Medlemmar från Skydda Skogen och Jämtlands skogsgrupp i Naturskyddsföreningen har nyligen inventerat fjällnära skogar vid Ottsjö i Jämtland, där det är mängder av nya avverkningsanmälningar. Inventerarna fann fina gammelskogar med gamla granar draperade i garnlav. I skogarna häckar lavskrikor, järpe, tjädrar och tretåig hackspett. Om markägarna avverkar allt blir det nästan ingen fjällnära skog kvar mellan Ottsjö och Trillevallen.
Det finns fortfarande över 500 000 hektar fjällnära skogar med höga naturvärden i Sverige. Inget annat land i EU har så stora och unika skogsområden som är nästan opåverkade av människor. Så det är av internationellt intresse att de bevaras. Men oroande nog så är det just nu extremt många avverkningsanmälningar i de fjällnära skogarna, vilket är en effekt av en dom i Mark- och Miljödomstolen från 2020. Skogsstyrelsens personal hinner inte besöka alla skogar som är avverkningsanmälda.
Lagstiftningen otydlig gällande ersättning
Det krävs ett särskilt tillstånd för att avverka i fjällnära skog. Om markägaren får ett nej av Skogsstyrelsen till avverkning i fjällnära skog med höga naturvärden så har markägaren rätt till 125 procent av värdet i en engångsutbetalning, enligt domen från 2020. I en artikel i Dagens Arena säger Cecilia Hedman, chefsjurist på Skogsstyrelsen att lagstiftningen är väldigt otydlig.
– Beslutet avser endast att det inte är tillåtet att avverka. Andra skogsbruksåtgärder som inte är tillståndspliktiga kan fortfarande utföras. Ett avslag gäller också bara den som ansöker. Man kan sälja sin mark, och då kan den nya ägaren också ansöka om avverkning. Ska vi då betala ersättning flera gånger för samma skog?
En stor del av statens budget för skydd av skog går nu till att ersätta markägare. Och många skyddsvärda skogar nedanför de fjällnära skogarna kan inte myndigheterna skydda eftersom det fattas pengar där för skydd.
Skogsholmar på myrar avverkningsanmälda
I Ottsjö ligger avverkningsanmälningarna tätt och nästan ovanpå varandra. Det är privata skogsägare som avverkningsanmält sina skogar, liksom på flera andra ställen längs fjällkedjan från Dalarna till Norrbotten. Men allra flest är avverkningsanmälningarna i Jämtland och Skogsstyrelsen har fått rekrytera extrapersonal från andra delar av Sverige för att hinna med.
Skogarna som inventeras ideellt i Ottsjö har aldrig kalavverkats tidigare. Det är viktiga områden för rekreation och turismen och de korsas av många vandrings- och skidleder. Landskapet består av en mosaik av myrar med skogsholmar med blånande fjäll i horisonten. Det är äldre granar med hänglavar, knotiga björkar med vrilar och enstaka sälgar, ofta täckta med den rödlistade skrovellaven och stuplav som är en signalart. Emellanåt öppnar sig små gläntor med mjukt gräs och örter som exempelvis kvanne. Bäckar porlar ned mot sjöar och tjärnar som det sorgligt nog också ofta är avverkningsanmält runt. Mellan granarna i mosstäcket finns olika pyrola, linnea, revlummer, harsyra och blåbärsris och kråkbärsris. En gran med en ganska smal stam på 25 cm i diameter visar sig vara över 150 år gammal. Träden växer långsamt här.
Förbjudet att ”skada eller förstöra djurens fortplantningsområden eller viloplatser”
I skogarna är det många riktigt stora myrstackar, färska spår av tretåig hackspett och spillkråka, läten hörs från talltita och järpe. Maria Danvind, från Naturskyddsföreningen region Mitt, säger:
-Alla dessa fåglar är rödlistade som nära hotade och fridlysta enligt Artskyddsförordningen, vilken de även omfattas av. Likaså lavskrika och tjäder som båda är fridlysta arter. Det innebär att deras livsmiljöer ska vara skyddade och får inte störas enligt Artskyddsförordningen §4 där det tydligt står att det är förbjudet att ”skada eller förstöra djurens fortplantningsområden eller viloplatser”.
Myndigheterna måste följa Artskyddsförordningen
Hittills i Sverige har myndigheterna oftast ignorerat Artskyddsförordningen. Flera ideella inventerare menar att ett sätt att få bukt på det är att överklaga felaktiga beslut om avverkningar så att ärenden drivs till domstol. Myndigheterna blir på så vis tvingade att ändra sitt förfarande. Skogsbruk ska inte bedrivas i känsliga miljöer där det finns naturvärden med fridlysta och hotade arter.
På döende och döda barrträd växer på flera ställen de rödlistade nära hotade vedsvamparna granticka, harticka, ullticka samt nordtagging. På levande granar finns den rödlistade gammelgranskålen och garnlav förekommer rikligt. Det största hotet mot alla dessa arter är avverkning och fragmentering av naturskog, enligt SLU:s Artfakta.
Jämtlands Skogsgrupp och Skydda Skogen kommer i ett första steg att informera Skogsstyrelsen om skyddsvärdet i skogarna. Föreningarna kommer att skicka ett brev med en formell begäran till myndigheterna, om att de måste följa Artskyddsförordningen när det tar beslut om dessa skogar. Om Skogsstyrelsen beslutar att godkänna avverkning så kommer föreningarna sedan att skicka in en överklagan på beslutet.
LÄS ÄVEN: SCA vill avverka skog med 26 rödlistade arter i Ånge
