Skip to content Skip to sidebar Skip to footer

Debatt i Aktuell Hållbarhet: Sluta kalavverka naturreservat

Detalj ur karta från skötselplanen av Hedlandets naturreservat, 58 procent får avverkas. Det helblå är där skogsbruk med generell hänsyn ska ske, det blåstreckade med förstärkt hänsyn.

Debatt 24 mars 2020. I en tid då flertalet naturskogar avverkas och endast 6 procent av den produktiva skogsmarken är långsiktigt skyddad sker aktivt skogsbruk i flera naturreservat i Sverige. Miljöorganisationen Skydda skogen anser att det produktionsinriktade skogsbruket i bland annat Hedlandets naturreservat och Tyresta naturreservat måste stoppas.

I Hedlandets naturreservat i Eskilstuna kommun ska 58 procent av skogsmarken avverkas, enligt skötselplanen. Det är både avverkning med produktionsmål med förstärkt hänsyn och produktionsmål med generell hänsyn. Men i verkligheten blir det vanligt kalhyggesskogsbruk med plantering av monokulturer. När man studerar kartan över vad som ska brukas förstår man snabbt att stora områden berörs. Var ska skogslevande arter som tjäder, orre, sparvuggla, talltita, kungsfågel och spillkråka som finns på Hedlandet hålla till när skogen försvinner?

Avverkning i Hedlandets naturreservat, Eskilstuna kommun, hösten 2019, Foto: Kristina Bäck

I Tyresta naturreservat i Haninge kommun får markägaren bedriva produktionsinriktat skogsbruk på en del av området. Trots att det finns en känd tjäderspelplats där. I boken ”Tjädern och urskogen i Tyresta nationalpark” framgår det att tjäderns största problem är just skogsbruk.

Det stora naturreservatet Glaskogen i Värmland på cirka 29 000 hektar bildades 1970 för att bevara ett stort område med vildmarkskaraktär och gynna friluftslivet. Men stora delar av skogen i reservatet har avverkats och ersatts med trädplanteringar. Endast drygt 500 hektar är skyddade mot avverkning.

Vi är medvetna om att det finns undantag när skogsbruk i reservat är nödvändigt, till exempel då en granplantering måste avverkas för att främja naturlig återväxt. Eller vid frihuggning av lövträd, för att gynna vedlevande insekter. Men att bedriva produktionsinriktat skogsbruk i stället för naturvårdande skötsel eller främjande av friluftsliv gynnar i regel inte naturvärdena i skogen. Om inte skogens arter och ekosystem är fredade inom de skyddade områden som finns, var ska de då vara fredade?

Även om skogsbruk tillåts i delar av naturreservat, som kanske har något lägre naturvärden än övriga områden, så är de viktiga buffertar till den skog som har höga naturvärden. På sikt kan hela områdets naturvärden öka. Dagens skogslandskap är fragmenterat och består ofta av hyggen och yngre trädbestånd. Planering av naturreservat bör därför göras i ett landskapsperspektiv där hänsyn tas till den omgivande miljön.

Vid avverkning huggs träd ned redan vid 60-100 års ålder, när de fortfarande är unga. Men granens och tallens naturliga omloppstider kan vara 200 – 1000 år, vilket står i stark kontrast till skogsbrukets korta omloppstider. I naturreservat måste träden få en fristad och tillåtas bli gamla. Skogsbruk är även en stor orsak till att drygt 1 800 skogslevande växt- och djurarter är rödlistade, det vill säga nära hotade eller hotade. Flera av dessa hotade arter finns både på Hedlandet och i Tyresta naturreservat.

Höjda anslag till skydd av skog behövs för att ersätta de markägare som förlorar en inkomst när de inte längre får bruka skogen i naturreservaten. Regeringen behöver därför skjuta till pengar. Tydliga direktiv måste ges till Länsstyrelserna om att all skog inom reservatens gränser ska ha föreskrifter mot skogsbruk.

Elin Götmark,
talesperson Skydda Skogen

Kristina Bäck,
styrelseledamot Skydda Skogen

Läs hela debattartikeln i Aktuell Hållbarhet här.