Svante Axelsson skriver på DN debatt (22/9) om näringslivets 22 färdplaner mot fossilfrihet, vilka sammanlagt visar på stora behov av bioenergi. Det är bra att näringslivet involveras i omställningen, men att plussa ihop 22 industri-önskelistor till politik, är inte hållbart. För att uppnå Parisavtalet behöver vi sluta släppa ut alla typer av växthusgaser, och mycket snabbare än till 2045. Om bara några år har vi förbrukat den återstående koldioxidbudgeten med dagens utsläppshastighet. Man kan inte förvänta sig att företagen ska komma med förslag som innebär att de behöver minska i omfattning. Det är däremot statens uppgift att se till att den nödvändiga omställningen blir rättvis och sker under ordnade former.
Skogsindustrin är för stor
Axelsson nämner att vi i dagsläget använder 158 TWh bioenergi i Sverige, bioenergi som i stor utsträckning kommer från det klimatskadliga kalhyggesskogsbruket. Samtidigt importerar vi i storleksordning motsvarande 20 TWh biomassa per år för att papper- och massaindustrin i Sverige är starkt överdimensionerad. Dagens enorma svenska skogsproduktion räcker inte för att mata alla pappers- och massafabriker. Sverige är ett synnerligen dåligt föredöme för omvärlden gällande skogsbrukets utformning och omfattning, åtgången av biomassa för energi samt de slutprodukter vi väljer att tillverka av skogen.
Men det finns fler siffror som allmänheten borde känna till. 80 TWh, drygt hälften av all energi som används inom svensk industri, används inom pappers- och massaindustrin. Det skogsindustriella komplexet försvarar sig själv genom att hävda att de gör träprodukter som ska rädda klimatet. En studie av International Renewable Energy Agency visar dock att av varje nedsågat träd blir bara 10% till träprodukter, medan det mesta blir papper, massa och energi.
Just nu är mängden CO2 i atmosfären drygt 410 ppm. För att säkerställa en beboelig planet till människor och ekosystem behöver den nivån sänkas, helst till 350 ppm. Det kräver netto inlagring under lång tid och det enda sättet som bevisligen fungerar utan biverkningar på miljön är ökad inbindning i växtlighet. Om det tillkommer tekniska lösningar är det bra, men vi kan inte räkna med att dessa kommer i tillräcklig skala inom kort.
Vad ska göras istället?
- Avveckla subventioner till förbränning av fossil och biogen energi på EU nivå och tvinga fram liknande politik i andra världsdelar genom klimattullar. Om all förbränningsenergi blir dyrare kommer användningen minska. Sambandet mellan utsläpp av växthusgaser och energianvändning är nämligen mycket stark. En färsk studie visar hur samhällen kan ställa om till en låg energianvändning med god livskvalitet för medborgarna.
- Skydda och restaurera minst 30 % av den svenska och europeiska skogen omgående för klimatets och den biologiska mångfaldens skull. Resten av skogslandskapet får bara brukas ekosystembaserat. Att klimatet och den biologiska mångfalden måste hanteras samtidigt, inte var för sig, har ännu en gång påvisats i en färsk artikel från Lunds universitet.
Regeringen bör snarast ersätta Fossilfritt Sverige med en organisation som arbetar för ett utsläppsfritt samhälle. Forskningen är tydlig, vi behöver snarast öka kolinlagringen, inte gå från en koldioxidkälla till en annan. Det är näringslivets konkurrenskraft, som Axelsson vill främja, som måste stå tillbaka. Tiden för att förebygga klimat- och ekosystemkollaps är mycket knapp.
David van der Spoel och Elin Götmark, talespersoner Skydda Skogen, samt Lina Burnelius, Internationell koordinator och projektledare, Skydda Skogen.
Läs även repliken av Isadora Wronski, Greenpeace i Dagens Nyheter.