ärgspik, vitplätt, gränsticka, granticka, nordtagging, insekten myskbock och lavskrika. Artdatabanken skriver om arterna ovan att ”den minskande trenden har pågått en tid och väntas fortsätta”. Ingen av dessa arter vill ha unga träd, som är lika gamla och lika höga.
Denna biologiska mångfald har inventerare funnit i naturskogen på lågfjället Råmsjak i Maskaure samebys renbetesmarker i Arjeplogs kommun. Denna naturskog med både barrträd och lövträd, som Sveaskog vill avverka, har det som dessa arter behöver.
Arterna tycker inte om slutavverkning, gallring och markberedning
Inga av dessa arter tycker om modernt skogsbruk med slutavverkning, gallring och markberedning. Är det fel på arterna? De vill ha en skog med gamla träd, döda, döende, stående eller liggande träd och träd som inte är lika höga eller lika stora. Spår av skogsbrand på trädet önskar några arter och lavskrikan tycker om träd med hänglavar på. (Brehm, Ekman). Skalbaggen myskbock vill ha lövträd, helst sälg. Alla lövträd, utom alm, ask, avenbok, bok, ek, fågelbär, lind och lönn, är triviala enligt skogsvårdslagen. Sådana triviala skogar har mycket stor betydelse för biologisk mångfald i skogslandskapet. Nämnas bör också att plattlummer, en kryptogamväxt, missgynnas markant av slutavverkning och markberedning och att dropptaggsvampen är på tillbakagång på grund av rationellt skogsbruk, markexploatering och luftföroreningar (Nitare, 2019). Båda dessa arter finns I naturskogen på lågfjället Råmsjak.
Hur fort går minskningen av denna biologiska mångfald av lavar och vedsvampar?
Minskningstakten uppgår till 30 % inom 50 år för gräddporing och fläckporing, båda med beteckningen VU i Artdatabanken, vilket betyder att de är sårbara och löper hög risk att dö ut i ett medellångt tidsperspektiv.
knottrig blåslav – minskningstakten har uppgått till 25 % under de senaste 50 åren.
blågrå svartspik – minskningstakten har uppgått till 15 % under de senaste 50 åren.
granticka – minskningstakten uppgår till 15 % inom 30 år.
blanksvart spiklav, mörk kolflarnlav, dvärgbägarlav, vedflamlav, vedskivlav, kortskaftad ärgspik, vitplätt, gränsticka och nordtagging – minskningstakten uppgår till 15 % inom 50 år. Artdatabanken anger som NT, nära hotade, arterna ovan, vilket betyder en lägre risk att dö ut i landet i ett medellångt tidsperspektiv. De är nära att uppfylla kriterierna för att vara sårbara, VU.
Kolflarnlaven anger Artdatabanken också som NT – nära hotad och minskningstakten uppgår till 25 % inom 50 år.
“Sammanfattningsvis kan utan överdrift sägas, att kulturens inflytande på barrskogarnas epifytiska lavflora är ogynnsamt “(Ahlner, 1948.)
Insekternas mångfald har minskat
Gobalt minskar insekternas mångfald. Den internationella naturvårdsunionen IUCN uppskattar att i Europa minskar insekter, som lever på multnande ved, med 18 procent. En av anledningarna till minskningen av antalet insekter är att alltfler naturskogar blir avverkade. Modernt skogsbruk skapar ingen död ved.
Myskbocken
I Sverige har sedan 1950-talet många populationer av myskbock minskat kraftigt. Myskbock är en naturvårdsart. Det anger att arten är särskilt skyddsvärd eller visar på att ett område har höga naturvärden. I världen finns endast åtta arter i släktet Aromia.
Myskbocken bryter ned död ved och lever på gamla triviallövträd och i triviallövskog (Nitare). Sådana triviala skogar har mycket stor betydelse för den biologiska mångfalden i skogslandskapet. Sälg är ett trivialt träd. Myskbockens larver lever tre till fyra år i sälgens levande stam innan de blir myskbockar. Markägare favoriserar inte sälgar och många sälgar blir avverkade.
Fåglarnas mångfald minskar
Lavskrika häckar i barrskogar som är äldre än 60 år. Antalet lavskrikor minskar och de försvinner alltmer från sina utbredningsgränser. Lavskrikan vill inte ha fragmenterad skog och inte heller en skog utan underväxt. IUCN:s rödlista förtecknar Europas 533 inhemska fåglar. Av dessa är ungefär 13 procent utrotningshotade. Hoten är förändrad markanvändning, invasiva och främmande arter och ett omfattande illegalt dödande av fåglarna.
Hur stor minskning klarar arterna?
Hur stor minskning arterna klarar vet ingen säkert. Men arternas överlevnadschanser minskar drastiskt när tio till tjugo procent av deras livsmiljö återstår, enligt en rapport (Niklasson & Nilsson, 2005). År 2015 var en fjärdedel av de svenska lavarna rödlistade. Lavar kan vara långlivade. I områden som är för små och ligger isolerade från varandra är lavarna inte i längden livskraftiga. Både fragmenteringens isolering och utnyttjandet av arternas livsrum för mänsklig verksamhet leder till att arterna minskar och i förlängningen dör ut.
Biologisk mångfald försvinner och biosfären utarmas
Fattiga och ursprungsbefolkningar lider först och mest, när den biologiska mångfalden försvinner och blir utarmad. Allt blir påverkat. Internationella organisationer och forskare varnar därför oupphörligt och uppmanar till omedelbar handling. EU föreslår skydd av 30 procent av planeten till 2030 och, potentiellt, 50 procent till 2050, för att bevara biologisk mångfald och ekosystemen. “Förlusten och försämringen av den biologiska mångfalden måste därför betraktas inte bara som en miljöfråga, utan även som en utvecklingsmässig, ekonomisk, social och moralisk fråga” skriver EU.
“It’s not dark yet but it’s gettin’ there”. B Dylan
Källor:
https://artfakta.se/naturvard/taxon/chaenothecopsis-fennica-6487
Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Skalbaggar: Långhorningar. Coleoptera. Cerambycidae. 2007. ArtDatabanken, SLU, Uppsala
National Geographic maj 2021
https://oeil.secure.europarl.europa.eu/oeil/popups/summary.do?id=1605425&t=e&l=en
Mer om lavar
https://www.natursidan.se/nyheter/var-guide-till-lavar-luftens-kvalitetsmatare/
https://skyddaskogen.se/dagens-utarmning-av-skogslandskapet-foerutsagd-1948/
https://www.artdatabanken.se/arter-och-natur/arter/organismgrupper/lavar/lavar-i-naturvarden/