Bland de planetära gränser är biologisk mångfald med råge den som är främst överskriden (Planetary Boundaries: Exploring the Safe Operating Space for Humanity, Rockström, J et. al Ecology and society, 2009 ).
Drygt hälften (cirka 2 300) av de rödlistade arterna förekommer i skogslandskapet och för 43 procent (cirka 1 800) är denna landskapstyp viktig (Tillstånd och trender för arter och deras livsmiljöer – rödlistade arter i Sverige 2015 Jonas Sandström, Ulf Bjelke, Tomas Carlberg och Sebastian Sundberg).
De rödlistade skogsarterna är mest frekventa i gamla skogar som inte kalavverkats eller brukats intensivt (Miljömålen – årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2016 .)
Endast en (fjällbjörkskog) av 15 skogliga naturtyper har gynnsam bevarandestatus. Arealerna för de övriga 14 naturtyper är för små, minskar eller har en alltför långsamt ökande areal. (Arter & naturtyper i habitatdirektivet – bevarandestatus i Sverige 2013. ArtDatabanken .)
Ca 7,5 % av den produktiva skogsmarken i hela Sverige består av värdekärnor med höga naturvärden (både skyddad och oskyddad skogsmark) (Naturvårdsverket (2017-01-30). Skogliga värdekärnor i Sverige – sammanfattande beskrivning av dataurval och nuläge 2015-2016. Bilaga 2a till Naturvårdsverkets och Skogsstyrelsens redovisning av regeringsuppdrag om Värdefulla skogar ).Wennberg, S. & Höjer, O. (eds.) 2005. Frekvensanalys av Skyddsvärd Natur (FaSN): Förekomst av värdekärnor i skogsmark. Naturvårdsverket, Stockholm ).
Arealen gammal skog (äldre än 160 år) på produktiv skogsmark utanför formellt skyddad skog har minskat påtagligt sedan 1920-talet i norra Norrland (Regeringen 2018 Allmän miljö- och naturvård. Utgiftsområde 20. Förslag till statens budget för 2019. Prop. 2018/19:1 ).
Andelen gammal skog med grova träd och död ved har minskat drastiskt sedan 1800-talet. Bara en tiondel av riktigt grova träd och torrträd fanns kvar i skogarna 1991 i jämförelse med oexploaterade skogar på 1800-talet (Linder, P. & L. Östlund (1992). Förändringar i norra Sveriges skogar 1870-1991. Svensk botanisk tidskrift 86 (3): 199-215 ).
Det framför allt klena dimensioner av död ved som ökar medan de grövsta dimensionerna är en bristvara i dagens skogar (Jonsson, B.G. et al. 2016. Dead wood availability in managed Swedish forests – Policy outcomes and implications for biodiversity. Forest Ecology and Management 376: 174-182 ).
Post Views:
9
