Professorn dömer

ut Södras slutsats

 

Bakgrund:

En livlig debatt om skogsbruket har kommit igång i Sverige, i fotspåret av Maciej Zarembas artiklar i Dagens Nyheter (1). Igen, får sägas, debatten har i själva verket pågått under mer än ett sekel (2). Många debattinlägg har skrivits av skogsnäringsidkare, forskare, och allmänheten, däribland mycket upprörda texter.

  För att debatten ska förbli saklig är det viktigt att resonemangen anknyter till relevant, oberoende och modern forskning i ämnet. Det bästa sättet för att säkerställa att forskningen håller måttet är:

att den har publicerats i internationella refereegranskade tidskrifter,

att forskarna ifråga inte har intressekonflikt genom till exempel anknytning till näringslivet; de flesta tidskrifter kräver att man redovisar intressekonflikt öppet så att det kan vägas in i bedömningen, samt 

att artiklar citeras av andra forskare.

I det här stycket analyseras ett viktigt pressmeddelande om skogsbruk. 

 

Södra

Den 10 maj 2012 gick Södra, en ekonomisk förening av skogsägare i södra Sverige, ut med ett pressmeddelande om det ekonomiska utfallet av så kallat kontinuitetsskogsbruk, även känt som hyggesfritt skogsbruk eller blädning, för typiska skogsareal i södra Sverige. Södra har lagt upp ett dokument på webbsidan med beräkningar som Göran Örlander, skogschef på Södra gjort.

Analysen grundas på en redogörelse (3) från Skogforsk, (Skogforsk är det svenska skogsbrukets forskningsinstitut, finansierat av skogsnäringen och staten) som i sin tur är en kortfattad litteraturgranskning där ungefär hälften av referenserna är till refereegranskat vetenskapligt material. Den går ut på att jämföra det ekonomiska utfallet ifall marken används med trakthyggesbruk (slutavverkning följt av omplantering med gran) eller med hyggesfritt skogsbruk, där mogna träd plockas bort i omgångar.

Slutsatsen som Örlander kommer fram till, vilken i stora drag är identisk med den från Skogforsk, är att byte från trakthyggesbruk till kontinuitetsskogsbruk leder till att marken blir 40% mindre värd och att en  omställning kommer att kräva lång tid. Det finns många variabler och osäkerheter, och trots detta är slutsatsen väldigt exakt. Skogforsks analys (3) har dock störstadels avfärdats av Axelsson och Angelstam som ”pseudo-vetenskaplig retorik” (2).

Södras analys har granskats av en professor vid Sveriges lantbruks-universitet (SLU). En mer oberoende granskare skulle med stor sannolikhet ha framfört att det finns en hel del modern vetenskaplig litteratur om skogsbruk som är mycket mer nyanserad, t ex (6-8). Laiho m fl påpekar till exempel att ”maximalt uttag av timmer i allmänhet inte ger maximal ekonomisk vinst” (6). Av stor vikt är här att professorn i fråga i ett debattinlägg i DN (9) skriver att ”kunskapen om kontinuitetsskogsbruk är ännu låg”, något som för övrigt redan fastslagits i Skogforsks redogörelse från 2006 (3). Med den vetskapen är det märkligt att SLU:professorn granskat och därigenom sanktionerad Södras pressutskick. 

Slutsats

Den ensidiga jägmästarutbildningen fokuserad på kalhyggen har dokumenterats i intervjuer av Axelsson och Angelstam (2) och detta har lett till brist på kunskap kring alternativa sätt att bruka skogen. Att 15 professorer och forskare vid främst SLU medger att deras kunskap om kontinuitetsskogsbruk är låg (9) kan inte ses som annat än ett stort misslyckande för SLU, särskilt med vetskapen att alternativet innebär ett allvarligt hot mot den biologiska mångfalden (t ex 10-13) och klimatet, där kalhyggen orsaker stora utsläpp av kol (14), medan begränsade uttag inte har sådana effekter (15,16).

Sammanfattningsvis kan konkluderas att underlaget för Södras pressutskick saknar förankring i modern forskning.

David van der Spoel, professor, Uppsala Universitet

 

Referenser

1. http://www.dn.se/Stories/stories-kultur/skogen-vi-arvde

2. Axelsson, R. & Angelstam, P., Uneven-aged forest management in boreal Sweden: local forestry stakeholders’ perceptions of different sustainability dimensions. Forestry 84 (2011)  567-579

3. Karlsson, B. 2006. Trakthyggesbruk och kontinuitetsskogsbruk med gran, en jämförande studie. Redogörelse nr 5-2006, Skogforsk.

4. Nilsson, U., Luoranen, J., Kolstrom, T., Örlander, G. & Puttonen, P. Reforestation with planting in northern Europe, Scandinavian J. Forest Res. 25 (2010) 283-294

5. Petersson, M., Örlander, G. & Nilsson, U., Feeding barriers to reduce damage by pine weevil (Hylobius abietis), Scandinavian J. Forest Res. 19 (2004) 48-59

6. Laiho, O., Lahde, E. and Pukkala, T., Uneven- vs even-aged management in Finnish boreal forests, Forestry 84 (2011)  547-556

7. Pukkala, T., Lahde, E. and Laiho, O., Variable-density thinning in uneven-aged forest management-a case for Norway spruce in Finland,  Forestry 84 (2011)  557-565

8. Roessiger, L., Griess, V.C. & Knoke T., May risk aversion lead to near-natural forestry? A simulation study. Forestry 84 (2011) 527-537

9. http://www.dn.se/debatt/besluten-om-skogen-maste-beakta-alla-dess-varden.

10. Niemela, J., Invertebrates and boreal forest management, Conserv. Biol. 11 (1997) 601-610

11. Griesser, M. & Lagerberg S.,  Long-term effects of forest management on territory occupancy and breeding success of an open-nesting boreal bird species, the Siberian jay Forest Ecol. Manag. 271 (2012) 58-64

12. Kuuluvainen, T., Forest Management and Biodiversity Conservation Based on Natural Ecosystem Dynamics in Northern Europe: The Complexity Challenge, AMBIO 38 (2009) 309-315

13. Nilsson, S.G., Niklasson M., Hedin J., Eliasson P., & Ljungberg H., Biodiversity and Sustainable Forestry in Changing Landscapes-Principles and Southern Sweden as an Example, J. Sustain. Forestry 21 (2005) 11-43

14. Magnani, F. m.fl., The human footprint in the carbon cycle of temperate and boreal forests, Nature 447 (2007) 848-852

15. Vesala, T. m. fl., Effect of thinning on surface fluxes in a boreal forest, Global Biogeochem. Cycles 19 (2005) GB2001 

16. Granier, A., Breda, N., Longdoz B., Gross, P., Ngao J., Ten years of fluxes and stand growth in a young beech forest at Hesse, North-eastern France, Ann. For. Sci. 64 (2008) 704-716