Gnag av granbarkborre. Foto: Harald Kloth.
Barkborreangrepp drabbar främst den brukade skogen men höga naturvärden riskerar gå förlorade när skogsbruket nu även avverkar nyckelbiotoper. Demokratiskt beslutade miljömål nås inte och priset för skogens biologiska mångfald är så högt att en krisgrupp bör inrättas.
Den rekordvarma sommaren 2018 ledde till stora granbarkborreangrepp varför Skogsstyrelsen nu har bildat en krisgrupp. Granbarkborrar är dock en del i skogsekologin. De skapar död ved vilket är en bristvara för många växter, djur och svampar i dagens skogar. Mängden barkborrar regleras av rovinsekter och hackspettar. Den rödlistade tretåiga hackspetten är en barkborrespecialist. En stor del av granbarkborrarna övervintrar i marken varför avverkning vintertid är ineffektivt. Redan på 1970-talet kunde man med infraröda flygbilder identifiera angripna träd.
Skogsbrukets ensidiga satsning på stora arealer granplantager ger barkborren dukat bord. Situationen påminner om den efter stormarna Gudrun och Per med oräkneliga vindfällen. De konstgjorda granskogarna saknar motståndskraft till skillnad från en åldersvarierad bland- eller naturskog. Efter stormarna sågs därför färre barkborreskador intill naturreservat. Att upphöra anläggning av sårbara granmonokulturer till förmån för ökat lövinslag skulle minska skador av stormar och insekter. Trots statliga bidrag för lövskogsplantering efter stormen Gudrun var skogsbruket inte intresserat.
Nyckelbiotoperna med dokumenterade höga naturvärden utgör endast 2 procent av den produktiva skogsmarken. Certifierade skogsbolag ska undanta dessa från skogsbruksåtgärder. Ändå avverkas nyckelbiotoper av dessa bolag med barkborreangrepp som förevändning. Certifieringssystemet, med redan nu otillräckliga naturvårdskrav, riskerar därför att helt haverera. Bekämpning mot granbarkborre kan även stå i strid med EUs art- och habitatdirektiv. EU-domstolen slog fast att sådan åtgärd i världsarvet Bialowiezaskogen i Polen stred mot EU-direktiven. Avverkningen stoppades.
Det är så liten del av skogsmarken som har de höga värden som finns i nyckelbiotoperna, med livsrum både i dag och i framtiden för en lång rad arter. Om vi hade gjort en annan bedömning än den snävt ekonomiska i dag, skulle man göra allt för att kunna bibehålla dessa värdefulla delar av skogen, och inte i ett svep ta ner allt, friskt som angripet.
Hela 14 av 15 skogsnaturtyper har ogynnsam bevarandestatus i Sverige. Drygt 1 800 skogslevande växt- och djurarter är rödlistade varav 75 procent minskar. Anslaget till skydd av skog har kraftigt sänkts. Nyckelbiotopsinventeringen har lagts ner och ingen ersättning utgår till skogsägare med innehav av höga naturvärden. Situationen för den biologiska mångfalden i skogen är akut – vi når inte miljömålen. I stället läggs fokus på skogsråvaran.
Skogsstyrelsen och länsstyrelserna samt Naturvårdsverket måste snarast inrätta en krisgrupp för att minimera skogsbrukets orsakade förlust av biologisk mångfald. Skogsbruket måste lära av historien och sluta med granifieringen av landskapet! Skogsstyrelsen och länsstyrelserna måste stoppa avverkning av nyckelbiotoper! Det räcker egentligen med att följa Skogsvårdslagen som säger att miljö- och produktionsmål ska vara jämställda.
Mikael Schulin, Naturskyddsföreningen i Östergötland
Erland Lindblad, biolog
Margareta Ihse, professor emerita, senior rådgivare för Skydda Skogen
Stig-Olof Holm, medlem i Skydda Skogen
Läs hela debattartikeln i Land Skogsbruk här.