I dagarna firas det att den allmänna rösträtten infördes för 100 år sedan. I riksdagen hölls ett seminarium om den allmänna rösträttens införande. Den allmänna rösträtten omfattade då varken romer eller personer som fick bidrag och detta är mindre känt. Historien om rösträtt för människor över 18 i Sverige finns beskrivet på andra ställen och det var så sent som 1989 innan alla vuxna medborgare fick rösträtt. Men de svagaste, barn under 18, framtida barn och även alla levande organismer i naturen har fortfarande ingen röst. Fridays for Future rörelsen försöker ge barnen en röst, men hur är det med andra varelser?
Uppdelningen mellan människor och djur är godtycklig, vilket t ex Frans de Waal har visat. Hans forskning visar att primater som schimpanser och bonobos känner empati, visar vänskap och andra uttryck som tidigare antagits vara unikt mänskliga. Senare forskning visar att många fler djurarter har känslor och visar sympati. Till exempel händer det att djur dör av sorg när deras partner avlidit.
De flesta kulturer behandlar djur som mindre värda än människor. Att hävda att människans behov står över djurens underlättar när man ska jaga, ha boskap, eller vill exploatera djurens livsmiljö för egen vinning.
Den svenska skogsbruksmodellen borde klassas som ekocid – storskalig miljöförstöring
Djurens och växternas livsbetingelser försvinner på en gång när en skog avverkas. Kalhyggen, markberedning och plantering, den svenska skogsbruksmodellen, gör att det blir väldigt svårt för arter att åter kolonisera huggna skogar. Djurens livsmiljö krymper. Den svenska hårdhänta skogsbruksmodellen borde därför klassas som ekocid: storskalig miljöförstöring.
Liksom omyndiga och ofödda barn saknar djuren och växterna en röst för att kunna påverka sin egen framtid. Därför har en organisation bildats som anser att naturen ska få egna rättigheter på samma sätt som människor eller företag. Tills dess att ekocid blir brottsligt och naturen har rättigheter, har vi inte allmän rösträtt.