Anders Delin

Även den botanikintresserade människan kan bli mätt på intryck och söka sig till nya kittlande upplevelser. Hon kan finna dessa på en deponi, beundrande exotiska frukter vars frön passerat den rike mannens tarmkanal eller åkt snålskjuts på hans importer. Hon kan själv som rikeman låta sig fraktas till fjärran land och upptäcka vad andra upptäckt före henne.
Starka upplevelser kan emellertid fås på närmare håll. Det samhälle, som den botanikintresserade människan är en del av, sysslar i obygderna med en plundring som får raggen att resa sig på den som har känslor kvar i kroppen. Det svenska skogsbruket, som i broschyrer och pressmeddelanden framhåller sin förträfflighet även i fråga om naturvård, avverkar sedan begynnelsen och fortfarande i dag urskog och gammelskog.
I början var det små delar av oerhört stora urskogsarealer som togs, nu är det de sista resterna av äldre skog med de sista resterna av höga naturvärden. Snart kommer det i det svenska skogslandet – Norrlands inland – att finnas bara kalhyggen, plantskogar, ungskogar, förutom de enstaka procent av skogen som är undantagna som reservat och nyckelbiotoper.

Näversjöberget, Åsele
Satellitbilden visar en mörk rektangel på 64 hektar i ett ljust hav på ett par tusen. Det mörka är "mörka skogen", gammelskog. Den ligger på Näversjöbergets NO-sluttning i norra delen av Åsele kommun. Vad satellitbilden inte visar, eftersom den är ett år gammal, är att en väggata har huggits in i skogen. Skogsvårdsstyrelsen (SVS) har fått en avverkningsanmälan från ägaren, Graninge, numer SCA. En tjänsteman på SVS har försökt avvärja avverkningen men saknar makt och medel. Han vill att hela skogen ska undantas från skogsbruk, men har inte befogenhet att gå längre än till att diskutera avgränsningen av en mindre nyckelbiotop inom området. Den omfattar endast några få procent av arealen.
Forskningsresan i Naturvårdens Utmarker har valt Näversjöberget som ett av sina inventeringsobjekt detta år. Vi kommer dit den 31 juli 2002 och häpnar över granarnas storlek och ålder, över mängden grova lågor, över avsaknaden av avverkningsstubbar i stora delar av skogen. De rödlistade arterna dyker upp snabbt och efter att tjugo personer har letat rätt noggrant under en hel dag kan vi konstatera att det knappast går att hitta ett enda hektar som saknar rödlistade arter.
Summeringen visar 23 rödlistade arter, varav en i hotkategori EN, sex i kategori VU och resten i NT. Detta vill Graninge/SCA avverka, trots påpekanden från SVS tjänsteman att skogen håller höga naturvärden och trots att bolaget är FSC-certifierat.

Bolaget är ogint
Vi vet att SCA:s naturvårdsansvarige, Per Simonsson, har skrivit till Skogsstyrelsen för att få en ny definition av nyckelbiotopsbegreppet. Bolaget vill bereda sig tillträde till skogar av denna typ trots att de innehåller mängder med rödlistade arter, med motiveringen att så ser en stor del av de avverkningsbara skogarna ut i Västerbottens och Norrbottens län. I detta sammanhang bör nämnas att endast c:a 1 % av skogen i Åsele är skyddad genom reservatbildning.
Vi vet att vi har ett hårt motstånd att vänta från bolaget när vi kräver att bolaget ska undanta skogen på Näversjöberget från avverkning. Vi anar att bolaget kommer att försöka stycka skogen i delar med mindre naturvärden, som avverkas, och delar med högre naturvärden, som sparas. Det är vad som brukar hända när den av bolagen ofta anlitade Börje Drakenberg engageras för att granska Skogsvårdsstyrelsens avgränsningar av nyckelbiotoper – som om det vore bolagen som utövar tillsyn över SVS i stället för tvärt om. Vi planerar därför att leverera en karta över de 64 hektaren, där varje enskild hektar innehåller minst en rödlistad art. Detta borde bli ett svårt hinder att komma över.
Våra GPS-mätare är visserligen mindre precisa inne i denna täta skog än på öppen mark, men de ger oss möjlighet att ta fram underlag för denna karta. Det blir c:a tjugo punkter för vardera av rosenticka, gränsticka och gammelgransskål, ett tiotal för brunpudrad nållav, o.s.v. Inventeringsrapporten, utan koordinater, följer här.

Näversjöberget, Åsele

Läge, areal, ägare
31 km N Åsele, koordinater 714899 157412, 390 – 490 m.ö.h., ägare SCA (Graninge).

Inventeringstillfällen
Inventerat av Per-Anders Persson, Sture Gustafsson och Anders Delin den 1 juli 2002, av Forskningsresan i Naturvårdens Utmarker den 31 juli 2002 och av Hans Sundström den 1-2 aug. 2002.

Skogstillstånd
Gammal, olikåldrig ( – 300 år) virkesrik granskog. Tämligen rikligt med björk, måttligt med sälg. Ett par aspar. På krönet en del gammal tall. Rikligt med lågor, även grova. Många granar med brandljud.
Avverkningsstubbar av tall och gran finns i översta delen, mycket lite i sluttningen mot NO.
I NO-sluttningen sumpskogspartier, som ger intryck av urskog.

Artförteckningar
I artförteckningarna anges namn enligt Thomas Karlssons förteckning över Svenska kärlväxter och enligt Artdatabankens Ekologiska kataloger för mossor, lavar och svampar. Rödlistning anges enligt listan år 2000 (CR = akut hotad, EN = starkt hotad, VU = sårbar och NT = missgynnad). Om arten är signalart anges detta med "S". Arter som enligt ekologiska katalogerna indikerar höga naturvärden anges med "*".
Den som har funnit arten anges med "leg.", den som har artbestämt den med "det.". Om inget annat är angivet svarar Anders Delin för artbestämningarna.

Kärlväxter
Plattlummer (Lycopodium complanatum)
Ögonpyrola (Moneses uniflora, S)
Spindelblomster (Listera cordata, S)

Mossor
Vedtrappmossa (Anastrophyllum hellerianum, NT)

Lavar
Garnlav (Alectoria sarmentosa), även med apothecier.
Mörk rostfläck (Arthonia incarnata, EN, leg. et det. Toni Berglund)
Rostfläck (Arthonia vinosa, S, leg. et det. Toni Berglund)
Gulnål (Chaenotheca brachypoda, S)
Kornig nållav (Chaenotheca chlorella, S, leg. et det. Anders Delin, Toni Berglund, Hans Sundström)
Brunpudrad nållav (Chaenotheca gracillima, NT, leg. et det. Anders Delin, Toni Berglund, Hans Sundström m.fl.)
Nordlig nållav (Chaenotheca laevigata, VU, leg. et det. Anders Delin, Hans Sundström, Toni Berglund)
Vitgrynig nållav (Chaenotheca subroscida, S, leg. et det. Toni Berglund)
Vitskaftad svartspik (Chaenothecopsis viridialba, NT, leg. et det. Toni Berglund)
Mjölig dropplav (Cliostomum leprosum, VU, leg. et det. Toni Berglund)
Smalskaftslav (Cybebe gracilenta, VU, leg. et det. Anders Delin)
Sotlav (Cyphelium inquinans, S, leg. et det. Anders Delin)
Knottrig blåslav (Hypogymnia bitteri, NT, leg. et det. Toni Berglund)
Skinnlav (Leptogium saturninum, S, leg. et det. Anders Delin, Hans Sundström)
Lunglav (Lobaria pulmonaria, S)
Skrovellav (Lobaria scrobiculata, NT, leg. et det. Anders Delin, Hans Sundström m.fl.)
Barkkornlav (Lopadium disciforme, S, leg. et det. Toni Berglund)
Trädbasdynlav (Micarea globulosella, NT, leg. et det. Toni Berglund)
Ärgspik (Microcalicium disseminatum, leg. et det. Anders Delin, Toni Berglund)
Stuplav (Nephroma bellum, S)
Bårdlav (Nephroma parile, S)
Luddlav (Nephroma resupinatum, S)
Gytterlav (Pannaria pezizoides, S, leg. et det. Anders Delin, Hans Sundström)
Korallblylav (Parmeliella triptophylla, S, leg. et det. Anders Delin)
Cinnoberflamlav (Pyrrhospora cinnabarina, S, leg. et det. Toni Berglund)
Rödbrun blekspik (Sclerophora coniophaea, NT, leg. et det. Anders Delin)
Mörkfruktig xylografa (Xylographa parallela, leg. et det. Anders Delin)

Svampar
Lappticka (Amylocystis lapponica, NT, leg. et det. Sture Gustafsson, Hans Sundström)
Tickmussling (Antrodia heteromorpha, leg. et det. Anders Delin)
Stjärntagging (Asterodon ferruginosus, NT, leg. et det. Hans Sundström)
Purpurfingersvamp (Clavaria purpurea, S, leg. et det. Anders Dahlberg)
Flattoppad klubbsvamp (Clavariadelphus truncatus, S, leg. et det. Anders Dahlberg)
Trådticka (Climacocystis borealis, S, leg, et det. Anders Delin, Hans Sundström, m.fl.)
Vedtrattskivling (Clitocybe lignatilis, NT, leg. Sture Gustafsson, det. Malte Edman)
Ockraspindling (Cortinarius ochrophyllus, *, leg. et det. Birgitta Gahne)
Doftskinn (Cystostereum murraii, NT, leg. et det. Anders Delin, Hans Sundström, m.fl.)
Rosenticka (Fomitopsis rosea, NT, leg. et det. Anders Delin, Hans Sundström, m.fl.)
Doftticka (Haploporus odorus, NT, leg. et det. Kerstin Persson)
Vitgrå vaxskivling (Hygrophorus korhonenii, leg. et det. Anders Dahlberg)
Nordvaxskivling (Hygrophorus secretanii, leg. Karin Häggblad, det. Birgitta Gahne)
Harticka (Inonotus leporinus, NT, leg. et det. Anders Delin, Hans Sundström)
Sotticka (Ischnoderma benzoinum, leg. et det. Anders Delin)
Blackticka (Junghuhnia collabens, VU, leg et det. Sture Gustafsson)
Tvåfärgad laxskivling (Laccaria bicolor, leg. et det. Birgitta Gahne)
Gulriska (Lactarius repraesentaneus, leg. et det. Birgitta Gahne)
Gulflockig fjällskivling (Lepiota ventriosospora, leg. Karin Häggblad, det. Birgitta Gahne)
Kötticka (Leptoporus mollis, S, leg. et det. Hans Sundström)
Granticka (Phellinus chrysoloma)
Ullticka (Phellinus ferrugineofuscus, S, leg. et det. Anders Delin, Hans Sundström m.fl.)
Björkeldticka (Phellinus lundelli, leg. et det. Anders Delin)
Gränsticka (Phellinus nigrolimitatus, NT, leg et det. Anders Delin, Hans Sundström m.fl.)
Vedticka (Phellinus viticola)
Rynkskinn (Phlebia centrifuga, NT, leg. et det. Anders Delin, Hans Sundström m.fl.)
Klubbdyna (Podostroma alutaceum, *, leg. et det. Anders Dahlström, Hans Sundström)
Gammelgransskål (Pseudographis pinicola, NT, leg. Per-Anders Persson, det. Anders Delin, leg. et det. Hans Sundström)
Gransillkremla (Russula favreii, leg. et det. Birgitta Gahne)
Grånande giftkremla (Russula griseascens, leg. et det. Birgitta Gahne)
Taigakremla (Russula taigarum, leg. et det. Birgitta Gahne)
Ostticka (Skeletocutis odora, VU, leg. et det. Anders Delin, conf. Malte Edman och Hans Sundström)
Stubbmusseron (Tricholomopsis decora, leg. et det. Birgitta Gahne)
Ringskräling (Tubaria confragosa, leg. et det. Birgitta Gahne)

Däggdjur
Björn (Ursus arctos), rivna myrstackar.

Fåglar
Sparvuggla (Glaucidium passerinum, Anders Delin), tiggläte.
Tjäder (Tetrao urogallus), spillning.
Järpe (Bonasa bonasia)
Morkulla (Scolopax rusticola), en flygg kull om fem fåglar.
Tretåig hackspett (Picoides tridactylus, VU), ringhack på flera ställen
Lavskrika (Perisoreus infaustus)

Inget misstag i arbetet
Skogsnäringen brukar alltid ursäkta sig med att det är ett misstag i arbetet när de blir avslöjade i sin skövling. De brukar t.o.m. förbereda oss, pressen och marknaden med orden "vi kommer nog tyvärr att göra en del misstag även i framtiden", som för att gardera sig mot fortsatt kritik. Den förklaringen saknar trovärdighet i fallet Näversjöberget. Vi ser i stället att det är en del i ett systematiskt plundrande av de sista gammelskogsresterna. Inte långt därifrån planeras en annan avverkning av samma bolag i en skog som också med råge uppfyller kraven på att definieras som gammelskog och som måste undantas från skogsbruk om statens och skogsägarnas mål för bevarande av biologisk mångfald ska kunna uppfyllas.
På Nybrännan, nära Tallsjöberget i Åsele, har Graninge (SCA) gjort på samma vis som på Näversjöberget: avverkningsanmält och huggit väggata in i skog som tidigare inte har kalavverkats och som har höga trädåldrar och stor mängd död ved. Vår inventering visade 19 rödlistade arter, varav en i EN och 5 i VU, se rapporten som följer.

Nybrännan, Åsele, (Graninge) SCA

Läge, areal, ägare
34 km NNO Åsele, koordinater 715102 158716, 550 – 600 m.ö.h. Fastighet Västansjö 1:30. Ägare (Graninge) SCA.

Inventeringstillfällen
Inventerat den 1 juli 2002 av Sture Gustafsson, Anders Delin och Per-Anders Persson och den 30 juli 2002 av Forskningsresan i Naturvårdens Utmarker.

Skogstillstånd
En stor skogsbrand gick igenom området på 1870-talet. Efter det har endast mycket begränsad avverkning berört området. Man ser en del stubbar efter för länge sedan avverkade granar. Det finns tall (t.ex. vid 7151004 1587153) och gran med brandljud, sannolikt från branden 1870-talet. En granstubbe i väggatan var efter en ner än 150-årig gran.
Det finns också mer än hundraårig tall och gran utan brandljud och en mängd yngre stammar. Skogen är alltså flerskiktad och olikåldrig. Rikligt med asp och sälg. Måttligt med torrträd och lågor. Enstaka brända tallågor, rikligare med medelgrova granlågor.
Vid 7150816 1586813 rinner en bäck, som här och var kantas av smala partier av sumpskog.

Kärlväxter
Plattlummer (Lycopodium complanatum, S)
Hultbräken (Phegopteris connectilis)
Skogsnäva (Geranium sylvaticum)
Kärrviol (Viola palustris)
Fjälldunört (Epilobium hornemannii)
Hönsbär (Cornus suecica)
Ögonpyrola (Moneses uniflora, S)
Torta (Cicerbita alpina, S)
Kärrfibbla (Crepis paludosa, S)
Norsknoppa (Gnaphalium norvegicum, leg. et det. Anders Delin)
Fjällskråp (Petasites frigidus, leg. et det. Nils Andersson)
Spindelblomster (Listera cordata, S)

Mossor
Vedtrappmossa (Anastrophyllum hellerianum, NT, leg. et det. Lotta Delin)
Asphättemossa (Orthotricum gymnostomum, NT, leg. et det. Anders Delin)
Gul parasollmossa (Splachnum luteum, leg. et det. Ingrid Hedblom)

Lavar
Rostfläck (Arthonia vinosa, S, leg. et det. Toni Berglund)
Blanksvart spiklav (Calicium denigratum, S, leg. et det. Anders Delin)
Gulnål (Chaenotheca brachypoda, S, leg. et det. Anders Delin, Hans Sundström)
Brunpudrad nållav (Chaenotheca gracillima, NT, leg. et det. Anders Delin, Toni Berglund, Hans Sundström)
Nordlig nållav (Chaenotheca laevigata, VU, leg. et det. Toni Berglund)
Vitgrynig nållav (Chaenotheca subroscida, S, leg. et det. Anders Delin, Toni Berglund)
Solfjäderlav (Cheiromycina flabelliformis, VU, leg. et det. Toni Berglund)
Dvärgbägarlav (Cladonia parasitica, NT, leg. et det. Anders Delin)
Kolflarnlav (Hypocenomyce antracophila/castaneocinerea, S, leg. et det. Toni Berglund)
Skinnlav (Leptogium saturninum, S)
Lunglav (Lobaria pulmonaria, S)
Skrovellav (Lobaria scrobiculata, NT, leg. et det. Anders Delin, Hans Sundström)
Trädbasdynlav (Micarea globulosella, NT, leg. et det. Toni Berglund)
Kortskaftad ärgspik (Microcalicium ahlneri, S, leg. et det. Anders Delin)
Ärgspik (Microcalicium disseminatum, leg. et det. Anders Delin)
Stuplav (Nephroma bellum, S)
Bårdlav (Nephroma parile, S)
Luddlav (Nephroma resupinatum, S)
Gytterlav (Pannaria pezizoides, S, leg. Lotta Delin, det. Anders Delin, leg. et det. Hans Sundström)
Kvistspik (Phaeocalicium sp., S, leg. Hans Sundström)
Rödbrun blekspik (Sclerophora coniophaea, NT, leg. et det. Anders Delin, Toni Berglund)

Svampar
Urskogsticka (Antrodia primaeva, EN, leg. et det. Malte Edman), på undersidan av bränd grov tallåga, c:a 15 m N om den nyligen huggna väggatans N kant, ungefär vid 71509 15870.
Citronticka (Antrodia xantha, leg. et det. Malte Edman)
Stjärntagging (Asterodon ferruginosus, NT, leg. et det. Lotta Delin, Anders Delin)
Trådticka (Climacocystis borealis, S, leg. et det. Anders Delin)
Rosenticka (Fomitopsis rosea, NT)
Rävticka (Inonotus rheades, S, leg. et det. Staffan Dovärn)
Laxporing (Oligoporus placentus, VU, leg. Lillebror Hedblom, det. Malte Edman)
Ullticka (Phellinus ferrugineofuscus, S)
Björkeldticka (Phellinus lundellii, leg. et det. Anders Delin)
Gränsticka (Phellinus nigrolimitatus, NT)
Stor aspticka (Phellinus populicola, NT, leg. et det. Anders Delin, Hans Sundström)
Rynkskinn (Phlebia centrifuga, NT)
Gammelgransskål (Pseudographis pinicola, NT, leg. et det. Hans Sundström)
Gräddporing (Skeletocutis lenis, VU, leg. et det. Malte Edman, Hans Sundström)
Bäckmurkling (Vibrissea truncorum)

Fåglar
Tretåig hackspett (Picoides tridactylus, VU), ringhack på stammar

Motstånd mot naturvård i alla delar av skogsnäringen
Graninges (SCA) avverkningsplanering på Nybrännan har kritiserats av en tjänsteman i Sveaskog, som har skog som gränsar till den aktuella. Sveaskog vill tydligen avstå från avverkning på sin angränsande skog. Emellertid drabbar samma kritik även detta – hela svenska folkets – bolag. Vi besökte ett Sveaskog-område som, såvitt vi har kunnat utröna, inte är undantaget från avverkning, vid Skallvattenberget i Åsele. Där ser man en tämligen gammal (c:a 100 år) skog med gran, tall, björk och asp, som inte har kalavverkats, som har en hel del tallöverståndare i åldrar mellan 250 och 300 år, en del äldre gran, men som innehåller ganska små mängder död ved. Skogen har underröjts för framtida avverkning. Denna vid första ögonkastet ganska vanliga äldre produktionsskog visade sig innehålla stora mängder rödlistade arter även den. Vi fann tretton rödlistade arter, varav en i VU, se rapporten som följer. Frågan har ställts till Sveaskog: Tänker ni undanta denna skog från avverkning?

Skallvattenberget, Åsele

Läge, areal, ägare
23 km VSV Åsele, koordinater 710928 155290, 420 – 480 m.ö.h., ägare Sveaskog.

Inventeringstillfällen
Inventerat den 29 juni 2002 av Anders Delin och Kerstin och Per-Anders Persson och den 27 juli av Forskningsresan i Naturvårdens utmarker.

Skogstillstånd
Gran-tall-skog med björk och sälg i sydsluttning. Särskilt nedtill stort aspinslag. Dimensionsavverkat. Många tallar i 200-årsåldern. Provborrade träd: Tall 290 år och gran 260 år. En annan gran hade en svårtydd borrkärna men var åtminstone 220 år. Underröjt. Måttligt med lågor och stående död ved. En liten lodyta vid 7109340 1552939.

Kärlväxter
Plattlummer (Lycopodium complanatum)
Ögonpyrola (Moneses uniflora, S)
Torta (Cicerbita alpina, S), sparsamt.
Knärot (Goodyera repens, S)
Spindelblomster (Listera cordata, S)

Mossor
Vedtrappmossa (Anastrophyllum hellerianum, NT, leg. et det. Lotta Delin)
Asphättemossa (Orthotrichum gymnostomum, NT, leg. et det.Toni Berglund)
Kantvitmossa (Sphagnum quinquefarium, S)
Gul parasollmossa (Splachnum luteum, leg. et det. Ingrid Hedblom)

Lavar
Garnlav (Alectoria sarmentosa)
Kornig nållav (Chaenotheca chlorella, NT, leg. et det. Hans Sundström)
Brunpudrad nållav (Chaenotheca gracillima, NT, leg. et det. Hans Sundström)
Vitgrynig nållav (Chaenotheca subroscida, S, leg. et det. Anders Delin)
Vitpudrad svartspik (Chaenothecopsis viridialba, NT, leg. et det. Patrik Nygren)
Läderlappslav (Collema furfuraceum, NT, leg. et det. Toni Berglund, Anders Delin)
Kolflarnlav (Hypocenomyce anthracophila/castaneocinerea, S, leg. et det. Toni Berglund)
Skinnlav (Leptogium saturninum, S)
Dvärgtufs (Leptogium teretiusculum, S, leg. et det. Anders Delin)
Lunglav (Lobaria pulmonaria, S)
Skrovellav (Lobaria scrobiculata, NT, leg. et det. Anders Delin)
Kortskaftad ärgspik (Microcalicium ahlneri, S, leg. et det. Anders Delin)
Stuplav (Nephroma bellum, S)
Bårdlav (Nephroma parile, S)
Korallblylav (Parmeliella triptophylla, S, leg. et det. Toni Berglund)
Gytterlav (Pannaria pezizoides, S, leg. et det. Toni Berglund)
Xylografa (Xylographa parallela, *, leg. et det. Toni Berglund)

Svampar
Rökticka (Bjerkandera fumosa, leg. Lillebror Hedblom, det. Malte Edman)
Doftskinn (Cystosterum murraii, NT, leg. et det. Toni Berglund)
Gullmurkling (Neolecta vitellina, NT, leg. et det. Anders Dahlberg)
Gullnavling (Omphalina chrysophylla leg. et det. Birgitta Gahne)
Grovticka (Phaeolus schweinitzii, S)
Granticka (Phellinus chrysoloma)
Ullticka (Phellinus ferrugineofuscus, S)
Gränsticka (Phellinus nigrolimitatus, NT)
Stor aspticka (Phellinus populicola, NT)
Vedticka (Phellinus viticola)
Gammelgransskål (Pseudographis pinicola, NT, leg et det. Hans Sundström)

Fåglar
Tjäder (Tetrao urogallus), en kull
Tretåig hackspett (Picoides tridactylus, VU), ett ex. hackande.
Lavskrika (Perisoreus infaustus)
Sveaskog förbryter sig lika grovt mot sin egen policy och sina offentligt framförda löften som de andra bolagen. Vecka 29, år 2002 avslutade Sveaskog en c:a 40 hektar stor slutavverkning drygt 2 mil NNV Lycksele i en brant nordsluttning mot sjön Mettjaur. Sluttningen är så brant att en maskinförare välte med sin maskin. Avverkningen gjordes i skog som man – kanske av naturhänsyn – för några år sedan inte kunde tänka sig att gå in i. Den har planerats av Kenneth Jonsson i firman Skogsdesign i Lycksele, som brukar anlitas av Sveaskog. Firman får betalt per skogskubikmeter, vilket gör att lämnad hänsyn blir minimal. Den avverkade skogen växte i övre delen bl.a. i närheten av lodytor och hällar och i nedre delen intill en myr. Den bestod till stor del av tall i 250 – 300 års ålder, de allra flesta med brandljud. Där fanns också gammal gran, björk och asp, men inte så mycket lågor. En maskinförare som deltog i avverkningen har fått nog. Han vill inte längre skövla skog på detta sätt och slutar nu i skogen för att i stället studera.

Privatskogsbruket inte bättre
I en by i Vilhelmina kommun har en familj klagat hos markägare och SVS därför att ett privat skifte med gammelskog redan tagits ned och hot vilar över ett par andra. Vi tittade även på de omstridda skiften som ännu står kvar och fann även där så många rödlistade arter att det finns skäl att klassa skiftena som nyckelbiotoper.
Av hänsyn till den klagande familjen kan vi inte ge detaljer kring denna skog. Familjen har nämligen hotats av skogsägande grannar och sämjan i byn kunde försämras ytterligare. Som motiv till den genomförda gammelskogsavverkningen har markägaren sagt att skogen inte ska stå och röta. Något akut behov av pengar hade han inte, men det blev ju en intäkt, som användes till att köpa ny bil och ny snöskoter.

Sista striden
Det är den sista striden om resterna av äldre skog som nu har inletts. Gammelskogen är råvaruresurs för sågverksindustrin och biologisk resurs för naturvård. Det finns nu så lite kvar av den, att de sista resterna måste undantas från avverkning. Detta vill sågverksindustrin inte acceptera. I pressmeddelande publicerat den 9 aug. 2002 i Norrbottens-kuriren och samtidigt eller senare i många andra tidningar säger man att skyddet av ökande arealer för naturvårdsändamål hotar råvaruförsörjningen till sågarna. För oss i den ideella naturvården är detta påstående tokigt. Skyddet av skog med höga naturvärden har ännu inte nått längre än till ett fåtal procent av skogsarealen. Att skylla virkesbristen på för stora avsättningar för naturvård är djupt orättvist. Naturligtvis är det överavverkning och dålig hushållning på de mer än 95 % av arealen som brukas, som har lett till dagens situation. Att få förståelse för denna sannare bild av verkligheten är dock mycket svårt bland makthavare som är biologiskt okunniga, och som trots att de talar om skogsnäringens speciella behov av långsiktig planering agerar lika kortsiktigt i denna sektor som inom andra samhällssektorer.
Forskningsresan i Naturvårdens Utmarker behövs. Visserligen hinner den endast göra några få stickprov under de sex dagar som den pågår, men utan den skulle stora arealer i Norrlands inland helt undgå granskning. Den information och debatt som blir följden av Forskningsresan kan påverka kunskap och moral inom skogsnäringen. För dem som deltar ger den också stora upplevelser av sällsynt rika skogsmiljöer och rika tillfällen till utbyte av erfarenheter, särskilt beträffande artkännedom.
Nästa års Forskningsresa planeras äga rum i Jämtland i samarbete med Jämtland – Härjedalens Naturvårdsförbund, länsavdelning av Svenska Naturskyddsföreningen.