Idag när EUs skogsdirektörer träffas i Sverige går 260 forskare, samiska organisationer och mer än 60 miljöorganisationer – som tillsammans företräder miljoner engagerade medlemmar – samman med krav om att skydda EU:s naturarv i norr.
På swedishforestvision.org presenterar vi en holistisk vision för hur svenskt skogsbruk och svensk skogspolitik måste förändras: 1) Implementera ett omedelbart avverkningsmoratorium i alla skogar med identifierade naturvärden. 2) Skydda och restaurera skog i linje med EU:s art- och habitatdirektiv, strategin för biologisk mångfald, skogsstrategin samt FN:s konvention om biologisk mångfald, senast till år 2030. 3) Skydda den fjällnära skogen – Skandinaviens gröna bälte. 4) Ställ om skogsbruket till ett naturnära skogsbruk. 5) Begränsa produktionen och konsumtionen av biomassa inom de planetära gränserna.
I Skogsstyrelsens analys av miljömålen för skog är det ekologiska tillståndet otillfredsställande och på nedåtgående. Dessutom har 14 av 15 skogliga livsmiljöer i Sverige ingen gynnsam bevarandestatus. Omkring 2000 skogslevande arter är rödlistade.
Läget är akut, med dagens höga avverkningsnivåer visar scenarier och uppskattningar som gjorts av forskare, experter och myndigheter att de återstående kontinuitetsskogarna, och andra gamla skogar med naturvärden, utanför naturvårdsarealen, i stort sett kommer att vara borta inom bara ett till några få decennier. Trots det akuta läget i skogen har Sveriges regering kraftigt minskat anslagen för skydd och restaurering av natur.
Kraven riktar sig till Sveriges regering och riksdag. De är också en uppmaning till EU-kommissionen att stå emot påtryckningar och lobbyism från Sveriges regering, som syftar till att försvaga och stoppa viktiga lagförslag på EU-nivå (några exempel i fotnot 3) och att fortsätta arbetet med att utarbeta progressiv lagstiftning och strategier som strävar att bekämpa krisen för natur och klimat och som skyddar fler skogliga ekosystem.
Kalavverkning av skog är ett av de största hoten mot den samiska urfolkskulturen. Den samiska kulturen vilar på den naturbetesbaserade renskötseln. Renen är beroende av gammal skog för hänglavsbete och för skydd mot värme och insekter. Kalhyggesbruket, och metoder som markberedning, gödsling och täta trädplanteringar, förvärrar villkoren för renskötseln genom att dagligen förstöra och negativt påverka skog med mark- och hänglavar. I det svenska boreala landskapet har – på bara 60 år – den lavrika skogsmarken minskat med hisnande 70%.
“Rätten till fritt, på förhand givet samtycke (FPIC), är en förutsättning för att säkerställa skogsbruk med respekt för urfolks rättigheter, och således också ett vedertaget sätt att freda biologisk mångfald, friska fungerande ekosystem och dess kolförråd”, säger Karin Nutti Pilflykt, Saami Council.
Att stoppa förstörelsen och fragmenteringen av skogsekosystemen samt att återställa och skydda världens skogar är grundläggande för att stärka ekosystemens motståndskraft när klimatet blir alltmer extremt. Vi måste drastiskt minska utsläppen och således skydda alla möjliga kolsänkor och kolförråd.
“Vår forskning visar att minskad avverkning har stora och omedelbara klimatfördelar”, säger professor emeritus Göran Englund, Umeå universitet.
“Vår forskning visar att den rådande dominerande avverkningsmetoden med kalhyggen orsakar stora utsläpp av växthusgaser. Varje år kalhuggs cirka 200 000 hektar i Sverige. Eftersom det tar cirka 10 år, eller mer, innan utsläppen upphör, innebär det att vi alltid har cirka två miljoner hektar med kalhyggen som släpper ut koldioxid i olika stor utsträckning beroende på hur länge sedan avverkningen genomfördes”, säger professor emeritus Anders Lindroth, Lunds universitet.
“För att hantera negativa klimateffekter och förlust av biologisk mångfald, och för att stödja mångbruk i den delen av skogslandskapet som kan brukas behöver vi ställa om – bort från dagens intensiva skogsbruk – och till naturnära skogsförvaltning. En naturnära förvaltning arbetar med och skyddar de naturliga processerna och främjar ett självorganiserat ekosystem som främjar mångbruk, biologisk mångfald och resiliens”, säger Viktor Säfve, Skydda Skogen.
Det svenska skogslandskapet är varierat, från boreala gammelskogar och naturligt förnyade kontinuitetsskogar till hemiboreala gamla lövskogar och bokskogar.
“Sverige hyser en viktig del av EU:s naturarv och Sverige måste öka skyddet i enlighet med internationella överenskommelser. Alla skogar med identifierade bevarandevärden måste skyddas, och utöver skyddet finns det stora restaureringsbehov”, säger professor emerita Margareta Ihse, Stockholms universitet.
Den fjällnära skogen, Skandinaviens gröna bälte, som till stor del ligger inom Sveriges gränser, är ett unikt naturarv både ur ett europeiskt och ett internationellt perspektiv.
”Den svenska fjällskogen måste till varje pris bevaras i sin helhet, för den biologiska mångfalden, för klimatet och för framtida generationer av EU-medborgare. Dessa skogar har en särställning i EU både vad gäller kontinuitet, ekologiskt arv och storlek”, säger Jon Andersson, doktor i skogsekologi, Skydda Skogen.
Läs uppropet i sin helhet här (på engelska).
Kontaktuppgifter:
Elin Götmark, talesperson, Skydda Skogen
elin.gotmark(@)skyddaskogen.se
+46 70 678 74 23
Viktor Säfve, Skydda Skogen
viktor.safve(@)skyddaskogen.se
+46 76 114 88 11
För frågor om skogsövervakning och den fjällnära skogen, Skandinaviens gröna bälte:
Jon Andersson, PhD, Forest monitor, Protect the Forest Sweden
+46 73037 52 74
skogsmonitor(@)skyddaskogen.se
För frågor som rör klimatfördelarna med minskad avverkning:
Göran Englund, Professor em, Umeå University
+46 90-786 97 28, +46 70-245 10 38
För frågor om kalhyggen och utsläpp av växthusgaser:
Anders Lindroth, Professor em, Lund University
+46 46222 0474, +46 70 573 8633
anders.lindroth(@)nateko.lu.se
Uppropet kommer att förbli öppet och forskare och icke-statliga organisationer är välkomna att skriva under här: www.swedishforestvision.org