FSC – Kampanj

Konsumentupplysning om FSC

Den 21 mars 2014 överlämnar Skydda Skogen barnboken ”FSC – Falsk Skogs Certifiering” till Miljödepartementet och miljöminister Lena Ek.

Barnbok ”FSC – Falsk Skogs Certifiering” (pdf)

Den 26 februari 2014 anmälde Föreningen Skydda Skogen skogsbrukscertifieringen FSC och de FSC-certifierade skogsbolagen Sveaskog, SCA och Stora Enso samt mjölkjätten Arla och livsmedelsbutiken Lidl till Konsumentverket för vilseledande marknadsföring. Läs mer om det här.

• Se bildspelet: ”FSC – Falsk Skogs Certifiering”

• Kontakta FSC, skogsbolag, Arla, Tetra Pak, Lidl och miljöministern – Berätta vad du tycker
• Vad kan du som konsument göra? Läs mer nedan.
• Läs mer om Skydda Skogens syn på FSC (2010) här.
• Kritik mot den nya svenska skogsstandarden (2020) här.

FSC – Bättre än ingenting, inte bra nog

Certifieringen för hållbara skogsprodukter, Forest Stewardship Council (FSC), skapades på 90-talet av representanter från skogsindustrin, miljörörelsen och sociala intresseorganisationer världen över. Idén var att skapa en slags KRAV-märkning för skogsbruk och skogsprodukter som garanterar att skogen förvaltas på ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart vis. Den biologiska mångfalden i världens skogar skulle bevaras, arbetsvillkoren för de som arbetar i sektorn vara rättvisa, lokal- och ursprungsbefolkningens röst bli hörda och skogsbruket skulle skötas för att vara ekonomiskt försvarbart.

För att nå dessa mål skulle den biologiska mångfalden och naturskogarna bevaras för att kunna fortsätta stabilisera klimatet, rena vatten, motverka erosion, föda människor och vara livsmiljö för majoriteten av alla landbaserade växter, svampar av djur. Omvandlingen av naturskogar till plantager skulle med certifieringen motverkas globalt och i det svenska landskapet. Sverige var faktiskt det första land i världen som fick en nationell skogsbruksstandard. Idag är mer än hälften av den svenska skogsmarken FSC-certifierad, samtidigt som kritiken mot FSC växer för varje dag.

 

FSC:s logotyp 

FSC:s logotyp syns på allt fler produkter i Sverige, på Arlas mjölkpaket och Lidls matkassar, såväl som på möbler, böcker och tidningar. FSC har under det senaste året storsatsat på att marknadsföra sin certifiering i Sverige. FSC-märkningen har i många år varit välkänd och stor i länder som Tyskland och England, medan den hittills har haft en lägre profil i Sverige. Men det försöker FSC att råda bot på nu.

Du som handlar kan, enligt FSC och de företag som låtit märka sina produkter, känna att du gör en god gärning. ”JAG ÄR MILJÖVÄNLIG!” står det stort på matvarukedjan Lidl:s senaste pappkasse. ”Från ansvarsfulla källor…” står det på många andra produkter.

”JAG ÄR MILJÖVÄNLIG!” står det stort på matvarukedjan Lidl:s senaste pappkasse.”

Föreningen Skydda Skogen anser att FSC-märkningen vilseleder alla sina kunder, samt de företag som låtit märka sina förpackningar och andra produkter. Samtidigt har förstås företagen själva ett eget och högst grundläggande ansvar att ta reda på om märkningen håller måttet innan de förbinder sig.  Om de bara gjorde en snabb undersökning på internet skulle de hitta hundratals exempel på svidande och allvarlig kritik mot certifieringen.

Bättre än ingenting, inte bra nog

Kritik har under mer än 10 år riktats mot skogsbolag som ostraffat gång på gång bryter mot FSC-certifieringen utan märkbara påföljder. Den hårdaste påföljden kom först i februari 2014 då Bergvik Skog som första svenska skogsbolag fick en del av sitt certifikat (i Siljan, Dalarna) tillfälligt suspenderat på grund av år av systematiska brister vad gäller exempelvis att identifiera och värna nyckelbiotoper. Inget skogsbolag har någonsin förlorat hela certifikat i Sverige. Denna ohållbara situation har under de senaste åren resulterat i allt hårdare ordalag från miljörörelsens sida. Flera miljöorganisationer har i protest lämnat sitt medlemskap i Svenska FSC. FSC bemötte senast kritiken med en konsultbeställd rapport om FSC:s goda gärningar och deras positiva effekter i skogen. FSC-standarden kräver exempelvis att 5 procent av skogsmarken sparas från avverkning och att bolagen sparar enstaka träd per hektar, samt tar hänsyn till exempelvis vattendrag. Men räcker det för att kalla skogsbruket för ”hållbart” eller ”miljövänligt”? 

Bildtext: Tallnaturskog vid Brännvinsberget i Rättviks kommun som Sveaskog planerar att avverka 2014. Här har 40 signalarter varav 26 rödlistade arter hittats.

Ledande naturvårdsforskare pekar på att 20 procent av den produktiva skogsmarken måste skyddas och skogsbruket miljöanpassas för att skogens biologiska mångfald ska kunna bevaras långsiktigt i Sverige. Idag är endast runt 4 procent av den produktiva skogsarealen i Sverige formellt skyddad (bara hälften återfinns nedan den fjällnära skogen). Ytterligare några procent är frivilligt avsatta för naturvårdsändamål av skogsägare.

Forskning visar att när arealerna av en ursprunglig livsmiljö faller under ett visst tröskelvärde (10-50 procent och 10-30 procent, med ett medel på 20 procent) påverkas överlevnaden hos många känsliga arter negativt. Det är därför rimligt att ha ett mål att 20 procent av den produktiva skogsmarksarealen skall avsättas för bevarande av biologisk mångfald. Detta förslag har stöd hos en lång rad ledande naturvårdsforskare, över 40 regionala, nationella och internationella miljöorganisationer och tusentals privatpersoner.

”Idag förlitar sig den svenska regeringen hellre på sektorsansvaret.”

Självklart ska den sektor som påverkar skogsekosystemet starkast förväntas ta ett sektorsansvar som grundar sig på senaste forskningsresultat. Men idag förlitar sig den svenska regeringen hellre på sektorsansvaret istället för att skydda skogar långsiktigt och formellt.  

Påverkar Sveriges miljömål

FSC-standarden kräver att FSC-certifierade skogsbolag undantar minst 5 procent av sin produktiva skogsareal från skogsbruk utan ekonomisk ersättning. Dessa s.k. frivilliga avsättningar utgör idag mer än halva arealmålet för skydd av skogsmark i miljömålet Levande skogar. Att dessa avsättningar räknas in i Skogsstyrelsens statistik över skog undantagen från skogsbruk och i statens miljömål är mycket anmärkningsvärt. Dessa avsättningar är inte i sin helhet dokumenterade, har inte markerats ut i fält eller på heltäckande officiella kartor. De har inte heller kvalitetssäkrats av oberoende experter och har framför allt inte ett långsiktigt lagskydd. Idag vet vi att vissa avsättningar byts ut och avverkas, medan vissa andra består av skogar med låga naturvärden. 

Det är rimligt att skogssektorn tar ett stort ansvar, men för att ge trovärdighet till det statliga miljöarbetet och till avsättningarna måste dessa dokumenteras, avse marker med höga naturvärden, eller bra restaureringsobjekt, offentliggöras och ges långsiktigt skydd. Även deras betydelse för att uppfylla miljömålen måste analyseras. 

Statens politik inte hållbar

Den svenska staten räknar kallt med de frivilliga avsättningarna för att nå Sveriges miljömål för skogen, trots att det inte finns några bindande långsiktiga garantier från skogsbrukets sida om att dessa avsättningar finns kvar om 100 år. Regeringen föreslår i sin proposition om biologisk mångfald att endast 150 000 hektar skog ska skyddas formellt  (det vill säga 0,65 procent av den produktiva skogsarealen), medan 200 000 hektar ska skyddas frivilligt till år 2020. Fortsatt frihet utan ansvar.

Följer inte lagen

Skogsstyrelsen har i åratal inventerat huruvida avverkningar följer skogsvårdslagens lågt satta minimikrav för naturhänsyn vilket visat att även FSC-certifierade skogsbrukare ofta brister i att följa lagens krav. Detta är i sig ett brott mot FSC-standarden. Sönderkörda bäckar och marker, dysfunktionella skyddszoner mot vattendrag, avverkningar av naturvärdesträd och skogar med höga naturvärden är några av avvikelserna som är relativt vanliga.

När den svenska skogsvårdslagen inte följs, naturskogar omvandlas till plantageliknande produktionsskogar i strid mot FSC-standardens krav, och hänsyn varken regleras eller tas till EU:s naturvårdsdirektiv/förordningar, eller till fridlysta arter – var går gränsen då för en illegal avverkning?

Som det ser ut i dagsläget bedömer vi att FSC och de FSC-certifierade skogsbolagen sig skyldiga till starkt vilseledande information och reklam. Skydda Skogen anser att FSC-certifieringen först måste förbättras och följa EU-lagar, internationella och nationella miljömål innan de kan hävda att de gör en verkligt god gärning och att skogsbruket är hållbart. De naturvårdsinsatser som görs idag är inte värdelösa, men de är otillräckliga.

”De naturvårdsinsatser som görs idag är inte värdelösa, men de är otillräckliga.”

FSC kommersiell

FSC-certifieringen är kommersiell, inriktad på marknaden, på de konsumenter som kräver hållbarhet. Certifiering är idag ett eget, omfattande affärsområde, big business. FSC har överlåtit sin certifiering till multinationella bolag. Dessa certifierare betalas av de certifierade själva. Ingenting av detta gör FSC mer trovärdigt.

Skydda Skogen ifrågasätter att FSC-certifieringen ges till urskogsavverkningar i Ryssland, monokulturplantager i Brasilien, och omvandling av naturskogar till plantageartade trädodlingar i Sverige. Hänsynen till vattendrag är ofta för snålt tilltagen och otillräcklig för att värna vattenmiljöer i skogen i enlighet med EU:s vattendirektiv. Trots det ser FSC sig som ett fullgott alternativ i jämförelse med att ingen naturhänsyn visas alls. Miljömärkningen bör istället kräva en miljöhänsyn som ligger i linje med ledande naturvårdsforskning och nationella och internationella miljömål.

Bildtext: Sveaskog avverkade den 170-åriga barrnaturskogen vid Brännliden i Arvidsjaurs kommun 2014. Vid tidigare inventering hittades rödlistade arter såsom grenlav, doftskinn, lavskrika och lunglav här.

FSC – orättvis konkurrens på marknaden

 Att vissa FSC-certifierade företag sköter sig bra, som exempelvis naturnära skogsförvaltare i Tyskland, medan andra kommer undan med att omvandla naturskogar till plantageliknande produktionsskogar, eller till och med skövling av intakta urskogar i Ryssland, skapar en orättvis konkurrenssituation. 

Kunder som köper FSC-märkta produkter kan idag inte vara säkra på deras ursprung. Märkningen garanterar inte att pappersprodukten eller träprodukten inte kommer från en skövlad gammelskog med höga naturvärden. En bäck kan ha skadats, en miljö för en fridlyst eller rödlistad art kan ha förstörts, eller en hänsynsregel i lagstiftningen kan ha brutits vid avverkningen.

FSC Mix

På många FSC-märkta förpackningar står det ”FSC Mix”. Det betyder i praktiken att en del av varans ursprung kommer från icke-certifierade företag. En granskning av denna typ av märkning har visat att det kan handla om urskogar och gammelskogar som avverkats för att sedan säljas vidare och märkas enligt FSC. FSC kan således absolut inte garantera att de produkter de märker kommer från ansvarsfullt skötta skogar.

Urskogsskövling i Ryssland

FSC bidrar till att vissa biologiskt värdefulla skogar undantas från skogsbruk både i Sverige och andra delar av världen. I Ryssland ska exempelvis vissa värdefulla intakta massiv av urskog och så kallade nyckelbiotoper (mindre skogspartier) undantas från skogsbruk. Detta är en viktig insats. Men, några av de mest värdefulla intakta gamla naturskogarna avverkas idag med FSC-märkning i Ryssland. 

”Men, några av de mest värdefulla intakta gamla naturskogarna avverkas idag med FSC-märkning i Ryssland. ”

Swedwood

Efter år av systematiska överträdelser av miljökriterier fick IKEA:s helägda FSC-certifierade dotterbolag Swedwood sitt FSC-certifikat tillfälligt indraget i februari 2014 i ryska Karelen. Detta eftersom deras certifierare Rainforest Alliance genom sin underentreprenör NEPCon funnit många brister i Swedwoods skogsskötsel. Kritiken har bland annat gällt Swedwoods oförmåga att identifiera nyckelbiotoper (skogsområden med höga naturvärden) inklusive andra missförhållanden såsom bristande generell naturhänsyn, social hänsyn, bristen på öppenhet och dialog med berörda intressenter. 

Föreningarna Jordens Vänner och Skydda Skogen har tillsammans med sina ryska partnerorganisationer under flera år uppmärksammat Swedwoods avverkningar av några av Europas mest värdefulla skogsekosystem. Trots att denna information om avverkade intakta urskogslandskap kommit till certifierarnas vetskap, tilläts skogsbruket vara FSC-certifierat. I mars 2014 fick Swedwood tillbaka sitt FSC-certifikat igen. Swedwood ansågs ha förbättrat sin verksamhet. Tilläggas kan att fragmentering av intakt naturskog inte ansågs vara en anledning till det tillfälligt indragna certifikatet i februari 2014.

Detta leder inte bara till att FSC:s varumärke urholkas ytterligare, utan ännu allvarligare att ovärderliga ekosystem förstörs och stora mängder lagrat kol släpps ut i atmosfären i form av växthusgaser. Kunder luras till att köpa papper, trä och möbler eftersom de marknadsförs som hållbart producerade. På så vis ökar märkningen efterfrågan av produkter från gammelskog och därigenom ökar även trycket på några av världens mest skyddsvärda skogar.

Andra märkningar bättre?

Forest Stewardship Council (FSC) är en av flera skogsbrukscertifieringar i Sverige. Programme for the Endorsement of Forest Certification (PEFC) är en annan skogscertifiering. Miljörörelsen har valt att stå utanför PEFC eftersom de anser att certifieringskraven är för svaga.
Läs mer om miljörörelsens kritik mot PEFC i rapporten ”On The Ground 2011” (2011)

Vad kan du som konsument göra? 

Papper eller ej? Skydda Skogen anser att många pappersprodukter är helt onödiga och inte alls ersätter fossila material som ofta påstås från skogsindustriernas sida. Det gäller exempelvis direktreklam, gratistidningar, onödiga förpackningar som endast är design, underlägg i snabbmatskedjor, utskrifter som bara slängs osv.  Andra pappersprodukter är mer långlivade, såsom böcker, skolmaterial, och konstmaterial, samt vissa typer av förpackningar. 

Som konsument kan du göra flera saker för att minska ditt ekologiska fotavtryck:

Några exempel på vad du kan göra:

– Konsumera alltid generellt mindre

– Handla begagnat

– Låna på bibliotek

– Skriv bara ut saker du verkligen behöver

– Tryck på 100 procent returpapper

– Lämna utgångna pappersprodukter till återvinningscentralen

– Sätt upp en ”Nej tack till reklam”-skylt/-klistermärke på dörren/brevlådan

– Hitta andra medier där du kan läsa nyheterna

– ”Nixa bort” adresserad reklam (http://swedma.se/reklamsparr/nix-adresserat/ )

– Använd tygpåsar istället för plast- och papperskassar

– Använd ekologiska tygservetter istället för pappersservetter, tygnäsduk istället för pappersnäsduk

– Använd porslin istället för papperstallrikar och pappersmuggar

– Använd ekologiska tygblöjor och tygbindor/menskopp istället för engångshygienartiklar 

– Torka av våta ytor med trasa istället för med hushållspapper.

Det finns mycket du kan göra för att minska din papperskonsumtion och säkert kan du komma på en hel del egna idéer. Sist men inte minst kan du göra din röst hörd genom att kräva att pappersföretag och deras leverantörer slutar hugga gammelskogar, och att de ska ställa om till ett mer miljövänligt och naturnära skogsbruk. Pappersproduktion förutsätter inte att man avverkar på ett brutalt och miljövidrigt sätt.

”Sist men inte minst kan du göra din röst hörd genom att kräva att pappersföretag och deras leverantörer slutar hugga gammelskogar”

Skogsbruket kan bidra genom att visa gedigen hänsyn till natur- och sociala värden i skogen. Tillsammans med de företag som handlar med pappers- och träprodukter bör de ställa om sin produktion till fokus på mer långlivade kvalitetsprodukter, bojkotta farliga färger och kemikalier, använda mer återvunnet papper samt använda sig av energieffektiva produktionsmetoder.