Mats Sigvant, som är VD för Weda Skog AB, argumenterar för hyggesbruket i kampen mot växthuseffekten i Skaraborgsbygden 24/4. Föreningen Skydda Skogen menar att hans artikel är osaklig och vilseledande. Kalhyggesbruket måste ifrågasattas även om skogsbruket envist försvarar denna invanda tradition. Miljöargumenten talar starkt för att använda alternativa metoder – och sådana finns.

Skogsbolagens senaste ”inneargument” är att basunera ut skogsbrukets påstådda klimatvänlighet.  Skogsbruket är dock ingen klimatlösning. Man bortser från att kalavverkningar innebär stora nettoutsläpp av växthusgaser, vilket studier från bl.a. SLU visat. Skogen upphör dessutom att fungera som kolsänka när alla träd tas bort vid kalhuggning. Studier vid Lunds universitet visar att det tar upp till 30 år innan koldioxidutsläppen från hygget kompenseras av upptaget av koldioxid i de uppväxande nya träden. En artikel i den vetenskapliga tidskriften Nature i september 2008 visar att boreala och tempererade gammelskogar är stora globala kolsänkor som måste bevaras. T.o.m. Skogsstyrelsen menar att det inte går att räkna med ett växande virkesförråd som kolsänka. Med nuvarande avverkningsnivå är kolsänkan i produktionsskogen nära noll.

Hyggesbruket medför påtaglig påverkan på skogens natur- och miljövärden. Det råder en stor enighet bland naturvårdsforskare i Sverige idag om att det produktionsinriktade skogsbruket utgör ett stort hot mot den biologiska mångfalden. I dagsläget är drygt 1 800 skogslevande arter missgynnade eller hotade. Endast runt 5 procent skogar med höga naturvärden återstår nedanför den fjällnära gränsen. Den höga avverkningstakten har gjort gammal skog till en bristvara. Större delen av den svenska skogsarealen utgörs idag av ungskog, d.v.s. skog som inte är avverkningsmogen än. De återstående oskyddade spillrorna av gammelskog står därför under stort hot för avverkning, och ett stort antal av dessa områden avverkas.

Ett ökat naturskydd är viktigt för att motverka just negativa klimateffekter.
Naturligt artrika ekosystem är mer robusta än utarmade. En ökad skogstillväxt genom den nuvarande formen av kalhygges- och plantageskogsbruk lämnar ingen plats åt den biologiska mångfalden och gör det inte lättare för skogen att möta kommande klimatstress.

Klimatfrågan är i dagsläget det miljöalibi skogsnäringen klamrar sig fast vid för en ökad exploatering av skogen. Vore skogsbrukets påstådda intresse för klimatet äkta skulle bl.a. avverkningar minskas, kalhyggesbruket överges och all markberedning upphöra. Man skulle verka för att permanent freda stora områden äldre skog från skogsbruk. Skogsskötselformerna behöver diversifieras med bl.a. ökad lövinblandning och ändras i riktning mot naturnära former. Skogsbruket med sitt kalhyggesbruk är en miljöförstörare i storformat och måste därför snarast bli betydligt hållbare, innan det är för sent.

Viktor Säfve, ordförande Skydda Skogen

Amanda Tas, sekreterare, Skydda Skogen

Jerry Skoglund, styrelseledamot, Skydda Skogen

Stig-Olof Holm, styrelseledamot, Skydda Skogen