Den 1 oktober 2020 började den nya standarden för certifieringen Forest Stewardship Council (FSC) att gälla. Kalhyggesbruk, markberedning, gödsling, dikning och främmande trädslag är fortfarande tillåtet. Naturhänsynen på hyggen är otillräcklig och baseras inte på aktuell naturvårdsforskning.
Forest Stewardship Council (FSC) är en så kallad ”oberoende, internationell medlemsorganisation som ska uppmuntra till miljöanpassat, samhällsnyttigt och ekonomiskt livskraftigt bruk av världens skogar”. Elin Götmark, talesperson i Skydda Skogen säger:
– FSC är ingen miljöcertifiering utan en certifiering inriktad på skogsbruk. Så länge FSC-standarden baseras på kalhyggesbruk med markberedning, gödsling, dikning samt plantering av monokulturer med gran, tall och främmande trädslag, så är inte skogsbruket miljömässigt hållbart. All kvarvarande naturskog måste skyddas både för den biologiska mångfalden och för klimatets skull. Övriga skogar måste brukas med andra mer naturnära och kalhyggesfria metoder.
I den nya standarden har avsättningar för naturvårdsändamål (fem procent) kompletterats med krav på att ytterligare fem procent ska skötas med anpassade metoder för att bevara och utveckla naturvärden eller sociala värden. Det låter kanske bra på pappret men risken finns nu att FSC-certifierade skogsbolag avverkar i nyckelbiotoper och kallar det för naturvårdande skötsel eller naturvårdsgallring. Skydda Skogen har många exempel på hotade naturskogar med höga naturvärden som är avverkningsanmälda eller redan har avverkats. Sådan skog ska skyddas helt, inte gallras eller avverkas.
Detta är fortfarande tillåtet i den nya FSC standarden:
Gödsling
10.6 Certifikatsinnehavaren ska minimera eller undvika användningen av gödselmedel
10.6.1 Vid gödsling följs Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd till skogsvårdslagen från 2017.
Det är fortfarande tillåtet med gödsling, även om certifikatsinnehavaren ska ”minimera eller undvika användningen”. Att gödsla skogsmark utarmar skogsmiljöer och det är många miljöer som behöver vara näringsfattiga. Gödsling är ett hot mot den biologiska mångfalden och många skogslevande arter, till exempel blåbär trivs inte i gödslad, kvävehaltig jord. Gödsling bidrar också till utsläpp av lustgas (N2O). Lustgas är en växthusgas som har ca 300 gånger kraftfullare klimatpåverkan än koldioxid.
Markberedning:
10.10.1 Markberedning sker ståndortsanpassat med bästa tillgängliga metod och teknik för minimering av markpåverkan.
Markberedning ger stora utsläpp av koldioxid, det finns risk för erosion och körskador. Sjöar och bäckar får ta emot mycket organiskt material från markskador.
Dikesrensning/skyddsdikning:
6.7.9 Befintliga diken underhålls endast då det finns behov av detta för att säkerställa att produktionsförhållandena inte avsevärt försämras.
6.7.10 Skyddsdikning tillämpas endast då det behövs för att uppfylla skogsvårdslagens föryngringskrav och plantering av främmande trädslag.
Forskning visar att dikning av några procent av Sveriges yta (torvmark för skogs- och jordbruksproduktion) står för lika mycket växthusgasutsläpp som en femtedel av alla verksamheter i Sverige, undantaget utsläpp från mark och skog.
Främmande trädslag
10.3 Certifikatsinnehavaren ska endast använda främmande arter om kunskap och/eller erfarenhet visar att effekten av invasivitet kan kontrolleras och att effektiva begränsningsåtgärder finns på plats.
FSC tillåter främmande trädslag, bland annat plantering av contortatallen som är invasiv. Främmande trädslag kan drabbas av eller sprida sjukdomar, vara mer mottagliga för insekts- och svampangrepp samt påverka markens naturliga processer.
Bara 10 stormfasta träd per hektar
6.6.2 Vid föryngringsavverkning lämnas i genomsnitt minst 10 träd per hektar på den avverkade ytan.
6.6.11 Högstubbar, lågor och andra träd som varit döda längre tid än ett år lämnas. Skogliga åtgärder utförs så att skador på död ved minimeras.
Det finns ingen forskning som visar att FSC:s nivåer gällande naturhänsyn räcker för att bevara den biologiska mångfalden långsiktigt. Att lämna minst 10 stormfasta träd samt högstubbar och lågor räcker inte. Den hänsyn som lämnas vid FSC-avverkningar är inte på långa vägar tillräcklig för att skapa gynnsamma förutsättningar för spridning av olika arter i ett så pass fragmenterat skogslandskap som dagens. FSC:s krav på att minst fem eller tio procent produktiv skogsmark ska undantas från skogsbruk räcker inte för att nå Sveriges miljömål. Det baseras inte heller på naturvårdsforskning som visar att minst 20 procent av den produktiva skogsarealen måste skyddas för att bevara den biologiska mångfalden långsiktigt.
Bara några arter i Artskyddsförordningen fredas
6.4.6 Hänsyn tas till kända förekomster av skogsanknutna arter förtecknade i artskyddsförordningens bilaga 1 med beteckningen N eller n.
Alla arter som omfattas av artskyddsförordningen bör fredas helt, enligt Skydda Skogen. FSC utvecklar inte vilken typ av hänsyn och i vilken omfattning hänsyn bör tas till kända förekomster av arter i artskyddsförordningen.
Artikel och bild av Kristina Bäck