Skip to content Skip to sidebar Skip to footer

Fallebo naturskog i Oskarshamns kommun avverkad

Fallebo naturskog på drygt 3 ha, var ett omtyckt utflyktsmål med en mängd fridlysta arter. Flera miljöorganisationer sa nej till kommunens Tekniska nämnds planer på att hugga ner skogen för att få pengar till kommunen. Miljöorganisationerna föreslog att skogen i stället skulle bli kommunalt naturreservat för friluftsliv och rekreation och ett fortsatt naturligt bullerskydd mot trafikljuden från E22.

Gammal gran växte här i Falleboskogen. Foto: privat

Nu ligger i stället ett kalhygge i närheten av bebyggelsen. Dagisgrupperna, som brukade besöka naturskogen, kanske inte tycker kalhygget är lika fint som skogen var. Många av de arter som levde i naturskogen överlever inte omgivningens förändring. Människan har återigen tyckt att det är bättre att få pengar än att vårda den omgivning som låter oss leva ett bra liv. Eller med andra ord: “Ekonomiska drivkrafter har generellt inneburit en prioritering av näringsverksamhet framför miljöhänsyn”.

Fallebos naturskog – en miljö där rödlistade arter levde

Gamla träd, grova träd och nedfallna trädstammar är flera arters hem. Den nära hotade vedsvampen ullticka växer på grov död ved. Skalbaggen bronshjons larver behöver gamla träd. Reliktbocken lever på gamla tallar. Om tallen får stå kvar kan reliktbocken leva tiotals år i samma tall. Tallarna är i många fall så kallade sup-, värk-, halvvägs- och liktallar som på grund av gammal tradition fått stå kvar i vägskäl och på andra öppna platser, enligt Nationalnyckeln. Den vågbandade barkbocken lever på döda träd. Vedskivlaven växer på gammal hård ved och är nära hotad, NT, liksom alla här nämnda arter. De riskerar att försvinna från Sverige och är därför rödlistade av ArtDatabanken. Det är för få miljöer där dessa arter kan leva vidare.

Spillkråka

I Falleboskogen har inventerarna sett och hört både den fridlysta spillkråkan, (NT), och den fridlysta talltitan, (NT). Spillkråkan bor flera år rad i samma grova träd, där den hackat ut sitt bo. Den äter insekter och myror som lever i trädet. Spillkråkan, Drycopus martius, skyddas av EU:s Fågeldirektiv, som EU:s medlemsländer måste följa. Fågeldirektivet förtecknar vilka fåglar som ska ha skydd. Både fåglarnas ägg, bon och den plats de lever på ska skyddas. Men de gamla träd där spillkråkorna hittar insekter blir färre, så också spillkråkorna.

Spillkråkan och talltitan är prioriterade och typiska arter

Spillkråkan liksom talltitan är prioriterade arter i Skogsvårdslagen. De har skydd även av Bernkonventionen. Bernkonventionen var för 40 år sedan den första överenskommelsen för skydd av vilda djur och växter och den plats de lever på. Talltitan har minskat kraftigt de senaste 30 åren. Minskningen verkar fortsätta. När lämpliga grova boträd blir alltmer sällsynta blir talltitor och talltiteungar också sällsyntare. Talltita och spillkråka är typiska arter i det boreala området, som är sträcker sig från norra Sverige ner till södra Småland, fjällkedjan undantagen.

Fåglarna blir färre

Nästan hälften av världens fågelarter minskar. Sex procent av arterna ökar. En fågelart av åtta riskerar att dö ut. Det är 1409 fågelarter. Sedan år 1980 har 600 miljoner fåglar försvunnit från EU-länderna, skriver organisationen BirdLife. En orsak är att skogarna huggs ner. Det påverkar nästan hälften av de hotade fåglarna i världen. Till exempel spillkråkan och talltitan, som vill ha gamla grova träd att bo i och leva av.

FSC-klagomål inskickat av miljöföreningarna: här

Mer om Fallebo naturskog och andra avverkningshotade skogar i Oskarshamns kommun

Hugg inte ner skogen – den är en nödvändig kolsänka här

Akut avverkningshotad skog i Oskarshamn här

Värdefulla skogar i Oskarshamns kommun här

Källor:

ArtFakta SLU

Underlagsrapport och problemanalys till fördjupad utvärdering av miljömålen 2023. Naturvårdsverket.

Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Skalbaggar: Långhorningar. Coleoptera: Cerambycidae. 2007. ArtDatabanken, SLU, Upppsala.